Johan-: vad tar du för ett set Yonico 12249?
Det stora problemet tycker jag är att det finns så lite frässtål för den här typen av konstruktioner med 12mm axeldiameter. De som finns är dessutom så dyra att man tvekar...
Det stora problemet tycker jag är att det finns så lite frässtål för den här typen av konstruktioner med 12mm axeldiameter. De som finns är dessutom så dyra att man tvekar...
Tanken har inte slagit dig att det inte finns allting till allting? Det är till att acceptera att 1/2" är den vinnande dimensionen när det kommer till grövre skaftdimensioner i handöverfräsar. SÅ dyrt är det inte med en ny spänntång...
Vilket trevligt inlägg.
Självklart har jag övervägt att köpa en 1/2" spänntång, problemet är väl bara att jag inte riktigt landat i vilken fräs jag skall ha i bordet vilket ju är den position där man helst vill ha dessa frässtål.
Självklart har jag övervägt att köpa en 1/2" spänntång, problemet är väl bara att jag inte riktigt landat i vilken fräs jag skall ha i bordet vilket ju är den position där man helst vill ha dessa frässtål.
Medlem
· Norrbotten
· 3 390 inlägg
Jag har nog helt glömt bort, men någon form av slutbild kanske skulle vara på sin plats. Det är alltså gavelspets-partiet som blev tillverkat i sommar.
Några lister saknas på insidan.
Några lister saknas på insidan.
Bumpar tråden lite och hoppas på tur
Virke till fönsterbågar är inte helt lätt att komma över. Några synpunkter på att klyva en sån här istället för att limma ihop två limträfogskivor? Torde ju ge sex st 35x50 ur varje pelare beroende på bredd på sågklingan förstås.
http://www.fresks.se/sortiment/tra/limtra/408935
Spröjsen går ju att såga på samma vis eller kosta på lite mer...
http://www.fresks.se/sortiment/tra/listvirke/ovrigt/162749
Kostar kanske lite mer men jag tänkte undvika att limma, har inte tillräckligt med knektar
Virke till fönsterbågar är inte helt lätt att komma över. Några synpunkter på att klyva en sån här istället för att limma ihop två limträfogskivor? Torde ju ge sex st 35x50 ur varje pelare beroende på bredd på sågklingan förstås.
http://www.fresks.se/sortiment/tra/limtra/408935
Spröjsen går ju att såga på samma vis eller kosta på lite mer...
http://www.fresks.se/sortiment/tra/listvirke/ovrigt/162749
Kostar kanske lite mer men jag tänkte undvika att limma, har inte tillräckligt med knektar
Redigerat:
Sent svar men för fönsterbågar i furu används normalt sk. sidobrädor vilka skall vara kvistrena på tre sidor. För karmar används kvalitet o/s.larsrydell skrev:Bumpar tråden lite och hoppas på tur
Virke till fönsterbågar är inte helt lätt att komma över. Några synpunkter på att klyva en sån här istället för att limma ihop två limträfogskivor? Torde ju ge sex st 35x50 ur varje pelare beroende på bredd på sågklingan förstås.
[länk]
Spröjsen går ju att såga på samma vis eller kosta på lite mer...
[länk]
Kostar kanske lite mer men jag tänkte undvika att limma, har inte tillräckligt med knektar
Hej
Jag skrev in mig på forumet bara för att påpeka att sidbräder och limfogskivor inte blir bra fönsterbågar. I synnerhet inte ytterbågar. Det skall vara furuvirke av absolut högsta kvalitet med så mycket kärna som möjligt och så smala årsringar som möjligt. Helst enbart kärnved men sådant virke hittar man sällan i tillräckliga mängder i nutidens vanskötta skogar. Sedan vänder man kärnsidan mot glasfalsen som är mest utsatt för inträngande vatten och röta. Inga onödiga limfogar för de spricker oftast efter en tid. Sidbräder duger bara till innerbågar för de är kvistfria men de är bara ytved som inte står sig mot röta i längden.
Då man snickrar fönster i liten skala brukar det löna sig att klyva virket till färdigt mått plus hyvlingsmån och sedan låta ribborna ligga luftigt i verkstaden några dagar innan man börjar rikthyvla. Då får man kapa bort och kassera de bitarna som har kroknat eller vridit sig efter klyvningen. Det är bättre så än att de färdiga fönsterbågarna vrider sig eller kroknar.
Olika affärsmän och fönsterfirmor vill ju naturligtvis framhålla sina metoder som de bästa men då man arbetar på renoveringar ser man ju vad som har hållit och vad som inte har hållit.
Lycka till alla glada fönstersnickare!.....och om ni satsar på kvalitet skall ni få se att hemgjorda fönster blir bättre än köpta!
Jag skrev in mig på forumet bara för att påpeka att sidbräder och limfogskivor inte blir bra fönsterbågar. I synnerhet inte ytterbågar. Det skall vara furuvirke av absolut högsta kvalitet med så mycket kärna som möjligt och så smala årsringar som möjligt. Helst enbart kärnved men sådant virke hittar man sällan i tillräckliga mängder i nutidens vanskötta skogar. Sedan vänder man kärnsidan mot glasfalsen som är mest utsatt för inträngande vatten och röta. Inga onödiga limfogar för de spricker oftast efter en tid. Sidbräder duger bara till innerbågar för de är kvistfria men de är bara ytved som inte står sig mot röta i längden.
Då man snickrar fönster i liten skala brukar det löna sig att klyva virket till färdigt mått plus hyvlingsmån och sedan låta ribborna ligga luftigt i verkstaden några dagar innan man börjar rikthyvla. Då får man kapa bort och kassera de bitarna som har kroknat eller vridit sig efter klyvningen. Det är bättre så än att de färdiga fönsterbågarna vrider sig eller kroknar.
Olika affärsmän och fönsterfirmor vill ju naturligtvis framhålla sina metoder som de bästa men då man arbetar på renoveringar ser man ju vad som har hållit och vad som inte har hållit.
Lycka till alla glada fönstersnickare!.....och om ni satsar på kvalitet skall ni få se att hemgjorda fönster blir bättre än köpta!
Limfogskivor rätt, sidobrädor fel. Smala årsringar förekommer givetvis även på sidobrädor om man väljer rätt. Givetvis kärnsidan utåt, även om den oftast har sämst yta. Kvisten du har i kärnvirke (speciellt o/s) är givetvis en fin inkörsport för vatten, förutom att det inte ser vidare snyggt ut på en båge. Jag vet inte riktigt vad onödiga limfogar är?heimlaga skrev:
Hur gör du bågar till isolerkassett? Sidorbrädor på insidan och o/s på utsidan?
Bra gjort cc80
Daniel_N
Får jag fråga vad o/s är?
Kärnvirke förekommer aldrig i någon större mängd i sidobräder eftersom dylika bräder kommer ur ytan på stocken. Jag tror inte alls på det moderna resonemanget att kvistfrihet skulle vara viktigare än skillnaden på ytvirke och kärnvirke. När man renoverar folks hus ser verkligheten annorlunda ut än i fönsterfabrikernas reklam. Oftast brukar bågar av kärnvirke med enstaka kvistar ha hållit betydligt bättre än kvistfria bågar av ytvirke.
I extremfall har jag sett 150-200 år gamla bågar som inte har blivit målade eller kittade på 60 år men ändå varit i stort sett friska.
Isolerglas sätter man ju normalt i innerbågen och den är ju inte direkt utsatt för väder och vind. Därför kan man ju bygga upp innerbågen litet hur man vill.
Somliga limmar ihop delarna till ytterbågar av flera ribbor och min uppfattning är att det är totalt fel. På renoveringar ser man ju att ytterbågar som är limmade av flera ribbor brukar spricka isär med åren.
Jag har ingen större tillverkning av fönster. Har en gammal kombimaskin i verkstaden och snickrar några fönster eller någon dörr ibland då de behövs på något bygge där jag arbetar. Snickrar ytterst sällan åt utomstående kunder och ALDRIG på export till Sverige. Har ingenting att göra smygreklam för.
Jag retade bara upp mig litet på att se folk i den här fönstertråden rekommendera metoder som är helt fel.
Daniel_N
Får jag fråga vad o/s är?
Kärnvirke förekommer aldrig i någon större mängd i sidobräder eftersom dylika bräder kommer ur ytan på stocken. Jag tror inte alls på det moderna resonemanget att kvistfrihet skulle vara viktigare än skillnaden på ytvirke och kärnvirke. När man renoverar folks hus ser verkligheten annorlunda ut än i fönsterfabrikernas reklam. Oftast brukar bågar av kärnvirke med enstaka kvistar ha hållit betydligt bättre än kvistfria bågar av ytvirke.
I extremfall har jag sett 150-200 år gamla bågar som inte har blivit målade eller kittade på 60 år men ändå varit i stort sett friska.
Isolerglas sätter man ju normalt i innerbågen och den är ju inte direkt utsatt för väder och vind. Därför kan man ju bygga upp innerbågen litet hur man vill.
Somliga limmar ihop delarna till ytterbågar av flera ribbor och min uppfattning är att det är totalt fel. På renoveringar ser man ju att ytterbågar som är limmade av flera ribbor brukar spricka isär med åren.
Jag har ingen större tillverkning av fönster. Har en gammal kombimaskin i verkstaden och snickrar några fönster eller någon dörr ibland då de behövs på något bygge där jag arbetar. Snickrar ytterst sällan åt utomstående kunder och ALDRIG på export till Sverige. Har ingenting att göra smygreklam för.
Jag retade bara upp mig litet på att se folk i den här fönstertråden rekommendera metoder som är helt fel.
O/s är de svenska virkesleverantörernas standard för karmvirke, vilket de flesta mindre snickerier använder för karmar. Det innhåller kvistar och är kärnvirke. Betydligt mer sprickor och sämre urvalt är sidobrädorna. Mer propellar och vridna delar, vilket å andra sidan spelar mindre roll för en karm. En del snickerier använder fingerskarvade karmämnen, har ingen koll på dessa, har valt att inte använda fingerskarvat virke hos oss, precis som du tror jag att skarvarna blir synliga med tiden. Dessutom har det på senare år kommit så kallad stamvara, vilket är ett bra virke, sågat rakt igenom kärnan (vilket måste sågas bort innan användning) vilket ger dig stående årsringar i planken. Nackdelen är väl främst att det inte säljs nertorkat. Sen kan man klart diskutera om fönster borde göras i nertorkat virke, de kommer ju att sitta delvis ute.heimlaga skrev:
Angående sidobrädor - har du fått bra sidobrädor från en seriös leverantör (tex Fredricssons), helst okantade. Det är utmärkt virke som inte ruttnar i första taget, även om en väldigt kådrik bit kärnvirke är bättre. Jag tycker absolut inte du skall jämföra de dåliga fönster du har sett från de stora fönsterfabrikerna med en båge gjord i bra sidobrädor och sen oprdentligt ytbehandlad, det är helt olika saker.
Angående isolerkassetter så sitter de ju oftast i en enkelbåge, vilket fövisso kan vara byggd av en disobräda och en o/s, men det kräver mycket sorterande bland o/s för att få bra bitar. I en 2+1 fönster där det sitter enkelglas i ytterbågen skulle jag aldrig tillverka den av något annat är sidobrädor.
Jag undrar om vi inte resonerar ganska lika fast har väldigt olika uppfattning om vad sidobrädor är för något...
Ser att jag låtit lite väl kategorisk ovan, ber om ursäkt för det. Visst finns det "svensk standard" som SNIRI, Snickerifabrikernas riksförbund har gett ut. Men det är ju inte hela sanningen svart på vitt det heller. Trä är ett levande material som absolut inte är homogent, om man förstår vilka egenskaper man behöver och kan läsa grundmaterialet är det naturligtvis det viktigaste, inte exakt vad din leverantör benämner materialet. Dessutom finns det ofta diverse små avsteg från denna standard hos olika snickerier. Dels för att exempelvis lim och beslag förändras över åren, dels för att man kanske vill ha en mer smäcker eller förbättrad produkt och där kan ju erfarenheten och förståelsen för vad man tillverka spela in. Ibland (vanligt för tex placering av gångjärn på ytterdörrar) kan inställningsmöjligheten på maskinerna påverka placeringen trots att svensk standard kanske säger något annat.
Redigerat:
Jag brukar köpa okantade sågade två tums block. De hör inte till något standardsortiment men de finns att fås från olika mindre sågar. Ibland har jag valt ut och köpt tallar på rot och fört till närmaste såg och fått virket fraktsågat till block och sedan luftttorkat det för att ha i lager. Det motsvarar ju ungefär det som du kallar för stamvara. Om blocket går rätt igenom märgen klyver jag bort märgen först och sedan klyver jag upp blocket till bågämnen. Ur den mörka kärnveden tar jag ytterbågar och ur den ljusa ytveden innerbågar.
Vad det gäller torkning så tycker jag att lufttorrt är litet väl fuktigt utom kanske i bästa torktiden på våren men om jag har de lufttorra ämnena att ligga i verkstaden en vecka eller två efter uppklyvning blir de någon sorts halvvägs torkade och det är ungefär så jag vill ha dem.
Den sortering som säljs som sidbräder eller ytbräder i Finland har kommit ur ytan på tallen. Det innebär att de är helt eller i alla fall 80% ljus ytved. Kvistfria på ytsidan och enstaka svartkvistar på kärnsidan. Min uppfattning är att de duger bara till innerbågar.
Fingerskarvat vill jag inte heller använda. Där är vi överens.
Hmm....jag har aldrig snickrat bågar för treglaskasetter....... verkar otympligt.......
Vad det gäller torkning så tycker jag att lufttorrt är litet väl fuktigt utom kanske i bästa torktiden på våren men om jag har de lufttorra ämnena att ligga i verkstaden en vecka eller två efter uppklyvning blir de någon sorts halvvägs torkade och det är ungefär så jag vill ha dem.
Den sortering som säljs som sidbräder eller ytbräder i Finland har kommit ur ytan på tallen. Det innebär att de är helt eller i alla fall 80% ljus ytved. Kvistfria på ytsidan och enstaka svartkvistar på kärnsidan. Min uppfattning är att de duger bara till innerbågar.
Fingerskarvat vill jag inte heller använda. Där är vi överens.
Hmm....jag har aldrig snickrat bågar för treglaskasetter....... verkar otympligt.......