Bäste hkkv, och övriga deltagare. Jag har under en kort men mycket intensiv period intervjuat ett trettiotal byggnadsnämnder, handläggare i förvaltningar, stadsarkitekter, fristående jurister och sakkunniga, utskottsledamöter i Riksdagen, jurister och sakkunniga inom branshorganisationer och föreningar, media och PublicService-företag om detta och intimt närstående frågor, och jag har studerat ett otal rättsfall som både har och inte har en nära beröring till din fråga.
Jag har som en sammanställning för ärendet "Granneyttrande" på ett enda papper gjort en sammanställning av en mängd av olika sätt att göra det, med nya tillägg av önskemål, och kommit fram till vad som kan vara ett lämpligt sätt att utföra ett granneintygande inför prövning av ansökan om bygglov nära tomtgräns. Jag har under gårdagen fått en e-post av en byggnadsnämnds ordförande som uttalar sig om mitt förslag "så korrekt som det bara går". Det är ju uppmuntrande i och för sig. Nu förestår arbetet att tillse att ett liknande granneyttrande skall kunna vara ett bra underlag för kommuner och förvaltningar i hela landet. Möjligtvis kan jag tänka mig att vilja tillägga, för att vara informativ och underlätta kommunikationen med berörda, ett enkelt meddelande på blanketten hur kommunen kommer att delge beslut och hur man tillhandahåller anvisningar om ett eventuellt överklagande av beslut.
Jag ger en länk till ett förslag till Granneyttrande som i dagarna ansetts som lämpligt för ändamålet vid byggnation nära tomtgräns (pdf-dokumentet, 96 kB, kan laddas ner och sparas på din dator från min server). Om du erhåller anvisningar från din kommun om granneyttrande så bör du således enligt min mening tills vidare inte acceptera annat än vad som anges i mitt förslag, om ditt ärende avser åtgärd/byggnation nära tomtgräns. Visa gärna blankettförslaget för din kommunala byggnadsnämnd.
Jag hoppas att jag på ett för dig någorlunda tillfredsställande sätt har kunnat besvara dina frågor.
Anders
Jag har som en sammanställning för ärendet "Granneyttrande" på ett enda papper gjort en sammanställning av en mängd av olika sätt att göra det, med nya tillägg av önskemål, och kommit fram till vad som kan vara ett lämpligt sätt att utföra ett granneintygande inför prövning av ansökan om bygglov nära tomtgräns. Jag har under gårdagen fått en e-post av en byggnadsnämnds ordförande som uttalar sig om mitt förslag "så korrekt som det bara går". Det är ju uppmuntrande i och för sig. Nu förestår arbetet att tillse att ett liknande granneyttrande skall kunna vara ett bra underlag för kommuner och förvaltningar i hela landet. Möjligtvis kan jag tänka mig att vilja tillägga, för att vara informativ och underlätta kommunikationen med berörda, ett enkelt meddelande på blanketten hur kommunen kommer att delge beslut och hur man tillhandahåller anvisningar om ett eventuellt överklagande av beslut.
Jag ger en länk till ett förslag till Granneyttrande som i dagarna ansetts som lämpligt för ändamålet vid byggnation nära tomtgräns (pdf-dokumentet, 96 kB, kan laddas ner och sparas på din dator från min server). Om du erhåller anvisningar från din kommun om granneyttrande så bör du således enligt min mening tills vidare inte acceptera annat än vad som anges i mitt förslag, om ditt ärende avser åtgärd/byggnation nära tomtgräns. Visa gärna blankettförslaget för din kommunala byggnadsnämnd.
Jag hoppas att jag på ett för dig någorlunda tillfredsställande sätt har kunnat besvara dina frågor.
Anders
Uppsatsen av Ulrika Magnusson vid Juridiska Fakulteten, Lunds universitet, ÄR EN INTRESSANT LÄSNING!hkkv skrev:
Kanske är du också intresserad av att följa ett aktuellt ärende på temat rätten att komma till tals:
Nu finns rättsfall i ett inledande skede som pekar på att kvinnor i äktenskap inte tillåts att komma till tals som sakägare vid prövning av bygglov!
Den aktuella kommunens byggnadsnämnd har under flera år tillämpat rutinen att inte höra samtliga lagfarna ägare i närmaste grannfastighet och har medgivit att man, utan att ha insett det tidigare, gjort fel i tolkningen av lagskrivarnas intentioner i bygglagen. Överklagandet tas nu upp i Länsstyrelsen som andra besvärsinstans med krav på att bygglovet upphävs. Media och PublicService-företag har visat på ett samhällsintresse att följa ärendet.
Den överklagande kvinnan har, utöver vad som hon anser vara sakskäl och nytillkommande omständigheter, anfört besvär över att kommunen i sin underlåtelse att låta henne komma till tals åsidosatt universellt antagna demokratiska principer om likaberättigande; medverkat till rättsvillfarelse med att använda och sprida handlingar för grannemedgivande av en enda av flera sakägare i samma fastighet utan möjligheter anföra erinran mot byggnadsåtgärd; anser uteblivet granneyttrande vara ett medgivande utan föregående anmodan att med tidsfrist inkomma med yttrande utan erinran för eller erinran mot sökt åtgärd; driver bygglovprövningar till delegationsbeslut för att med snabb och effektiv hantering inte belasta byggnadsnämnd att under prövning ta hänsyn till kommunens antagna regler om god byggnadskultur som är angelägna i känsliga miljöer i samlad bebyggelse; visar bristande opartiskhet genom att avhålla sig från att kommunicera bygglovansökan, beslut, eventuell kungörelse om beslut, hänvisning till anvisningar om överklagande, och information om förvaltningen givit byggherren uppdraget att delge berörda rågrannar bygglovbeslut (jfr: JO har tidigare kritiserat en byggnadsnämnd för att ha givit uppdraget till byggherre att meddela berörda bygglovbeslut).
Uppsåtlighet? Könsdiskriminering? Kostnadsmedveten bekvämlighet? Kan bygglov vinna laga kraft? Demokratin satt ur spel? Återstår att se!
Anders
Har för mig att stadsbyggnadskontoret här i stockholm addresserade breven om grannehörande till "lagfaren ägare av" osv. Dvs så länge alla lagfarna ägare är skrivna på adressen så har de mottagit brevet. Antar att om någon lagfaren ägare varit skiven på annan address så hade de skickat brevet dit också. Sedan är ju klart att om nu ex. mannen aldrig underrättar frun om att det kommit ett ärende, så skulle det kunna vara ett problem, men personligen tycker jag nog att det är mer ett internt familjeproblem än ett ärende för byggnadsnämnden, att en boende i ett hushåll censurerar posten för någon/några andra i hushållet.
Är man skriven på addressen men bor någonannanstans, så får man kanske i någon mån skylla sig själv om man inte blir underrättad.
Är man skriven på addressen men bor någonannanstans, så får man kanske i någon mån skylla sig själv om man inte blir underrättad.
Det som det förefaller att du menar är man ska använda "sunt förnuft". Det är nu bara så att lagar är blinda och inte alltid vad vi vanligtvis tycker är, eller skall vara, sunt förnuft. Det är därför mycket betydelsefullt att lagar och förordningar ges möjlighet att ifrågasättas och prövas för ett väl fungerande och demokratiskt samhälle.
Anders
Anders
Det är väl iofs inte bara sunt förnuft. Om de skickar ett brev till "kalle Anderrsson" på en viss address, så anses posten idag vara formellt säker. Dvs ett brev som skickas anses ha kommit fram också även utan rek och mottagningsbevis.
Om det sedan finns någon på addressen som saboterar brevet så. får man så att säga skylla sig själv- Är jag lagfaren ägare till ett hus där jag bor så bör jag också kunna hålla tillräcklig koll på vad som händer inne i huset för att försäkra mig om att ingen i huset stjäl min post.
Om det sedan finns någon på addressen som saboterar brevet så. får man så att säga skylla sig själv- Är jag lagfaren ägare till ett hus där jag bor så bör jag också kunna hålla tillräcklig koll på vad som händer inne i huset för att försäkra mig om att ingen i huset stjäl min post.
Det är helt ursäkligt att du anför synpunkter på omständigheter som betydligt avviker från omständigheterna i det aktuella fallet och som är under prövning. Du har ju inte känt till omständigheterna och det rör sig inte om de berörda sakägarnas inbördes situation.
Det som nu prövas är om det föreligger omständigheter där en byggnadsnämnd och förvaltning på ett anmärkningsvärt sätt har avhållit sig från att anpassa rutiner och prövning av bygglov till lagstiftarens intentioner i kap 8 §§ 4, 22 och 27, och vad PBL-kommittéen vill förtydliga och skärpa i tillämpningar i hanteringen av bygglov i förslaget SOU 2005:77. Utfallet av prövningen har bedömts kunna få normgivande betydelse för praxis i bygglovhanteringar.
Konsekvenserna i det aktuella ärendet är i det närmaste makabra. Om kvällstidningar som deltar i det brutala slaget om läsarna hade fått grepp på ärendet skulle man kanske få se det här. - Nej, det är inget aprilskämt.
Anders
Det som nu prövas är om det föreligger omständigheter där en byggnadsnämnd och förvaltning på ett anmärkningsvärt sätt har avhållit sig från att anpassa rutiner och prövning av bygglov till lagstiftarens intentioner i kap 8 §§ 4, 22 och 27, och vad PBL-kommittéen vill förtydliga och skärpa i tillämpningar i hanteringen av bygglov i förslaget SOU 2005:77. Utfallet av prövningen har bedömts kunna få normgivande betydelse för praxis i bygglovhanteringar.
Konsekvenserna i det aktuella ärendet är i det närmaste makabra. Om kvällstidningar som deltar i det brutala slaget om läsarna hade fått grepp på ärendet skulle man kanske få se det här. - Nej, det är inget aprilskämt.
Anders