Till "bygganisse" om bygglov i lagakraft.
Hej Bygganisse,
Jag har gjorts uppmärksam om en äldre tråd i vilken du 2006-08-03 skriver vad som för mig är läsvärt. Du skriver "... för att ett bygglov skall vinna laga kraft krävs det att alla sakägare skriftligt underrättas (med tex rekommenderat brev, så man kan bevisa att motparten tagit del av handlingarna) samt att man bifogar en redogörelse hur man överklagar."
Har du någon möjlighet att hänvisa till någon regelsamling, lagrum, publikation, praxis eller annan offentlig anvisning och källa som stöder och bekräftar vad du skriver och som kan anges som antagen regel om bygglovs i lagakraftträdande.
Jag skulle sätta stort värde på sådan hänvisning av dig och är i förhand tacksam för ditt, eller någon annans värderade, svar.
Anders
Jag har gjorts uppmärksam om en äldre tråd i vilken du 2006-08-03 skriver vad som för mig är läsvärt. Du skriver "... för att ett bygglov skall vinna laga kraft krävs det att alla sakägare skriftligt underrättas (med tex rekommenderat brev, så man kan bevisa att motparten tagit del av handlingarna) samt att man bifogar en redogörelse hur man överklagar."
Har du någon möjlighet att hänvisa till någon regelsamling, lagrum, publikation, praxis eller annan offentlig anvisning och källa som stöder och bekräftar vad du skriver och som kan anges som antagen regel om bygglovs i lagakraftträdande.
Jag skulle sätta stort värde på sådan hänvisning av dig och är i förhand tacksam för ditt, eller någon annans värderade, svar.
Anders
Jag har just varit i den situationen, så jag passar på att svara....
En person/granne (eller annan som kan tycka sig ha med saken att göra) har rätt att överklaga ett beslut som berör denne inom tre veckor från det att den fick kännedom om det. Teoretiskt kan alltså dessa tre veckor börja löpa först efter flera år.
Handlar det t ex om ett bygglov som en granne överklagat, är det viktigt att beslut från instansen som hanterar överklagandet bevisligen kommer grannen till kännedom för att de tre veckorna skall kunna börja löpa. Oftast skickas därför sådana beslut med mottagningsbevis till den parten som beslutet går emot. Om inte mottagningsbeviset skickas tillbaka kan det behöva vidtagas andra åtgärder för att s.a.s. leverera beslutet.
Om man vill vara riktigt säker bör man därför se till att även alla andra som eventuellt i framtiden kan komma att ha synpunkter bevisligen, genom t ex rek+mb delges bygglov och beslut. Allt för att de tre veckorna skall börja ticka även för dem.
När tiden gått ut och ingen berörd har överklagat kan man säga att bygglovet vunnit laga kraft. Egentligen kan ju någon annan (som egentligen inte har med saken att göra) komma och tycka lååååångt senare också, men de kan knappast påverka ett givet bygglov om de inte är uppenbart berörda eller något har blivit alldeles uppenbart galet.
Det där med tre veckor står i PBL tror jag, dessutom är det en generell tid som jag tror är gemensam för all offentlig förvaltning & instanser.
En person/granne (eller annan som kan tycka sig ha med saken att göra) har rätt att överklaga ett beslut som berör denne inom tre veckor från det att den fick kännedom om det. Teoretiskt kan alltså dessa tre veckor börja löpa först efter flera år.
Handlar det t ex om ett bygglov som en granne överklagat, är det viktigt att beslut från instansen som hanterar överklagandet bevisligen kommer grannen till kännedom för att de tre veckorna skall kunna börja löpa. Oftast skickas därför sådana beslut med mottagningsbevis till den parten som beslutet går emot. Om inte mottagningsbeviset skickas tillbaka kan det behöva vidtagas andra åtgärder för att s.a.s. leverera beslutet.
Om man vill vara riktigt säker bör man därför se till att även alla andra som eventuellt i framtiden kan komma att ha synpunkter bevisligen, genom t ex rek+mb delges bygglov och beslut. Allt för att de tre veckorna skall börja ticka även för dem.
När tiden gått ut och ingen berörd har överklagat kan man säga att bygglovet vunnit laga kraft. Egentligen kan ju någon annan (som egentligen inte har med saken att göra) komma och tycka lååååångt senare också, men de kan knappast påverka ett givet bygglov om de inte är uppenbart berörda eller något har blivit alldeles uppenbart galet.
Det där med tre veckor står i PBL tror jag, dessutom är det en generell tid som jag tror är gemensam för all offentlig förvaltning & instanser.
Tack skall du ha, Ingper, för din medverkan. Det uppskattar jag verkligen!
Vad jag fäster avseende vid är den tydlighet med vilken sign. "bygganisse" uttrycker vad som krävs för bygglov att vinna laga kraft. Jag efterlyser var jag kan finna en sådan klarhet och entydighet i någon anvisning som kan hänvisas till som regel och referens, annat än "god sed". Jag har svårt för att göra anspråk på argumentativ tydlighet med uttryck som "kan man säga" som du i din mycket goda välmening framför.
Det råder inte oklarheter om vad som avses med berörda grannar (i PBL 8:4) och kända sakägare (i PBL 8:22) och ej heller att gällande överklagandetid hos Länsstyrelse är tre veckor från datum då berörda grannar påvisbart mottagit meddelande om lämnat bygglov. Däremot är det befogat att fråga sig vem som skall vara ansvarig och vilka rutiner bör tillämpas för att berörda grannar/sakägare delges att bygglov lämnats på byggherres ansökan. Men det är ett annat ämne än bygglovs laga kraft vinnande.
Tack än en gång för ditt inlägg.
Anders
Vad jag fäster avseende vid är den tydlighet med vilken sign. "bygganisse" uttrycker vad som krävs för bygglov att vinna laga kraft. Jag efterlyser var jag kan finna en sådan klarhet och entydighet i någon anvisning som kan hänvisas till som regel och referens, annat än "god sed". Jag har svårt för att göra anspråk på argumentativ tydlighet med uttryck som "kan man säga" som du i din mycket goda välmening framför.
Det råder inte oklarheter om vad som avses med berörda grannar (i PBL 8:4) och kända sakägare (i PBL 8:22) och ej heller att gällande överklagandetid hos Länsstyrelse är tre veckor från datum då berörda grannar påvisbart mottagit meddelande om lämnat bygglov. Däremot är det befogat att fråga sig vem som skall vara ansvarig och vilka rutiner bör tillämpas för att berörda grannar/sakägare delges att bygglov lämnats på byggherres ansökan. Men det är ett annat ämne än bygglovs laga kraft vinnande.
Tack än en gång för ditt inlägg.
Anders
Suveränt att du hittade den informationen!!! Den är daterad 2005-12-13. Säger bland annat "Någon skyldighet för kommunerna, som beviljar bygglov, att underrätta alla som är berörda finns inte. Och anledningen är att kretsen av sakägare (berörda) i många fall är okänd."
Det där är rena rama nyset och falsk konsumentupplysning! Sakägare är i de flesta fall kända genom fastighetsregister och lagfarter! Från detta faktum skall normen sättas!!
Där ser du. Det är dags att röra om i den här grytan och dyka ner i det bottenlösa mörkret. Nu skall jag se att få kontakt med nya Uppdrag Granskning på Svt och få dem till att göra ny granskning! Har du vänner bland tidningar också så ge mig kontakter, så är du bussig.
Toppen att du tog fram det här, Faidros! Tack.
Anders
Det där är rena rama nyset och falsk konsumentupplysning! Sakägare är i de flesta fall kända genom fastighetsregister och lagfarter! Från detta faktum skall normen sättas!!
Där ser du. Det är dags att röra om i den här grytan och dyka ner i det bottenlösa mörkret. Nu skall jag se att få kontakt med nya Uppdrag Granskning på Svt och få dem till att göra ny granskning! Har du vänner bland tidningar också så ge mig kontakter, så är du bussig.
Toppen att du tog fram det här, Faidros! Tack.
Anders
Anders!
Om det vore så enkelt att underätta berörda sakägare ett beslut, tror du inte att kommunen skulle göra det då?
Vem räknas som berörd sakägare? Är det grannar som gränsar till tomten? Ska de som bor på andra sidan vägen räknas? När det gäller master - var ska gränsen gå då? Är det också bara grannar som gränsar till den aktuella tomten? Eller hur långt ska man gå, 100m, 500m?
Listan kan göras längre men jag tror du förstår min poäng. Om ett beslut går någon part emot skickas beslutet med mottagningsbevis eller på annat sätt ser kommunen till att dessa tre veckor för laga kraft börjar löpa.
Och även om bygglovet följer detaljplanen (=ingen granne blir tillfrågad) så kan man överklaga beslutet. Vem ska man skicka beslutet till då? Om kommunerna skulle skicka beslutet till möjliga sakägare så skulle administrationen bli stor och kostnaden för bygglovet skulle därmed öka.
Men har du ett bra svar på vem som är sakägare och hur detta skulle administreras så tala gärna om det.
Om det vore så enkelt att underätta berörda sakägare ett beslut, tror du inte att kommunen skulle göra det då?
Vem räknas som berörd sakägare? Är det grannar som gränsar till tomten? Ska de som bor på andra sidan vägen räknas? När det gäller master - var ska gränsen gå då? Är det också bara grannar som gränsar till den aktuella tomten? Eller hur långt ska man gå, 100m, 500m?
Listan kan göras längre men jag tror du förstår min poäng. Om ett beslut går någon part emot skickas beslutet med mottagningsbevis eller på annat sätt ser kommunen till att dessa tre veckor för laga kraft börjar löpa.
Och även om bygglovet följer detaljplanen (=ingen granne blir tillfrågad) så kan man överklaga beslutet. Vem ska man skicka beslutet till då? Om kommunerna skulle skicka beslutet till möjliga sakägare så skulle administrationen bli stor och kostnaden för bygglovet skulle därmed öka.
Men har du ett bra svar på vem som är sakägare och hur detta skulle administreras så tala gärna om det.
Hej "jimata",
Det är enkelt att underätta sakägare, definiera sakägare, och föga ansträngande att finna sakägare. Jag har funnit att där man inte gör det bryr man sig inte, har andra saker för sig, har inte instruktioner att göra det och har blanketter för granneyttrande som är skräckexempel på formulär för dessa prövningspliktiga yttranden. Sådana horribla blanketter ställer inte krav på att samtliga lagfarna berörda grannar yttrar sig, ger inget annat alternativ än att medge en byggherres byggprojekt. Det medför enkelhet för byggnadsnämnd och deras handläggare med konsekvensen att man har bristfälliga underlag för bedömning till lämnande av bygglov. Sedan säger man Hoppsan när någon påpekar misstaget eller hittar på nå'n traditionell ursäkt, eller skyller på andra.
Titta gärna i mina andra trådar där jag utvecklar det mer.
Jag läser just nu en diger lunta som heter SOU 2005:77 utgiven av PBL kommittéen, fick hänvisning till den av Faidros. Den tar tid att läsa noga och göra alla anteckningar. När jag är klar kommer jag tillbaka till dig och dina andra funderingar. Sedan skall jag sätta brand på det här träsket med luddiga anvisningar, bristfälliga kunskaper och kompetens bland dem som är satta och betalda för att vara sakkunniga och uppfylla sin plikt mot medborgarna. Nu skall det bli revolution! Jag börjar med TV och sedan följer dagspressen. Jag får försöka kämpa förnuftigt och väl utan att glöden svalnar.
Anders
Det är enkelt att underätta sakägare, definiera sakägare, och föga ansträngande att finna sakägare. Jag har funnit att där man inte gör det bryr man sig inte, har andra saker för sig, har inte instruktioner att göra det och har blanketter för granneyttrande som är skräckexempel på formulär för dessa prövningspliktiga yttranden. Sådana horribla blanketter ställer inte krav på att samtliga lagfarna berörda grannar yttrar sig, ger inget annat alternativ än att medge en byggherres byggprojekt. Det medför enkelhet för byggnadsnämnd och deras handläggare med konsekvensen att man har bristfälliga underlag för bedömning till lämnande av bygglov. Sedan säger man Hoppsan när någon påpekar misstaget eller hittar på nå'n traditionell ursäkt, eller skyller på andra.
Titta gärna i mina andra trådar där jag utvecklar det mer.
Jag läser just nu en diger lunta som heter SOU 2005:77 utgiven av PBL kommittéen, fick hänvisning till den av Faidros. Den tar tid att läsa noga och göra alla anteckningar. När jag är klar kommer jag tillbaka till dig och dina andra funderingar. Sedan skall jag sätta brand på det här träsket med luddiga anvisningar, bristfälliga kunskaper och kompetens bland dem som är satta och betalda för att vara sakkunniga och uppfylla sin plikt mot medborgarna. Nu skall det bli revolution! Jag börjar med TV och sedan följer dagspressen. Jag får försöka kämpa förnuftigt och väl utan att glöden svalnar.
Anders
Jag har under läsningen av SOU 2005:77 av mycket annat noterat det här för ge det till dig, "jimata", innan jag går till vila.
Bestämmelserna rörande rätten att komma till tals inför beslut om bygglov skärps och att berörda ska underrättas i större utsträckning.
När det gäller beslut om bygglov föreslås att lagstiftningen skärps så att berörda ska delges besluten i större utsträckning för att på så sätt möjliggöra att bygglovsbeslut vinner laga kraft.
Att bygglovbeslutet inte tillkommit i laga ordning är alltid grund för ett överklagande.
Rätten att överklaga bygglov och andra beslut enligt PBL följer Förvaltningslagens och Förvaltningsprocesslagens allmänna bestämmelser. (Där ska jag studera vad som sägs meddelandeplikt för att kunna överklaga)
Godnatt.
Anders
Bestämmelserna rörande rätten att komma till tals inför beslut om bygglov skärps och att berörda ska underrättas i större utsträckning.
När det gäller beslut om bygglov föreslås att lagstiftningen skärps så att berörda ska delges besluten i större utsträckning för att på så sätt möjliggöra att bygglovsbeslut vinner laga kraft.
Att bygglovbeslutet inte tillkommit i laga ordning är alltid grund för ett överklagande.
Rätten att överklaga bygglov och andra beslut enligt PBL följer Förvaltningslagens och Förvaltningsprocesslagens allmänna bestämmelser. (Där ska jag studera vad som sägs meddelandeplikt för att kunna överklaga)
Godnatt.
Anders
Det är ju ungefär som jag skriver - teoretiskt kan någon komma långt senare och anse sig vara sakägare och överklaga eftersom de tre veckorna int löpt ut för denne. T ex tant Agda som går förbi Ditt hus med hunden varje dag, och retar sig på något (men bor i ett annat kvarter). Inte för att hon lär ha så stor framgång, men det är nog hennes medborgerliga rätt att överklaga om hon vill.
Som en annan också svarat - ett bygglov vinner egentligen därför inte med 100% säkerhet "laga kraft", men när alla rimliga & kända sakägare fått reda på det och de treveckorna gått brukar man säga att det vunnit laga kraft. Men som vi sett - det är aldrig 100,0% säkert.
Du skriver "Sakägare är i de flesta fall kända genom fastighetsregister och lagfarter! Från detta faktum skall normen sättas!!"
Nej, så enkelt är det ju ändå inte att bestämma vem som är sakägare. Inte idag i alla fall. Hur är det med tant Agda i mitt exempel ? Sakägare ? Ponera att hon retar sig på färgen som hon ser varje dag, överklagar och får rätt ?
I vårt fall meddelade och ombesörjde givetvis kommunen att den klagande grannen delgavs. Vet inte vad för blanketter för grannsamtycke Du syftar på, finns det speciella sådana ? Jag har alltid fixat grannarnas underskrifter direkt på befintliga ritningar, behövdes inga blanketter.
Förstår ärligt talat inte riktigt vart Du vill komma. Det Du verkar efterlysa är kanske bra i teorin men inte enkelt rent praktiskt. Inte så länge alla har en demokratisk rättighet att få tycka om saker och ting. Är det den rättigheten som Du tycker skall inskränkas ?
Som en annan också svarat - ett bygglov vinner egentligen därför inte med 100% säkerhet "laga kraft", men när alla rimliga & kända sakägare fått reda på det och de treveckorna gått brukar man säga att det vunnit laga kraft. Men som vi sett - det är aldrig 100,0% säkert.
Du skriver "Sakägare är i de flesta fall kända genom fastighetsregister och lagfarter! Från detta faktum skall normen sättas!!"
Nej, så enkelt är det ju ändå inte att bestämma vem som är sakägare. Inte idag i alla fall. Hur är det med tant Agda i mitt exempel ? Sakägare ? Ponera att hon retar sig på färgen som hon ser varje dag, överklagar och får rätt ?
I vårt fall meddelade och ombesörjde givetvis kommunen att den klagande grannen delgavs. Vet inte vad för blanketter för grannsamtycke Du syftar på, finns det speciella sådana ? Jag har alltid fixat grannarnas underskrifter direkt på befintliga ritningar, behövdes inga blanketter.
Förstår ärligt talat inte riktigt vart Du vill komma. Det Du verkar efterlysa är kanske bra i teorin men inte enkelt rent praktiskt. Inte så länge alla har en demokratisk rättighet att få tycka om saker och ting. Är det den rättigheten som Du tycker skall inskränkas ?
Bra "jimata"! Jag, du, och många med oss är angelägna om att se en så tydlig beskrivning som möjligt av begreppen berörda grannar (i PBL 8:4) och kända sakägare (i PBL 8:22). Jag har min egen uppfattning klar, men jag måste anstränga mig för att nå fram till bästa entydighet, utan att vara alltför snäv, och följderna av olika fria tolkningar av en sådan beskrivning. Val av orden är kritiskt. Jag är i nuläget alldeles för fokuserad på bygglovprövning och beslut som avser om- och tillbyggnader nära tomtgräns i samlad bebyggelse.jimata skrev:
Jag skall komma tillbaka till just detta när jag studerat ett omfattande källmaterial med jämförande försök till beskrivningar. Om andra forumdeltagare kan och vill bidra med sakliga inlägg i frågeställningen så uppskattas deltagarviljan.
Anders
Jag tror att du rätt beträffande Agda. Och att Länsstyrelse, och vidare instanser, har möjligheten att anse Agda som sakägare och bevilja omprövning av bygglov.Ingper skrev:
Jo, antingen är bygglov lagakraftvunnet eller inte lagakraftvunnet. Men, och ett tydligt men. En grundläggande princip inom förvaltningsrätten är att ett beslut om avslag på en bygglovansökan som regel inte vinner rättskraft i den meningen att beslutet hindrar en ny prövning av samma sak. Principen har sedan gammalt ansetts omfatta beslut om avslag på ansökan om bygglov. En uppenbar risk med att en rättskraftigt avgjord fråga inte får tas upp till prövning på nytt är att även oriktiga förvaltningsbeslut blir bestående. När frågan åter aktualiseras har förvaltningsmyndigheten kvar möjligheten att korrigera avgöranden som redan från början varit felaktiga eller som med hänsyn till nya omständigheter numera framstår som olämpliga. Beslut som har vunnit laga kraft kan omprövas (Regeringsrättens dom i mål nr 6231-04, meddelad den 7 november 2006.)
JO har i ett mål (dnr 905-1993) riktat kritik med anmärkning mot en byggnadsnämnd som uppdragit åt den sökande att delge grannarna beslutet. Att uppdra åt byggherren att delge grannarna lovbeslutet anses därmed inte utgöra en riktlinje för delgivning.
Jag har berört blanketter för granneyttrande i en annan tråd "grannemedgivande" nyligen. Det finns exempel på godtagbara formulär för granneintygande som ger förutsättningarar för god praxis i hanteringen av bygglovprövning. Här är ett antal från vilka blanketter för granneyttrande/grannemedgivande finns tillgängliga från respektive kommuns hemsida: Höörs kommun, Karlskrona kommun, Kristianstads kommun, Bjuvs kommun, Åstorps kommun, Nyköpings kommun, Olofströms kommun, Gnesta kommun, Arjeplogs kommun, Arboga kommun, Ödeshögs kommun, och Kils kommun.
De bättre blanketterna är, enligt min mening, de som ger möjligheten för lagfarna grannar att avge något av båda alternativen "utan erinran" och "erinran mot" i formulären, och som benämns "Granneyttrande" i stället för förekommande "Grannemedgivande", "Medgivande" eller "Granneintyg".
Skräckexempel på blanketter för granneyttrande förekommer, enligt min uppfattning, i alldeles för stor utsträckning. Det är de formulär som endast möjliggör ett medgivande och av en enda person i ett granneintygande. Utan tillfälle för andra förekommande sakägare i samma fastighet att uppge erinran mot projekterat byggande. Och, utan krav på att samtliga lagfarna ägare skall underteckna ett intygande. Det är mot de givna anvisningarna att samtliga lagfarna ägare skall underteckna ett grannemedgivande/yttrande. Slutsats: Ett ofullständigt grannemedgivande är inget grannemedgivande. Vill du se skräckexempel på blankett som används för ändamålet? Se bifogat. Jag nämner inte varifrån den kommer av hänsyn till kommunens förvaltning.
Jag skrev ett bemötande till dina sista frågor i ditt inlägg men ser att du ändrat innehållet om sunt förnuft m.m. Jag svarar därför mer kortfattat än vad jag avsett.
Låt oss erkänna sakernas tillstånd -- när det gäller genomförandet av reglerna i praktiken har den demokratiska förvaltningsrättsliga principens faktiska tillämpning gått i stå och det är nödvändigt att påtala bristerna högt och ljudligt med ett tydligt eko i maktens boningar.
Anders