Enk Projektet skrev:
För att det är ungefär hundra gånger mer seriöst. Speciellt om det är en 80+ person som bor i huset, eftersom det oftast är lite mer känsligt då.
Jag har försökt på alla sätt, och då menar jag alla sätt, och min absoluta uppfattning är att man har allra bäst lycka om en mäklare kontaktar den eventuella säljaren.
Alla gör ju såklart som dom vill, jag kan bara dela med mig av mina erfarenheter.
Jag skulle kila förbi och knacka på, berätta hur det ligger till. Gissa hur många "obetalda" kaffekoppar jag har druckit hemma hos äldre genom åren som hantverkare för kundens skull. Min uppfattning är att många äldre är otroligt ensamma och uppskattar om folk tar kontakt och är allmänt trevliga.
Är man bara tydlig och visar att man verkligen inte är ute för att luras och även låter den gamle få ha med sig en stödperson som är lite yngre och gärna ha lite erfarenhet så ska det inte vara något problem anser jag!Pete77 skrev:
Själv skulle jag bli väldigt misstänksam om en mäklare kontaktade mig och ville köpa mitt hus. Däremot om en privatperson kom förbi och talade om att han alltid tyckt om huset och är intresserad av att köpa om jag ska sälja nån gång skulle jag tycka att det var trevligt och ha det i åtanke.
Kom ihåg bara att folk har en förmåga att glömma att man har visat intresse för nåt, oavsett om det handlar om att köpa nåt eller jobba nånstans eller vad det än gäller.
Kom ihåg bara att folk har en förmåga att glömma att man har visat intresse för nåt, oavsett om det handlar om att köpa nåt eller jobba nånstans eller vad det än gäller.
Kul att så många skrivit. Då jag har hund har jag många gånger gått förbi huset men dock utan att stöta på honom. Det står en rullator utanför entren så han har nog lagt trädgårdsarbetet på hyllan.
Just nu lutar det åt att jag skrivet ett brev till mannen där jag lämnar all info och kontaktuppgifter osv. Hade nog själv uppskattat ett brev före ett oannonserat besök om jag vart 85 år med rullator.
Just nu lutar det åt att jag skrivet ett brev till mannen där jag lämnar all info och kontaktuppgifter osv. Hade nog själv uppskattat ett brev före ett oannonserat besök om jag vart 85 år med rullator.
När jag är 85 och behöver rullator skulle jag uppskatta ett trevligt besök av en vårdar person, inte en som är full med tatueringar och järnskrot i ansiktet. Att kunna sitta och få prata med någon som uppskattar det jag har byggt upp. Ett brev hade jag uppfattat som att personen har något fuffens för sig och inte vill visa sig.Nicke_A skrev:
Det är ju lätt att tro att 85-åringar tänker helt annorlunda än yngre människor, men så tror jag inte att det är. Det är nog mer att olika människor tänker och reagerar olika. Man vet aldrig vad andra uppskattar. Jag tycker tex inte om när människor ringer på min dörr utan förvarning.
Kan du inte prova att ringa till personen? Det är mindre formellt än ett brev och du får kontakt direkt.
Kan du inte prova att ringa till personen? Det är mindre formellt än ett brev och du får kontakt direkt.
I senaste numret av "lantliv" finns ett reportage om en tjej som köpte sin gård genom att knacka dörr. "Jessica knackade på och berättade för det äldre paret som bodde där att hon var intresserad av att köpa huset om de ville sälja. Ägarna blev förtjusta i Jessica och ett par månader senare hade de flyttat ut ur huset och Jessica kunde flytta in"
Jag har för mig jag läst det flera gånger i magasin så det är nog inget ovanligt att hus/gårdar säljs till folk som visar intresse för objekten innan de är till salu.
Jag har för mig jag läst det flera gånger i magasin så det är nog inget ovanligt att hus/gårdar säljs till folk som visar intresse för objekten innan de är till salu.
Nissenhj: även vi med tatueringar och skrot i ansiktet kan se väldigt välvårdade ut och vara väldigt trevliga. De flesta - även äldre människor - har förmågan att se till personen och bemötandet de får och inte bara till hur folk ser ut, så även vi har nog möjlighet att få köpa hus som inte finns på öppna marknaden. (Ledsen TS för OT, men ge inte upp hoppet även om du är tatuerad/piercad 
)
)
Man får nog anpassa sig efter situationen. Är du intresserad av en villa för tio miljoner kanske mäklarvägen känns bra. Är huset I en mer normal klass så tycker jag det skulle kännas mycket märkligt. Då passar sig nog personlig kontakt eller brev bättre. Och när det kommer till det så välj efter din styrka.nhar du lätt för att avslappnat prata med främmande människor, så ring på. Gör sådana situationer dig stressad så skriv ett brev.
Jag tror det viktigaste är att ge personen lite tid att fundera på saken. De flesta säger nog reflexmässigt nej på en fråga om dennes hus är till salu, med om personen får fundera ett tag kanske denne hinner tänka över saken och se fördelarna också.
Kanske skriva ett brev och be om att få komma och titta lite på huset om någon vecka eller två?
Kanske skriva ett brev och be om att få komma och titta lite på huset om någon vecka eller två?