Farzan skrev:
Fast är inte hattläkten ett regionalt fenomen? Jag tycker att jag mest har hört talas om den från västsverige, och har aldrig sett den här i Stockholmstrakten, där också Andreas tydligen bor och bygger.
Här ser man mest vanlig fyrkantig och den med en liten hålkäl längs vardera kanten...men katten vet, det mesta man ser är ju rätt sentida...
Tack alla för hjälp och tips! Vi bor i Stockholm fast bygger fritidshus i Skåne (östkusten). Har kikat på både hattlockläkt och standardläkt med fasade kanter och fastnade för det sistnämnda. Men jag har egentligen inte en aning om vad som historiskt sett är vanligast i trakterna. Kan dock inte på rak arm minnas att jag sett hattlockläkten vara särskilt vanlig. När det gäller måtten ska vi nog försöka få 45 läkt och 170 bräda. Och då blir det givetvis ännu viktigare med bra virke. Några tips på hur man kommer åt lockläkt av extra hög virkeskvalitet?

/Andreas
 
Jag sällar mig till dom som tycker att 170-brädor blir bra. Husen där vi bor (några dussin som är byggda samtidigt efter samma ritning) har 150-brädor men då har de också litet smalare läkt...har inte mätt men 35 - 40 kanske...och ändå ser mellanrummen mellan läkten rätt smala ut, så med 45-läkt blir säkert 170 snyggast.

Ang. spikningen har jag läst en beskrivning som sade att man spikar brädorna endast efter ena kanten och läkten spikas genom mellanrummet in i spikläkten, alltså inte in i brädorna.
Litet lustigt då att se att på vårt hus är det inte alls gjort så - spikarna sitter två och två, rejäla fyrtummare, och dessutom med ganska täta intervall - mindre än en meter. Men det är en annan konstruktion, brädstomme utan luftspalt och spikläkt, så man kunde spika så mycket man ville.
 
Rörande det med hur virket rör sig så ja, man vill att det rör sig emot varandra. Dvs årsringarna strävar efter att räta ut sig och då skall det täta mot locken. Sen så är det tyvärr inte alltid sågat så på sågverken så man har ett mindre helvete om man skall försöka följa den regeln.
Att försöka tvinga virket att inte röra sig är inte så smart, det spricker nämligen om det inte kan dra ut spiken lite.
Latexfog funkar ypperligt även utomhus och jo det funkar.

/Kent
 
snickarboden skrev:
Rörande det med hur virket rör sig så ja, man vill att det rör sig emot varandra. Dvs årsringarna strävar efter att räta ut sig och då skall det täta mot locken. Sen så är det tyvärr inte alltid sågat så på sågverken så man har ett mindre helvete om man skall försöka följa den regeln.
Att försöka tvinga virket att inte röra sig är inte så smart, det spricker nämligen om det inte kan dra ut spiken lite.
Latexfog funkar ypperligt även utomhus och jo det funkar.

/Kent
Då har vi gjort fel, alltså.
Men, om man sätter panelen så att kanterna böjer sig utåt, och på detta sätter en smal locklist fastsatt med spik som kan dras ut av virkets rörelse, hur förhindrar man då att det blir glipor och läckade i panelen? (tänker på hur den gamla panelen ser ut) Anledningen till att jag inte tror på tätningsfog är att dom med tiden torkar och spricker och inte heller han ta upp hur mycket rörelser som helst, vilket jag sett på andra ställen som jag använt både latex och inte latexbaserad fog.

O detta med skruv.... Enligt grannen är det vanligaste numera att sätta panel med skruv. Menar du att alla skruvade paneler spricker?
 
Vilken sida som ska sitta utåt är inte så där himla självklart, jag har sett olika bud i olika böcker. I ex. "så renoveras torp och gårdar" säger man att kärnsidan på innersta plankan skall vändas inåt, och locket ska ha kärnsidan utåt. På så vis kupar de emot varandra när de torkar.

Men i "från stock till stuga" påstår man att ovan beskrivna är fel och att man i stället ska ha kärnsidan utåt på både underbräda och lock. Dels ger det mesta möjliga kärnved utåt och dels så följer fuktrörelserna varandra. Istället för första panelen som vid torka pressar kanterna mot varandra och vid fukt öppnar upp glipor.

Tycker kärnsidan utåt låter rätt bra.
 
A a_mattisson skrev:
Hej!
Vi håller på att bygga ett litet lösvirkes fritidshus i klassisk, traditionell stil. Dvs. stående lock/läktpanel, sidohängda fönster, enkupigt tegeltak m.m. Vi ska nu välja mått på panelen (lock + bräda) och här verkar finnas en massa alternativ. Har någon av Er tips om lämpliga mått på panelen för att det ska "passa in" i den traditionella, klassiska stilen på huset??

Jag har själv funderat kring att ha smala lock (45 mm) och relativt breda brädor (145 mm), men känner mig mycket osäker på vad som är rätt.

Tacksam för all hjälp!

/Andreas

Hej Andreas.
Nu kanske ni redan har slutfört klädseln av huset. Jag har renoverat några äldre hus och jag har fått många goda instruktioner av Harry och Rune som har sågat virke i hela sitt liv. Harry är död men Rune lever nog fortfarande. Harry sa att en gammal orginalpanel skall ha underbrädor 7" = 170 och hattlocken skall vara 45 breda och 32 mm höga. Då blir väggen vackrast. Det skall vara 25 mm mellan underbrädorna för luftning. Underbrädorna skall bara spikas med en liten spik längst upp i centrum och längst ner i centrum. Sedan skall locken spikas i varje underläkt som ligger mot de stående reglarna. Ibland är det torr och ibland är det fuktig och då rör sig klädselbrädorna och blir tjockare och smalare. Det är hattlocken som håller tätt mot brädorna. Spikar man brädorna parallellt på båda ytterkanterna spricker brädan i spikhålen och tar in fukt och då röttnar brädorna mycket fortare. Oj nu ser jag att ni gjorde detta arbetet 2008. Lycka till.
 
  • Gilla
Johan Gunverth och 1 till
  • Laddar…
Produkter som diskuteras i tråden
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.