Stående "traditionell" lock/läktpanel, mått?
Hej!
Vi håller på att bygga ett litet lösvirkes fritidshus i klassisk, traditionell stil. Dvs. stående lock/läktpanel, sidohängda fönster, enkupigt tegeltak m.m. Vi ska nu välja mått på panelen (lock + bräda) och här verkar finnas en massa alternativ. Har någon av Er tips om lämpliga mått på panelen för att det ska "passa in" i den traditionella, klassiska stilen på huset??
Jag har själv funderat kring att ha smala lock (45 mm) och relativt breda brädor (145 mm), men känner mig mycket osäker på vad som är rätt.
Tacksam för all hjälp!
/Andreas
Vi håller på att bygga ett litet lösvirkes fritidshus i klassisk, traditionell stil. Dvs. stående lock/läktpanel, sidohängda fönster, enkupigt tegeltak m.m. Vi ska nu välja mått på panelen (lock + bräda) och här verkar finnas en massa alternativ. Har någon av Er tips om lämpliga mått på panelen för att det ska "passa in" i den traditionella, klassiska stilen på huset??
Jag har själv funderat kring att ha smala lock (45 mm) och relativt breda brädor (145 mm), men känner mig mycket osäker på vad som är rätt.
Tacksam för all hjälp!
/Andreas
Hm, för att klara ut det här med "lock/läktpanel" litet - grovt sett är det ju två olika alternativ.
Det ena är lockpanel. Då har du två lager brädor, de båda lagren har samma bredd på brädorna och samma mellanrum mellan dem, och de yttre sitter så att de täcker mellanrummen mellan de inre.
Det andra är lockläktpanel. Då har du ett lager ganska breda brädor med rätt små mellanrum (jag har läst i någon nutida beskrivning att det bör vara c:a 2 cm, men på vårt tjugotalshus var springorna betydligt mindre, strax under centimetern). Springorna täcks sedan med smala läkt, oftast omkring 45 mm.
Ska du ha en klassisk, traditionell stil med enkupigt tegel etc. så menar jag att av dessa två är lockläktspanel bättre. Lockpanel är väl inte så värst traditionellt egentligen - det förekommer rikligast från 1970-talet och framåt såvitt jag vet. Dessutom, fast det är förstås en smaksak, så tycker jag att lockpanel gör ett litet tyngre intryck som inte rimmar så bra med elegansen hos gammeldags snickerier o dyl.
Det ena är lockpanel. Då har du två lager brädor, de båda lagren har samma bredd på brädorna och samma mellanrum mellan dem, och de yttre sitter så att de täcker mellanrummen mellan de inre.
Det andra är lockläktpanel. Då har du ett lager ganska breda brädor med rätt små mellanrum (jag har läst i någon nutida beskrivning att det bör vara c:a 2 cm, men på vårt tjugotalshus var springorna betydligt mindre, strax under centimetern). Springorna täcks sedan med smala läkt, oftast omkring 45 mm.
Ska du ha en klassisk, traditionell stil med enkupigt tegel etc. så menar jag att av dessa två är lockläktspanel bättre. Lockpanel är väl inte så värst traditionellt egentligen - det förekommer rikligast från 1970-talet och framåt såvitt jag vet. Dessutom, fast det är förstås en smaksak, så tycker jag att lockpanel gör ett litet tyngre intryck som inte rimmar så bra med elegansen hos gammeldags snickerier o dyl.
De mått du är inne på - 145/45 funkar bra. Ska det se riktigt traditionellt ut ska det inte vara jämna brädor. De kan variera i bredd och även vara trapetsformade, så man får passa ihop dem individuellt. Men få tag på sånt idag är kanske inte så lätt. Det får nog vara nån mindre såg som fixar det.
Stort tack Farzan!
Det där var mycket klargörande. Nu vet jag åtminstone vad jag pratar om. Det är lockläktpanel vi är ute efter. Och som du säger verkar läkten oftast vara 45 mm. Så nu återstår bara att reda ut brädans bredd och mellanrummet mellan brädorna. Som jag nämnde har vi funderat på 145 mm breda brädor. Byggvaruhuset där vi handlar menar att bredare alternativ riskerar att spricka efterhand. Men 145 mm kanske räcker för att få den där klassiska, traditionella stilen?
/Andreas
Det där var mycket klargörande. Nu vet jag åtminstone vad jag pratar om. Det är lockläktpanel vi är ute efter. Och som du säger verkar läkten oftast vara 45 mm. Så nu återstår bara att reda ut brädans bredd och mellanrummet mellan brädorna. Som jag nämnde har vi funderat på 145 mm breda brädor. Byggvaruhuset där vi handlar menar att bredare alternativ riskerar att spricka efterhand. Men 145 mm kanske räcker för att få den där klassiska, traditionella stilen?
/Andreas
Tack andersmc! Har också läst och sett på äldre hus att det kan variera. Snyggt, men någonstans måste vi dra en gräns för hur långt vi ska gå för att få det det där traditionella utseendet. Det är ju nybygge vi pratar om så ambitionen har mest varit att få en traditionell känsla i ett nytt hus. Men just var denna "gräns" ska gå är det svåra. Vi har t.ex. valt bort spröjs eftersom vi inte tycker om löstagbara spröjs och p.g.a. att fasta spröjs är både dyrt, underhållskrävande och energimässigt sämre. Däremot ska vi ha sidohängda 2-lufts fönster. Man får hoppas att helheten ser genomtänkt ut men det är svårt så här i början och man känner sig oftast lite osäker på de estetiska bitarna.
/Andreas
/Andreas
Jag kan ju mäta brädorna på vårt hus...tänkte göra det igår kväll men glömde...fast som andersmc säger funkar det bra med 145, våra är nog nånstans däromkring.
Visst är det bra om man kan ha hyvlat fasadvirke. Tyvärr är lockläkten som säljs ofta ohyvlad, har faktiskt inte sett hyvlad någonstans men det finns kanske ändå?
Tvåluftsfönster utan spröjs låter som en okej kompromiss för ditt upplägg, tycker jag. Det finns en hel del sena 20-tals/tidiga 30-talshus med lockläktpanel och såna fönster omkring där jag bor, hos en del är det nog faktiskt originalfönstren.
Visst är det bra om man kan ha hyvlat fasadvirke. Tyvärr är lockläkten som säljs ofta ohyvlad, har faktiskt inte sett hyvlad någonstans men det finns kanske ändå?
Tvåluftsfönster utan spröjs låter som en okej kompromiss för ditt upplägg, tycker jag. Det finns en hel del sena 20-tals/tidiga 30-talshus med lockläktpanel och såna fönster omkring där jag bor, hos en del är det nog faktiskt originalfönstren.
Diversearbetare
· Göteborg
· 9 428 inlägg
170mm brädor och 45mm locklist skulle jag säga. Innan vi ritade vårt hus mätte jag upp ett par refererensbyggnader (i Västsverige) och det hade minst 170mm breda fasadbrädor. Det blir lite futtigt mellanrum med 145mm bredd.
Sedan är det frågan om du skall ha vanlig fyrkantig locklist eller hattlockslist som är klassisk. Viktig är hur som helst att locklisten är av bästa virkeskvalitet eftersom det är denna som håller fasadbrädorna på plats.
Bredden mellan brädorna bestäms av bredden på det parti du skall klä. Det skall gå jämnt upp, men det är bra att hålla sig mellan 5-20mm. Glöm inte musstoppare längst ner om det blir brett.
Sedan är det frågan om du skall ha vanlig fyrkantig locklist eller hattlockslist som är klassisk. Viktig är hur som helst att locklisten är av bästa virkeskvalitet eftersom det är denna som håller fasadbrädorna på plats.
Bredden mellan brädorna bestäms av bredden på det parti du skall klä. Det skall gå jämnt upp, men det är bra att hålla sig mellan 5-20mm. Glöm inte musstoppare längst ner om det blir brett.
Fast är inte hattläkten ett regionalt fenomen? Jag tycker att jag mest har hört talas om den från västsverige, och har aldrig sett den här i Stockholmstrakten, där också Andreas tydligen bor och bygger.Johan Gunverth skrev:
Här ser man mest vanlig fyrkantig och den med en liten hålkäl längs vardera kanten...men katten vet, det mesta man ser är ju rätt sentida...
Diversearbetare
· Göteborg
· 9 428 inlägg
Det stämmer nog bra. Jag har dålig koll på Ostkusten.Farzan skrev:
Jag har sett ett del hus med den fyrkantiga listen med små hålkäl här också. Finns ju att köpa på brädgårdarna.
Hattläkt ser du här, t h mitt på sid 1: http://www.moelvenwood.com/docs/panelutv.pdf
- som synes litet mer komplicerad än den vanliga med hålkälen. Nedanför hattläkten finns ju f ö den med fasade kanter som också är rätt vanlig.
På tjugotalshusen i vårt område är det helt raka läkt på dem som ser ut att ha originalen kvar. Men det är självbyggda egnahemsstugor med enklast möjliga snickerier.
- som synes litet mer komplicerad än den vanliga med hålkälen. Nedanför hattläkten finns ju f ö den med fasade kanter som också är rätt vanlig.
På tjugotalshusen i vårt område är det helt raka läkt på dem som ser ut att ha originalen kvar. Men det är självbyggda egnahemsstugor med enklast möjliga snickerier.
Passar på att lägga en fråga eftersom vi planerar förnya locklistpanel på en gavel i sommar:
Visst är det väl så att när man sätter panel med locklist så ska det första lagret bräder ligga så att dom kupar sig utåt, till skillnad från när man lägger lockpanel där första lagret bräder ska kupa sig inåt och sedan låsas av 'locket' som kupar sig utåt. Har svårt att tro att en smal locklist kan klara att hålla ner kanterna på panelen om man sätter den med kupningen inåt. Eller? (Frågan kom upp i diskussion med en granne som nog tyckte vi vände panelen fel när vi gjorde den första gaveln.)
Visst är det väl så att när man sätter panel med locklist så ska det första lagret bräder ligga så att dom kupar sig utåt, till skillnad från när man lägger lockpanel där första lagret bräder ska kupa sig inåt och sedan låsas av 'locket' som kupar sig utåt. Har svårt att tro att en smal locklist kan klara att hålla ner kanterna på panelen om man sätter den med kupningen inåt. Eller? (Frågan kom upp i diskussion med en granne som nog tyckte vi vände panelen fel när vi gjorde den första gaveln.)
Diversearbetare
· Göteborg
· 9 428 inlägg
Jag har också hört olika men de 60-åriga snickarna som monterade min klassiska fasad satte dem så de spänner inåt i mitten och utåt mot locklisten. De fåtal brädor som inte är plana spärnar med andra ord mot locklisten. Med tanke på att all fasad var specialbeställd och dimensionhyvlad på det sättet var det inte mycket att välja på.
Fasadbrädorna fästes med en tretumsspik i var ända. Därefter spikades locklisten med fyrtumsspik i varje regel. Det är alltså locklisten som håller ihop allt. Fasadbrädorna skall kunna röra sig.
Fasadbrädorna fästes med en tretumsspik i var ända. Därefter spikades locklisten med fyrtumsspik i varje regel. Det är alltså locklisten som håller ihop allt. Fasadbrädorna skall kunna röra sig.
I så fall gjorde vi väl fel då. Hmmmm....Johan Gunverth skrev:
Satte våra så att de kommer att kupa sig utåt. Fäste panelen med självdragande skruv (på grannens inrådan) i en rad i mitten av brädan. I princip ska brädan inte kunna kupa sig eftersom den pressas fast av skruven (kanske den spricker i stället?). Sedan fäste vi läkten med spik i panelbrädorna. Nu hävdar någon i min omgivning att vi borde ha lagt tätningsfog i springan mellan panelbräderna, men det tror jag inte alls på......
Den befintliga panelen, som vi håller på att byta ut, är nog satt med ryggen inåt med resultat att både locklist o panel har vridits loss på många ställen. Det kvittar hur mycket man spikar fast den igen, den vränger sig loss. Resultat att det läcker in. Så det är därför vi är måna om att göra det ordentligt.....