TACK för alla svar! Jag känner mig lugnare efter alla inlägg och speciellt från jhenrikj. Vi har varit i kontakt med företaget som tar dit en inspektör, som gör ett utlåtande och en rapport som kommer att bifogas våra kontraktshandlingar. De åtgärder han föreslår kommer de också att göra. Har även pratat med den ansvarige på bygget och hans resonemang var i princip detsamma som jhenrikj.
Tack igen!
Tack igen!
Är det inte lite riskfyllt att lägga slangarna så nära golvbrunnen med tanke på om man skulle behöver billa ur för att byta en sprucken brunn i framtiden? Kollar in Suhaggs bild.
När jag gjöt 75m2 garageplatta för ett år sedan la jag medvetet armeringsnätet långt ner, jag använde endast 25mm distanser.
Detta för att få en starkare platta, dvs en platta som kan ta mer belastning.
Vid belastning så bildas (som det redan sagts här) drag i botten och det är då armeringsnätet gör nytta där nere.
Så att säja att nätet enbart är till för krympsprickor är väl kanske inte helt sant?
Eller är jag helt ute och cyklar i min teori om att skapa en starkare platta?
För övrigt har jag ännu inte sett en enda liten spricka i min platta efter ett år, men jag var extremt noga med vattnandet och täckandet efter gjutningen.
Detta för att få en starkare platta, dvs en platta som kan ta mer belastning.
Vid belastning så bildas (som det redan sagts här) drag i botten och det är då armeringsnätet gör nytta där nere.
Så att säja att nätet enbart är till för krympsprickor är väl kanske inte helt sant?
Eller är jag helt ute och cyklar i min teori om att skapa en starkare platta?
För övrigt har jag ännu inte sett en enda liten spricka i min platta efter ett år, men jag var extremt noga med vattnandet och täckandet efter gjutningen.
Du är inte helt ute och cyklar...men försöker laga en punktering med tejp ;=)Gabbe1 skrev:
Ja nätet ger givetvis någon form av dragarmering om du lägger det i underkant. men effekten är mer eller mindre försumbar. Så det är inte det som är syftet med nätet.
Behöver du dragarmering i underkant på en platta på mark? Nej knappast om du har ett ordentligt utfört underarbete. Vad du behöver är dragarmering i kanterna, och där har du garanterat några 12mm järn liggandes. Nät används väldigt sällan i kraftupptagande syfte, men man kan givetvis göra det, men då krävs det vanlligen grövre dimensioner än det vanliga NPS515.
Varför ser man då alltid en massa nät, jo vanligen används nätet förutom för sprickupptagning ofta som monteringsarmering. Man vill ha något att hänga upp annan armering i.
När man trycktestar betong trycker man en cylinder eller en kub mot ett stumt underlag tills den spricker. Det stumma underlaget gör att det inte kan bli några dragkrafter i botten som drar sönder kuben utan det skall bara vara trycket som skadar cylindern/kuben. Har man gjort ett ordentligt grundarbete under plattan så skall det vara ett stumt underlag.
En normal betongkvalitet är C25/30. Detta betyder att en kub med måtten 15*15*15cm skall tåla 30Mpa eller översatt till svenska 3000N/cm2 eller översatt till något som vi begriper 300kg/cm2
Tittar vi på ett bildäck som har jag ingen riktig koll på hur stor kontaktyta det har med platan när bilen är parkerad men vi kan ju räkna snålt med 5*10cm det borde vara större. Då har vi 50cm2*300kg = 15 000kg över den ytan. En stridsvagn väger ca 60 ton som jämförelse ;=) Med andra ord, sätt inte på fyra hjul på en stridsvagn och parkera den i garaget...i övrigt håller plattan för det mesta du kan hitta på....
En normal betongkvalitet är C25/30. Detta betyder att en kub med måtten 15*15*15cm skall tåla 30Mpa eller översatt till svenska 3000N/cm2 eller översatt till något som vi begriper 300kg/cm2
Tittar vi på ett bildäck som har jag ingen riktig koll på hur stor kontaktyta det har med platan när bilen är parkerad men vi kan ju räkna snålt med 5*10cm det borde vara större. Då har vi 50cm2*300kg = 15 000kg över den ytan. En stridsvagn väger ca 60 ton som jämförelse ;=) Med andra ord, sätt inte på fyra hjul på en stridsvagn och parkera den i garaget...i övrigt håller plattan för det mesta du kan hitta på....
Bara för att fylla på i jhenrikj:s beskrivning av hur platta på mark uppträder hållfasthetsmässigt:
En platta på mark kan mkt väl får dragspänningar både i överkant och i underkant beroende på om det uppstår sättningar i undergrunden. Fördelningen av sådana sättningar påverkar var dragspänningar uppstår.
En platta på mark kan mkt väl får dragspänningar både i överkant och i underkant beroende på om det uppstår sättningar i undergrunden. Fördelningen av sådana sättningar påverkar var dragspänningar uppstår.
Självklart...sättning = inte ordenligt underarbete (och nu menar jag inte att jobbet är slarvigt utfört utan att underarbetet har förändrats så att det numera inte är så bra längre)anaitis skrev:
Sen kan det ju tänkas att det är isoleringens tryckhållfasthet som är dimensionerande för hur stora laster plattan klarar, vet inte vilket som ger sig först. Plattan fördelar ju lasten över hela isoleringsytan men nån gång ger ju isoleringen vika, om det sker före eller efter betongen spricker vet jag dock inte...ska se om jag kan hitta nåt om det.
Det är lite mer som kan hända än så!jhenrikj skrev:
Det är inte alltid undergrunden är precis av den sort som man tror när man bygger.
Det kan ligga eftergivligt mtrl en bit ner i marken som man inte vet om.
Dessutom finns alltid en risk att vattenflöden spolar/leder bort en del av undergrunden.
DVS: Man bör alltid beakta risken för framtida sättningar.
Beror så klart mkt på var i landet man bygger.
