Hur bra det funkar med 90 grader i vp beror nog på vilken typ av vp det rör sig om på en Nibe 1245 som jag har är det inga problem i alla fall nu har jag inte haft 90 grader men drygt 70 har det varit och det spelar ingen roll för så länge tempen är så hög kommer vp inte att starta. Om man sätter blandningsventilen före vp på tex 55 grader kommer vp att starta efter ca 1.5 dygn om inget vv tapp sker men det finns fördelar med att ha den före vp också vissa blandningsventiler ligger och spär ut vv lite gran även om inte tempen är så hög då kan det vara bra att ha blandningsventilen för vp så den inte spär ut vattnet från beredaren för det brukar inte hålla så hög temp med vp.
Jag bifogar en enkelt diagram för att visa varför det är bättre att komplettera bergvärmepumpsystemet med solceller istället för solfångare. GSHP i diagrammet står för Ground source heat pump.
Det är viktigt att säga att jag räknat på ett solfångarsystem som enbart bereder tappvarmvatten. Hur resultatet skulle bli med återladdning och andra lösningar vet jag ej.
Det är viktigt att säga att jag räknat på ett solfångarsystem som enbart bereder tappvarmvatten. Hur resultatet skulle bli med återladdning och andra lösningar vet jag ej.
Jag har inte räknat med samma investeringskostnad för det skulle leda till ett extremt stort solfångarsystem eller ett extremt litet pv-system.
Det jag ser i resultatet är att systemet med solfångarna ger en kortare drifttid på bergvärmepumpen och något högre värmefaktor. Jag har ännu inte gjort några ekonomiska beräkningar men jag skall göra det nästa vecka.
Sent from my HTC Desire S using Byggahus
Det jag ser i resultatet är att systemet med solfångarna ger en kortare drifttid på bergvärmepumpen och något högre värmefaktor. Jag har ännu inte gjort några ekonomiska beräkningar men jag skall göra det nästa vecka.
Sent from my HTC Desire S using Byggahus
Hej HansR, det skall bli intressant att se vad du kommer fram till i din ekonomiska kalkyl. De gånger jag räknat på kompletterande energikällor till en BV-anläggning så är det inte lönsamt om det är en fungerande och väl dimensionerad anläggning vill säga.
Nu har jag utfört första preliminära ekonomiska beräkningar på ett system med bergvärmepump och PV-system.
Jag har använt följande indata:
Kalkylränta 6%, årlig ökning av elpriset med 2%, nettodebitering införs och investeringskostnad 25 000 SEK/kWp.
Sannolikt skall kostnad för byte av växelriktare också tas med i beräkningarna i ett senare skede.
Alla dessa indata kommer jag sannolikt att justera en del innan jag börjar skriva min artikel.
Jag har använt följande indata:
Kalkylränta 6%, årlig ökning av elpriset med 2%, nettodebitering införs och investeringskostnad 25 000 SEK/kWp.
Sannolikt skall kostnad för byte av växelriktare också tas med i beräkningarna i ett senare skede.
Alla dessa indata kommer jag sannolikt att justera en del innan jag börjar skriva min artikel.
Kul att se dina kalkyler HansR, alltid intressant med såna så att de mer gissningsbetonade påståendena får något att konstratera emot.
Dock skulle det vara ytterligare intressant om du tog ut svängarna mer och försökte skatta LCC och reinvesteringar för olika system, bedöma robustheten osv. Kanske tom ta med ett första steg i hur resurser nyttjas eller kan nyttjas beroende på komplexitetsnivån hos teknologierna. Det ännu ganska obskyra begreppet emergi skulle också kunna göra sig om man orkar så långt.
Vad jag menar är att ordet ekonomi kanske ska återerövra den mer etymologiskt korrekta innebörden, jag tror tyvärr vi är många som måste lära oss det inom några generationer åtminstone.
Dock skulle det vara ytterligare intressant om du tog ut svängarna mer och försökte skatta LCC och reinvesteringar för olika system, bedöma robustheten osv. Kanske tom ta med ett första steg i hur resurser nyttjas eller kan nyttjas beroende på komplexitetsnivån hos teknologierna. Det ännu ganska obskyra begreppet emergi skulle också kunna göra sig om man orkar så långt.
Vad jag menar är att ordet ekonomi kanske ska återerövra den mer etymologiskt korrekta innebörden, jag tror tyvärr vi är många som måste lära oss det inom några generationer åtminstone.
Redigerat:
Vilken temperatur har du räknat att solfångaren ska jobba mot. Har du räknat med ett enkelt solfångarsystem eller de mera avancerade som värmer brine med solen. Hur mycket har du räknat i extra kostnad i de respektive systemen jämfört med ett enkelt bergvärme system. Har du räknat med att solpanelernas effekt sjunker med tiden för det gör dom väl ?HansR skrev:
Jag har räknat med ett enkelt solfångarsystem som en av de större tillverkarna saluför. Deras prisuppgifft för systemet har använts. Prisuppifter för PV-systemet bygger också de på uppgifter från installatörer och data från nyligen installerade system.smurfen72 skrev:
Solfångarna jobbar mot temperaturen i botten på tanken för att maximera utbytet.
Problemet med solfångarnas återbetalningstid är att den energi de producerar måste delas med pumpens värmefaktor.
modellen är fortfarande under uppbyggnad och när allt är klart kommer jag skriva en artikel.
Sent from my HTC Desire S using Byggahus
Det fungerar nog utmärkt att sätta acktanken i serie med vv beredaren i bergvärmepumpen. Dock tycker jag man kan kosta på sig en blandningsventil mellan dem. Har förstått att visa värmepumpar kan må dåligt av för hög temp in. Kostnaden för ventilen i sammanhanget borde ju vara rätt liten.
Däremot tror jag det jobbiga är att få ihop det ekonomiskt. Med solfångare är det viktigt att fundera på läget de kommer sitta i. Hur många timmar om dygnet får man sol ? En intressant fråga är dock kommer värmepumpens livslängd öka då den slipper slita lika hårt då den får förvärmt vatten att jobba med?
Däremot tror jag det jobbiga är att få ihop det ekonomiskt. Med solfångare är det viktigt att fundera på läget de kommer sitta i. Hur många timmar om dygnet får man sol ? En intressant fråga är dock kommer värmepumpens livslängd öka då den slipper slita lika hårt då den får förvärmt vatten att jobba med?