Lite att ta i med roterande omformare, kanske.. 
Jag hoppas att Fiber/WiFi i kombination med Grovskydd -> Mellanskydd -> UPS -> Finskydd skall räcka, men man vet ju aldrig.
Tyvärr har jag även ett trådat nätverk och det är lite värre. Har satt överspänningsskydd överallt där det är praktiskt genomförbart och kopplat alla datorer etc till samma fas. Sedan är det bara att hålla tummarna.
Den bästa och mest tillfredställande åtgärden var att klippa telefontråden 25 meter från huset, den kostade mej en halv dator för några år sedan.
Jag hoppas att Fiber/WiFi i kombination med Grovskydd -> Mellanskydd -> UPS -> Finskydd skall räcka, men man vet ju aldrig.
Tyvärr har jag även ett trådat nätverk och det är lite värre. Har satt överspänningsskydd överallt där det är praktiskt genomförbart och kopplat alla datorer etc till samma fas. Sedan är det bara att hålla tummarna.
Den bästa och mest tillfredställande åtgärden var att klippa telefontråden 25 meter från huset, den kostade mej en halv dator för några år sedan.
Jag skulle faktiskt tro att roterande omformare + wifi/fiber till adsl-modemet ensamt, utan andra skydd, hjälper mer än vad grovskydd-mellanskydd-ups-finskydd hjälper.
Om man bortser från roterande omformare så tror jag att skydd mellan teleledning och elnätets PEN hjälper mer än varje skydd som är anslutet mellan elnätets olika ledare (fas-PEN, fas-PE, nolla-PE, fas-nolla o.s.v. beroende på var skyddet placeras).
Jag har inte vågat chansa på att ha ett adsl-modem inkopplat när det åskar men senaste versionen av skydd i stugan är dels 350V urladdningsrör mellan teleledning och PE, och dels varistorer som också sitter mellan teleledning och PE. Dessutom ett simpelt överspänningsskydd av "sitta i serie med vägguttaget" på det uttag som matar alla "datorgrejer".
Tidigare hade jag inte 350V-gasurladdningsrören från teleledning och PE och då tog åskan ett ADSL-modem. Samtidigt har elektronik ansluten enbart till elnätet överlevt riktigt hårda åskväder.
På lödsidan av styrkortet till elpatronen har det suttit en varistor över 230V-sidan av den lilla nättrafon. Den varistorn har förvandlats till sot vid något åskväder före min tid. Jag minns inte om jag faktiskt lött bort benen till den f.d. varistorn eller om jag bara tolkat sotresten som en f.d. varistor. Trots att denna varistor saknas så verkar kortet tåla åskan.
Å andra sidan kan den varistorn ha grillats före kraftnätet drogs om. Före ombyggnaden var stugan sist på kedjan och det var dessutom blanktrådar. Sen ca 20 år så ringmatas området och dessutom med isolerad fyrledare istället för blanktråd och stugan sitter närmast ena inmatningspunkten på ringen, d.v.s. troligtvis inte lika utsatt för åska. Dessutom kopplade nätägaren bort det lokala jordtaget vid omdragningen med motivet att det inte behövs (!!!). Det kan nog faktiskt vara så att ur åskskadesynpunkt så är det bättre att inte ha ett jordtag utan att ha rejäla överspänningsskudd, eftersom jordtaget ökar risken för potentialskillnad mellan faserna och PEN vid ett fall där åskan annars skulle lyft både faserna och PEN ungefär lika mycket (=common mode).
Om man bortser från roterande omformare så tror jag att skydd mellan teleledning och elnätets PEN hjälper mer än varje skydd som är anslutet mellan elnätets olika ledare (fas-PEN, fas-PE, nolla-PE, fas-nolla o.s.v. beroende på var skyddet placeras).
Jag har inte vågat chansa på att ha ett adsl-modem inkopplat när det åskar men senaste versionen av skydd i stugan är dels 350V urladdningsrör mellan teleledning och PE, och dels varistorer som också sitter mellan teleledning och PE. Dessutom ett simpelt överspänningsskydd av "sitta i serie med vägguttaget" på det uttag som matar alla "datorgrejer".
Tidigare hade jag inte 350V-gasurladdningsrören från teleledning och PE och då tog åskan ett ADSL-modem. Samtidigt har elektronik ansluten enbart till elnätet överlevt riktigt hårda åskväder.
På lödsidan av styrkortet till elpatronen har det suttit en varistor över 230V-sidan av den lilla nättrafon. Den varistorn har förvandlats till sot vid något åskväder före min tid. Jag minns inte om jag faktiskt lött bort benen till den f.d. varistorn eller om jag bara tolkat sotresten som en f.d. varistor. Trots att denna varistor saknas så verkar kortet tåla åskan.
Å andra sidan kan den varistorn ha grillats före kraftnätet drogs om. Före ombyggnaden var stugan sist på kedjan och det var dessutom blanktrådar. Sen ca 20 år så ringmatas området och dessutom med isolerad fyrledare istället för blanktråd och stugan sitter närmast ena inmatningspunkten på ringen, d.v.s. troligtvis inte lika utsatt för åska. Dessutom kopplade nätägaren bort det lokala jordtaget vid omdragningen med motivet att det inte behövs (!!!). Det kan nog faktiskt vara så att ur åskskadesynpunkt så är det bättre att inte ha ett jordtag utan att ha rejäla överspänningsskudd, eftersom jordtaget ökar risken för potentialskillnad mellan faserna och PEN vid ett fall där åskan annars skulle lyft både faserna och PEN ungefär lika mycket (=common mode).
Nu skall man väl inte jämföra äpplen och päron. En linjärreglerad nätdel är ju just reglerad. En roterande omformare lär ha reglerprestanda som en oreglerad transformator, och då betvivlar jag att du kan slå verkningsgraden. Sedan pratar du om en bilgenerator som generellt har en mycket låg verkningsgrad.yxis skrev:Roterande omformare har ju en verkningsgrad som lätt slår verkningsgraden hos en linjärreglerad nätdel, så förutom slitage så lär det driftmässigt nog löna sig att driva ett nytt ADSL-modem från "bilbatteri" + behovstyrd roterande omformare som laddning jämfört med att driva ett 10 år gammal ADSL-modem direkt från 230V
Jag tänkte alltså att nån slags laddautomatik skulle se till att laddning bara sker när det faktiskt behövs. Modemet drar bara ett par watt, om jag skulle bygga med de prylar jag har tillgång till (sånär som på isoleringen mellan motor och generator) så skulle laddningen vara på flera hundra watt.
Hoppas inte svammelpolisen läser vad vi skriver.
Tack och lov är det ganska lätt att mäta upp verkningsgraden på en sådan rigg. det är bara att mäta ingående effekt och utgående effekt vid olika laster, skillnaden där emellan är verkningsgraden.Avemo skrev:
Några multimetrar eller två energimätare är allt som behövs.
Så om du har prylarna hemma är det bara att koppla ihop en testrigg och mäta hur mycket förluster du får.
I frågan om roterande omformare som strömförsörjning till ADSL-modem intar jag gärna positionen att sitta passiv bakom datorn och yppa förutfattade meningar i stil med "Det kommer aldrig att gå". Om någon vill gå längre än så och bygga utrustningen på riktigt samt mäta upp verkningsgraden så inte mig emot, men jag tänker inte göra det själv. Bilgeneratorer brukar ha en verkningsgrad på runt 45%. På det kommer remtransmissionen, motorns verkningsgrad och batteriernas verkningsgrad. Min förutfattade mening är att även linjärreglerade nätdelar kan ha högre verkningsgrad, men motbevisa mig gärna.
Niklas_1 säg till om om vi förstör din tråd, så skall jag sluta svamla.
Erik
Niklas_1 säg till om om vi förstör din tråd, så skall jag sluta svamla.
Erik
Ja, min kommentar om verkningsgrad var mer teoretiskt förutsättande en bättre generator.
Är alla bilgeneratorer lika usla eller har man faktiskt siktat på att bättra dem lite som del av bränsleekonomijakten?
(Jag har alltså fortfarande varken någon plastaxel eller någon rem som inte är metallförstärkt, så jag lär inte orka bygga nån provrigg).
Är alla bilgeneratorer lika usla eller har man faktiskt siktat på att bättra dem lite som del av bränsleekonomijakten?
(Jag har alltså fortfarande varken någon plastaxel eller någon rem som inte är metallförstärkt, så jag lär inte orka bygga nån provrigg).
Verkningsgrad är helt ointressant när det gäller informationsystem.
När jag gick på gymnasiet definierades telekommunikation (där givetvis Internet och datorer ingår) så här:
Den del av Elektricitetsläran där energin inte uträttar nyttigt arbete.
Dvs där verkningsgraden är noll.
När jag gick på gymnasiet definierades telekommunikation (där givetvis Internet och datorer ingår) så här:
Den del av Elektricitetsläran där energin inte uträttar nyttigt arbete.
Dvs där verkningsgraden är noll.
Yxis: Då mitt bilintresse har falnat markant är jag inte så insatt i dagens bilgeneratorer, men jag hoppas och tror att det finns bättre generatorer. Dock dröjer det nog innan den tekniken når folks bra att ha-lådor ute i bodarna.
Mycke_nu: Den kommentaren känns ganska akademisk. De ingående komponenterna i informationssystemen kan ha en definierad verkningsgrad. Även om systemet som helhet har en verkningsgrad på noll så kan det ha olika energiförbrukning.
Mycke_nu: Den kommentaren känns ganska akademisk. De ingående komponenterna i informationssystemen kan ha en definierad verkningsgrad. Även om systemet som helhet har en verkningsgrad på noll så kan det ha olika energiförbrukning.
Verkningsgraden i ett telekomsystem beräknas som förhållandet mellan mängden relevant överförd information och totala mängden information. Jag tror att verkningsgraden på den här tråden är ganska låg. Inte för att jag lägger ner någon större energi på den, men nyttigt arbete var det ett tag sedan vi såg.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 833 inlägg
Tja, det får väl bli bits/s per Watt, dvs bits / Joule.mycke_nu skrev:Det var det som var det roliga..
Men frågan är ändå hur man beräknar verkningsgrad i ett telekomsystem.
Det är i alla fall inte kvoten mellan Nyttigt Arbete och Tillförd Energi.
Jag har dock aldrig sett det måttet, men när jag googlade så dök det dock upp både här och där. (Spec. vad gäller sensornätverk osv. där man är energibegränsad). Dock finns det resultat som visar att man i teorin kan utföra beräkningar (dvs informationsbehandling) *utan* att öka systemets entropi (se http://en.wikipedia.org/wiki/Reversible_computing) vilket ju ger ett oändligt värde på b/J. Men visst. Informationsöverföring är inte "arbete" i fysikalisk mening. Så någon "verkningsgrad" blir det till syvende och sisdt ändå inte.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 833 inlägg
Njae, det begreppet är redan upptaget, och kallas signal/brus-förhållande (signal-to-noise ration, SNR, S/N). (För det finns inget som heter "onyttig information" i informationsteoretiskt mening).Avemo skrev:
Att den i vilket fall är låg, det är vi överens om.
Men verkningsgraden på matningen som driver "IT-burken" (t.ex. ADSL-modemet) kan däremot vara klart intressant.mycke_nu skrev:
Vad gäller den teoretiska tanken på elmotor + bilgenerator så lär verkningsgraden inte ha så jättestor betydelse eftersom totala effektförbrukningen inte lär bli så jättestor.
Fast vem vet, med dagens elpriser kanske det snart lönar sig att låta åskan ta några modem per sommar... :@
Återknyter lite till ursprungsfrågan om automation men om det finns någon mellanväg delvis för de som har problem med åska och dyl. och även vill slippa "husomstart" som nämnts tidigare.
Är inte "elgubbe" som kan de regler och normer som styr elinstallation så påståendet kanske sågas lågt ner...
Kan man ha en en korskopplingsyta i / vid centralen där valda matningar till uttag och belysningsmatningar går ut till plintar, avsäkrade faserna till plintar och tidrelä/timer/kontaktor/... "plintade mitt i". Sedan får man bygla ihop vad man vill ha.
Om man plintar numrerat går det enkelt ha koll på vad som går vart. bör då gå att få hemmaknapp, godnatt, ljussensor för många lamputtag uttag för julbelysning , Utepir till flera lampor...
Elmontören gör 1:a kopplingen, när sedan tiden gjort sitt och förhållandena ändras får man kalla på honom igen.
/K
Är inte "elgubbe" som kan de regler och normer som styr elinstallation så påståendet kanske sågas lågt ner...
Kan man ha en en korskopplingsyta i / vid centralen där valda matningar till uttag och belysningsmatningar går ut till plintar, avsäkrade faserna till plintar och tidrelä/timer/kontaktor/... "plintade mitt i". Sedan får man bygla ihop vad man vill ha.
Om man plintar numrerat går det enkelt ha koll på vad som går vart. bör då gå att få hemmaknapp, godnatt, ljussensor för många lamputtag uttag för julbelysning , Utepir till flera lampor...
Elmontören gör 1:a kopplingen, när sedan tiden gjort sitt och förhållandena ändras får man kalla på honom igen.
/K