Ja lite så. Byggnader avsedda för att bo i bör minst underhållsvärme (ventilation helst med) året runt för att säkerställa att byggnaden inte blir "sjuk".L lioteknik skrev:
Det jag mena att det lär nog uppstå problem eftersom den inte kommer att ha underhållsvärme året runt även fast du inte har plast.
Jag skulle aldrig bygga eller rekommendera nån att bygga något varaktig utan att ha underhållsvärme.
Vill du ändå köra på så skulle jag skippat plast och kört lite isolering (för det vill du nog ändå ha när du planerar att värma upp) cellulosa eller träfiberisolering.
Jag hadde valt fasad, luftspalt, förhydnigspapp, 4"regelstomme med mineralull, innervägg helst utan folierad yta, vet flera tillfälligt värmda byggnader som fungerat i 40 till 60 år med en sådan konstruktion, vissa tom utan luftspalten under fasaden.L lioteknik skrev:
Jag ser inte nått behov att ha någon fuktspärr i friggeboden, du eller dina gäster lär inte generera så mycket fukt och det är ju normalt inget svårt att öppna fönstret eller tillsätta värme med kamin eller elelement om fukthalt eller temperatur behöver ändras.
Liten reflektion från mitt nybyggda pumphus/förråd. Grafen är sedan jag fick satt in ventilation. Har en paxfläkt som går 4h om dan med start 1200 (när det är som varmast utomhus) som synes är innertempen runt 20 grader på grund av lite elektronik som sitter där. Fläkten verkar inte göra så mycket skillnad på fuktigheten beroende på att det vädrar ur ändå, kopplat till temperaturen. När cirkulationspumpen stängs av tänker jag att tempen kommer sjunka rejält. Så länge tempen är högre inne än ute borde fuktigheten hålla sig i schack. Lite underhållsvärme är nog inte fel om det är isolerat...
Annars är det byggt med panel, gles, diffusionsväv, isolering och träpanel.
Annars är det byggt med panel, gles, diffusionsväv, isolering och träpanel.
Jag har precis samma fråga faktiskt, bor också i södra Skåne och håller på att bygga ett pumphus. Har murat upp väggarna i Leca och håller på att bygga litet pulpettak. Det här med diffussionsspärr hänger jag också upp mig på en del, känns som det är ganska blandade budskap.
Vad menas egentligen med uppvärt utrymme? Är så det så fort det är varmare än utetempen eller man ska upp i en viss skillnad? I vårt pumphus kommer ju inte direkt tillsättas någon fukt i form av människor och maskiner, däremot får det inte finnas frostrisk med tanke på hydrofor och pump osv.
Har tänkt lägga 145mm stenull, sen masonit, en luftspalt, råspont och papp sen troligen sedummattor ytterst. Så frågan är då, ska jag eller ska jag inte sätta upp plastfolien innan jag sätter gipset i innertaket?
Vad menas egentligen med uppvärt utrymme? Är så det så fort det är varmare än utetempen eller man ska upp i en viss skillnad? I vårt pumphus kommer ju inte direkt tillsättas någon fukt i form av människor och maskiner, däremot får det inte finnas frostrisk med tanke på hydrofor och pump osv.
Har tänkt lägga 145mm stenull, sen masonit, en luftspalt, råspont och papp sen troligen sedummattor ytterst. Så frågan är då, ska jag eller ska jag inte sätta upp plastfolien innan jag sätter gipset i innertaket?
Redigerat:
Jag köper att så kan vara fallet, men vill du utveckla lite varför du tänker så, jag behöver förstå lite mer logiken bakom för att kunna göra ett informerat val. Jag ser här att vi bor nära varandra så du känner åtminstone väl till mitt klimat, även om jag befinner mig några kilometer längre från havet.1977bjorn skrev:
du har bara leca i väggarna, eller hur har du tänkt där? Utveckla gärna alla skikt utifrån och in.K kennylovrin skrev:Jag köper att så kan vara fallet, men vill du utveckla lite varför du tänker så, jag behöver förstå lite mer logiken bakom för att kunna göra ett informerat val. Jag ser här att vi bor nära varandra så du känner åtminstone väl till mitt klimat, även om jag befinner mig några kilometer längre från havet.
Jag var skrev lite slarvigt i mitt inlägg. Jag har alltså utifrån och in: panel, 28mm luftspalt, vindskyddsfolie, stenull/reglar, råspont. Ingen plast. Det jag skulle kunna satt också är ångbroms, innanför innerpanelen, men det valde jag att inte göra.
Byggfolie/diffussionsspärr/byggplast som man sätter i bebodda uppvärmda utrymme, innanför innergips har funktionen att spärra fukt från att vandra inifrån huset och ut i isoleringen där den kondenserar och skapar problem.
Jag är långt ifrån expert på området, detta är bara vad jag läst mig till.
Då kan man ju ställa sig frågan hur fuktigt det kommer bli i pumphuset. Mitt är ganska torrt.
Min uppfattning är att någon ventilation är bra för luftombyte samt att hålla någorlunda temperatur i det året runt.
Ja ok, ska försöka vara lite mer specifik själv. Tanken var att bara putsa väggarna ja som är av lecablock med förhoppningen att luften i blocken skulle vara tillräckligt isolerande. I taket har jag på lite olika rekommendationer tänkt att slutresultatet ska bli (utifrån in): sedummatta, råspont, 28mm luftspalt, masonit som vindskydd, 145mm stenull/reglar, plastfolie, glespanel, gips.
Som sagt behöver inte detta utrymme vara "varmt" utöver att det ska hållas någorlunda torrt och frostfritt för att inte skada/frysa vår dricksvattenanläggning, men det finns liksom ingen anledning att värma upp det till 15C mitt i vintern tex.
Jag tolkar det på flera ställen som att detta utrymme då kan tänkas hålla lägre temp än utetemperaturen ganska ofta och bör därför inte ha plastfolie. Läste även på gds.se att folien kan skippas med så tunn isolering eftersom daggpunkten sker utanför isoleringen i detta fallet osv. Detta får mig att tänka att jag ska hoppa över plastfolien helt enkelt.
Men man kan ju också läsa saker i stil med "plasta om det är stenull/glasfiber" osv.
Tack alla ni som bidragit med goda råd, som jag försöker "malla ihop" till en bra lösning!
Det blir ingen plast vare sig i golv, väggar eller tak, med mina förutsättningar, med enstaka uppvärmda tillfällen.
Fribygg, se ovan, sammanfattar min lösning bra. Det blir för väggarna, utifrån, liggande ytterpanel på 12 mm-läkt, förhydringspapp, 95 mm reglar med 95 mm mineralull, därefter OSB-skivor som målas, alltså ingen MDF-med folie,
I taket, utifrån, takplåt, bärläkt 25x38, ströläkt 12x48, Coverall underlagstäckning, råspont 20x95, luftspaltsläkt 23x36, masonit 3 mm, isolering mineralull 95 mm, sist troligen spontad innerpanel som målas.
Slutligen två frågor jag gärna vill ha synpunkter på:
1) Jag har cc 1200 mellan takbjälkarna och taket har är sadeltak, 16 grader. Vilken är den tunnaste innerpanelen jag kan ha utan att få nedhäng. Jag tänkte fixera isoleringen på plats med att dra ståltråd korsvis mellan takbjälkarna, så inte isoleringen belastar ner innerpanelen. Vill helst inte klämma in glespanel mellan takbjälkarna.
2)Ytterväggens luftspalt mynnar ut i det fria via en ca 10 mm luftspalt med insektsnät högst upptill på väggen. Kan takets luftspalt möta ytterväggens luftspalt och på så vis också där få kontakt med ytterluften? Jag har tänkt att, med mitt flacka tak, så kan ytterluften, med vindens hjälp, strömma i takets luftspalt från ena ytterväggen till den andra, Det är alltså fri passage över taknocken, men inga gavelventiler. Hur långt ut drar jag luftspalts-masoniten mot ytterväggen?
Hoppas mina beskrivningar är begripliga, och tack på förhand för goda råd!
Det blir ingen plast vare sig i golv, väggar eller tak, med mina förutsättningar, med enstaka uppvärmda tillfällen.
Fribygg, se ovan, sammanfattar min lösning bra. Det blir för väggarna, utifrån, liggande ytterpanel på 12 mm-läkt, förhydringspapp, 95 mm reglar med 95 mm mineralull, därefter OSB-skivor som målas, alltså ingen MDF-med folie,
I taket, utifrån, takplåt, bärläkt 25x38, ströläkt 12x48, Coverall underlagstäckning, råspont 20x95, luftspaltsläkt 23x36, masonit 3 mm, isolering mineralull 95 mm, sist troligen spontad innerpanel som målas.
Slutligen två frågor jag gärna vill ha synpunkter på:
1) Jag har cc 1200 mellan takbjälkarna och taket har är sadeltak, 16 grader. Vilken är den tunnaste innerpanelen jag kan ha utan att få nedhäng. Jag tänkte fixera isoleringen på plats med att dra ståltråd korsvis mellan takbjälkarna, så inte isoleringen belastar ner innerpanelen. Vill helst inte klämma in glespanel mellan takbjälkarna.
2)Ytterväggens luftspalt mynnar ut i det fria via en ca 10 mm luftspalt med insektsnät högst upptill på väggen. Kan takets luftspalt möta ytterväggens luftspalt och på så vis också där få kontakt med ytterluften? Jag har tänkt att, med mitt flacka tak, så kan ytterluften, med vindens hjälp, strömma i takets luftspalt från ena ytterväggen till den andra, Det är alltså fri passage över taknocken, men inga gavelventiler. Hur långt ut drar jag luftspalts-masoniten mot ytterväggen?
Hoppas mina beskrivningar är begripliga, och tack på förhand för goda råd!
