Har efter en hel del debatter med div. EXPERTER fått för mig att om tätskiktet skippas och fukten kommer från "andra" hållet, dvs utifrån, så lossnar plattorna.

Kan någon vidareutveckla detta påstående? Sant, falskt, beroende på, osv...

Ha i åtanke att vårt badrum ligger ovan mark och väggarna är stengods i två skikt, med en luftspalt imellan som är fylld med "kox", kol av något slag.
 
Nej, det stämmer inte. Åtminstone blir risken för plattsläpp inte större om man skippar tätskiktet. Det som det pratas om då är antagligen att puts kan släppa om man kaklar på det och fukthalten i putsen då höjs, särskilt om det är en svagare puts. Men detta har alltså ingenting med avsaknaden av tätskikt att göra. Fixet tål att vara dyblött hela tiden.
 
Låter bra!!

Det är förvisso puts på väggarna och dessvärre tror jag att det är kalkputs, eftersom huset är från 30-talet och putset mjölar om man drar handen fram och tillbaka på det. Dock är inte färgen så vitt som jag skulle kunna associera med ren kalk. Vem vet, kanske har de blandat i cement eller något... Ingen av de jag har rådgjort med har bestämt kunnat ha sagt att det verkligen är kalkputs.

Innan plattsättningen hade jag tänkt att köra riktligt med något primer så att fixet eller, om det nu blir det, tätskiktet fäster bättre. Risken för att putset skiktar sig eller släpper från väggen är liten, i alla fall enligt min bedömning och att använda sig av tätskikt ger mig en tryggare bild över att fixet kommer att sitta mycket bättre på väggen då tätskiktet kanske fäster bättre på primern än fixet... Några tips?
 
Om det är kalkputs så måste den bort, den håller sällan för plattsättning. För att man ska garantera vidhäftningen måste draghållfastheten vara 0,5 MPa i underlaget, vilket motsvarar tyngden av en medelstor familjebil på samma yta som det ska sitta en 20x20 cm stor kakelplatta. Detta är naturligtvis inte för tyngden hos keramiken, utan för att konstruktionen ska klara att hantera de skjuvkrafter som uppstår när materialen rör sig med varierande temperatur och fuktighet. Primer löser inte detta.

Tätskiktet fäster i regel sämre än vad fixet gör på ett givet underlag. Man tätskiktar inte för vidhäftningen skull.
 
Fattar inte hur ni tänker över huvud taget. det är ju inte bara vattnet i rinnande form som ger fuktskador och mögelangrepp, utan också luftfuktigheten, som blir väldigt hög i ett badrum med dusch. Modernare hus är inte byggda på samma sätt som äldre hus, där möjligheterna till fuktspärr var begränsade. Du ska absolut inte avvika från fuktspärr i våtutrymmet. Det är ju ungefär som att skita i bilbältet för att du förmodligen inte kommer att krocka ändå. Fuktigheten i luften utjämnas efter naturlagarnas principer dvs. Naturen strävar ALLTID efter att jämna ut alla typer av ojämnheter. Alltså fukt går dit det är mindre fuktigt om det inte finns någon mekansik tätning som hindrar den. Sedan kan det ju vara så att ett hus från -76 inte är så tätt i väggarna så att fukten stannar kvar. Men jag tror du kommer att ångra dig om du inte fuktspärrar.

/Robert
 
Nej, det är inte så allvarligt. Fukten i luften ventileras ut till oerhört stor del, och en liten del kondenserar på väggarna för att snabt avdunsta och ventileras ut. Det är oerhört små mängder som kan diffundera ut i väggarna om ventilationen fungerar. Detta visas högst empiriskt i alla de badrum jag rivit som har saknat all form av fuktspärr annat än i de direkt våtzonerna, där har inte varit tillstymmelse till skador på andra ställen i rummet.

Dessutom är det helt oorganiska material i väggarna i det här fallet, så det finns inget som kan ta skada, ens i teorin.

Men som jag skrev i början, man vinner ingenting på att skippa tätskiktet heller, så då kan jag inte se något skäl att inte följa branschreglerna.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.