Anledningen till frågan är att jag gillar att ta reda på saker innan jag diskuterar med vederbörande, i detta fall markägaren.
Ni missar fortfarande poängen lite. Vägen är 250m lång, jag har gjort ALLT underhåll de senaste 10 åren, det åtskilliga timmar och ton grus som läggs ut varje år då vägen har en tendens att rinna bort vid regn (ligger i en backe).
Markägaren använder också vägen (med traktor och vanliga bilar) utan gjort något underhåll alls, de har ställt krav på att jag skall anpassa min fastighet så det blir lättare för dem.
Jag skall ta upp frågan med markägaren inom kort.
/N
Ni missar fortfarande poängen lite. Vägen är 250m lång, jag har gjort ALLT underhåll de senaste 10 åren, det åtskilliga timmar och ton grus som läggs ut varje år då vägen har en tendens att rinna bort vid regn (ligger i en backe).
Markägaren använder också vägen (med traktor och vanliga bilar) utan gjort något underhåll alls, de har ställt krav på att jag skall anpassa min fastighet så det blir lättare för dem.
Jag skall ta upp frågan med markägaren inom kort.
/N
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 299 inlägg
Det finns något som kallas för tonkilometermetoden som är ett sätt att beräkna hur mycket av slitaget på en väg som hör till olika fastigheter. Efter att ha räknat ut det vet man vad som är en rättvis fördelning av kostnaderna. Det låter dock som att ni har ett servitut att nyttja grannens väg, och då finns det ingen rätt att tvinga denne att stå för sin del, men det stärker er i diskussionerna.
Låter som om ni behöver få vägen renoverad ordentligt. En eller ett par nya vägtrummor och förmodligen dikning också.
Låter som om ni behöver få vägen renoverad ordentligt. En eller ett par nya vägtrummor och förmodligen dikning också.
Ja det ändrar ju litet på saken........N niblom skrev:
Du underhåller vägen som markägaren nöter på utan att delta i underhållet....... det är absolut inte rättvist även om det är lagligt.
Att gräva om en trumma ingår i normalt vägunderhåll liksom gruset du har bekostat.
Nu känner jag inte till de juridiska benämningarna i Sverige men i det läget skulle jag ta en diskussion med lantmäteriet om vilka möjligheter som finns före jag talar med grannen.
Att bilda separat servitut eller gemensamhetsanläggning eller väglag är förenat med kostnader som fördelas på alla delägare enligt vägandel och därefter fördelas underhållskostnaderna på samma vis.
Kanske du kan ställa grannen inför valet mellan att hjälpa till med en del av trumarbetet eller hamna i sådana juridiska kostsamheter....... och samtidigt påpeka att du har anpassat din tomt så nu är det dags att du får en gentjänst annars blir det slut med anpassningen.
Tonnkliometermetoden är knappast tillämplig i det här fallet. Den är vettig i större samfälligheter. Här är det i huvudsak TS som använder vägen. Vad jag förstår är det den ända byggnaden längs vägen.
Första inlägget tråden tex.
”De använder vägen, ibland, typ ett par gånger per år, de är inte så intresserade av att lösa detta.”
”De använder vägen, ibland, typ ett par gånger per år, de är inte så intresserade av att lösa detta.”
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 299 inlägg
Grejen är väl att TS och grannen använder vägen på olika sätt. Grannen kör med skogsmaskiner, TS med bil. Funkar inte tonkilometer bra då? Det trodde jag var halva grejen, att det kompenserade för vilken sorts trafik olika sorters fastigheter genererar. Jag har dock själv aldrig räknat på det.
Den är väldigt schablonmässig, man tar inte hänsyn till hur olika individer använder vägen. En skog har extremt ojämn belastning. Där är det nog vanligt att man återställer vägen efter avverkning men sedan kan den vara näst intill oanvänd i årtionden. Då funkar inte tonnkilometermetoden.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 299 inlägg
Jag hade visst hittat på det där med skogsmaskiner ser jag när jag läste om TS inlägg. Men om det är som det skrivs i #16 så verkar TS bli utnyttjad av grannen vad gäller vägunderhållet, så att göra en värdering av nyttjandet är nog så bra idé jag kan komma på i alla fall för att komma vidare.
Ett sådant här servitut brukar innebära "rätt att bruka och underhålla väg". TS tycks även ha stått för underhållet de senaste åren. Vägen är inte trasig, eller borta i nuläget. Ett trumbyte bör därför ses som underhåll.
Grannen reparerar och underhåller vägen om han anser att det är nödvändigt. Det tycker han ju inte nu.
Det är därför upp till TS att bekosta trumbyte. Har grannen maskiner och material, så säljer han säkert tjänsten. Är TS snäll och medgörlig, så gör han det kanske till ett bra pris.
Grannen reparerar och underhåller vägen om han anser att det är nödvändigt. Det tycker han ju inte nu.
Det är därför upp till TS att bekosta trumbyte. Har grannen maskiner och material, så säljer han säkert tjänsten. Är TS snäll och medgörlig, så gör han det kanske till ett bra pris.
Diversearbetare
· Göteborg
· 9 470 inlägg
Samma situation hos där vi är två som underhåller vår servitutsväg utan samfällighetsstatus. Saken om vägtrumma för att leda undan vatten reddes ut av en annan förening via Revriks och det är ett standardförfarande för servitut att härskande får underhålla utan att fråga om lov så länge man ite ändrar vägtyp eller dragning. Även vägdikning in på annans mark ingår normalt i servitutet. Tjänande fastighet har i princip aldrig några skyldigheter mer än att inte förhindra härskandes rättighet.A AG A skrev:
Det betor ju på vad det står i serivutet. Det är skillnad på nyttjanderätt och rätt att anlägga väg.
Diversearbetare
· Göteborg
· 9 470 inlägg
Det gällde texten ”rätt att bruka och underhålla väg”