Rikta golvbjälkar på övervåning

[Bernieberg]

Ett problem med Berniebergs förslag är att det är svårt att räkna på det, eftersom varje bjälke kommer att ha olika egenskaper. Det är inte heller så kul med en bjälke som sviktar mer än nästa. En bonusfördel med att lägga in nya limträbalkar som fixar bärningen är att man kan få bättre stegljudsdämpning mellan våningarna.

Okej, men för en uppskattning kan man ju tänka sig att nytt limträ och gammal golvbjälke ligger kloss ihop så att man bara kan summera böjstyvheten och se det som en enda balk. Så blir det två varianter av cc600-bjälklag att jämföra. Då skulle 165x180 limträ + befintlig bjälke bli ungefär ekvivalent med en ensam limträ 215x180 baserat på yttröghetsmomenten.

Angående riktning så är det en sak att rikta så att bjälklaget blir plant, en annan att få det i våg. Ett krokigt golv är jobbigt och svårt att få bra men att det är plant men lutar lite gör mindre. Sen vågar jag inte säga hur mycket det kan luta innan man börjar märka av det men det finns säkert någon riktlinje för det. Men det kanske är överdrivet att justera alla 7 cm du har mätt fram.

 

[justusandersson]

Jag gillar Berniebergs sätt att närma sig problemet, kreativt och analytiskt. Skall man vara noggrann när man jämför yttröghetsmomentet för olika balkar bör man också ta hänsyn till skillnaderna i elasticitetsmodul. Skillnaden mellan C 24 virke (som jag har klassat TS bjälkar som) och limträ är ca 20 %. Så limträets yttröghetsmoment bör multipliceras med 1,2 när man jämför med C 24 virke. Bernieberg gör ett viktigt påpekande när han skiljer på ett plant golv och ett i våg. TS får bestämma sig för vad han tycker är viktigt.

Kombinerar man limträ med skruvlimmad spånskiva skulle det kunna räcka med 140x180 balkar lagda i fackens mitt, men det gäller att det finns plats på höjden, då spån+golvbrädor bygger mer. Vid balkarnas ändar kan man göra en liten injackning på ovansidan för att få plats under mellanvägg och tilläggsisolering utan att det påverkar vare sig svikt eller nedböjning.

Jag har ägt och bott i ett snarlikt hus i 30 år, så jag är personligen rätt bekant med de aktuella problemen. Stegljud från lekrum kan bli väldigt störande.

 

[Bernieberg]

Jag gillar Berniebergs sätt att närma sig problemet, kreativt och analytiskt. Skall man vara noggrann när man jämför yttröghetsmomentet för olika balkar bör man också ta hänsyn till skillnaderna i elasticitetsmodul. Skillnaden mellan C 24 virke (som jag har klassat TS bjälkar som) och limträ är ca 20 %. Så limträets yttröghetsmoment bör multipliceras med 1,2 när man jämför med C 24 virke. Bernieberg gör ett viktigt påpekande när han skiljer på ett plant golv och ett i våg. TS får bestämma sig för vad han tycker är viktigt.

Kombinerar man limträ med skruvlimmad spånskiva skulle det kunna räcka med 140x180 balkar lagda i fackens mitt, men det gäller att det finns plats på höjden, då spån+golvbrädor bygger mer. Vid balkarnas ändar kan man göra en liten injackning på ovansidan för att få plats under mellanvägg och tilläggsisolering utan att det påverkar vare sig svikt eller nedböjning.

Jag har ägt och bott i ett snarlikt hus i 30 år, så jag är personligen rätt bekant med de aktuella problemen. Stegljud från lekrum kan bli väldigt störande.

Intressant med E-modulerna. Är C24-klass en bra ekvivalent till bjälklagsvirke från den tiden eller kanske till och med konservativt? Jag menar att generellt så blir man ju gladare av att titta på ett sågsnitt i originalvirket än en regel från brädgården. Bor också i ett hus från 1929, därav lite extra intresserad.

 

[justusandersson]

Då kan vi starta en 1929 klubb!

Det här med virkeskvalitet har många sidor. Man bör nog skilja på hållfasthetsklass å ena sidan, motståndkraft mot röta osv och rent estetiska bedömningar å andra, även om det finns vissa gemensamma drag. Jag vet mycket om virke från 1929, men är ingen expert på hållfasthetsklassning. Förr fanns sorteringsgrupper, prima, sekunda, kvinta och utskott, som främst var en utseendebedömning. Framför allt map förekomsten av kvistar och typen av kvistar. Prima delades in i klass I (helt kvistrent) och klass II. Hållfasthetsklassning har funnits länge, även om man bytt beteckning, och bygger på provning. Men ett gemensamt drag är närvaron av kvistar och framför allt dessas storlek. Det jag normalt tänker på när man talar om virkeskvalitet är graden av tätvuxenhet och förekomsten av kärnved i fur. På mitt hus från 1929 var de fönsterfoder som satt över och under fönstren (kallas över- och underslag tror jag) av extremt tätvuxen kärnved. De vägde som om de var gjorda av stål, man hade lätt kunnat slå ihjäl någon med dem. Men jag är inte säker på att virkeskvalitén i detta avseende påverkar hållfastheten.

Att golvreglar i ett hus från 1929 bör jämföras med C24 är jag ganska säker på. De är möjligen bättre men absolut inte sämre. Du ser inga kvistar på TS bilder.

Jag hittade en bra länk om sorteringsregler:
https://www.svenskttra.se/siteassets/6-om-oss/publikationer/pdfer/guide_klasser_150.pdf
Jag är en riktig tränörd så fråga mig inte för mycket...

 

[Bernieberg]

Ta

Då kan vi starta en 1929 klubb!

Det här med virkeskvalitet har många sidor. Man bör nog skilja på hållfasthetsklass å ena sidan, motståndkraft mot röta osv och rent estetiska bedömningar å andra, även om det finns vissa gemensamma drag. Jag vet mycket om virke från 1929, men är ingen expert på hållfasthetsklassning. Förr fanns sorteringsgrupper, prima, sekunda, kvinta och utskott, som främst var en utseendebedömning. Framför allt map förekomsten av kvistar och typen av kvistar. Prima delades in i klass I (helt kvistrent) och klass II. Hållfasthetsklassning har funnits länge, även om man bytt beteckning, och bygger på provning. Men ett gemensamt drag är närvaron av kvistar och framför allt dessas storlek. Det jag normalt tänker på när man talar om virkeskvalitet är graden av tätvuxenhet och förekomsten av kärnved i fur. På mitt hus från 1929 var de fönsterfoder som satt över och under fönstren (kallas över- och underslag tror jag) av extremt tätvuxen kärnved. De vägde som om de var gjorda av stål, man hade lätt kunnat slå ihjäl någon med dem. Men jag är inte säker på att virkeskvalitén i detta avseende påverkar hållfastheten.

Att golvreglar i ett hus från 1929 bör jämföras med C24 är jag ganska säker på. De är möjligen bättre men absolut inte sämre. Du ser inga kvistar på TS bilder.

Jag hittade en bra länk om sorteringsregler:
[länk]
Jag är en riktig tränörd så fråga mig inte för mycket...

Tack för sammanfattningen! Tänkte just på om det gamla virket till och med är lite vassare än det nya. Men bra att veta att man bör kunna räkna det som minst C24 i alla fall.

Förekomsten av kvistar borde göra mer på brotthållfasthet än styvhet.

Själv är jag hållf-nörd professionellt men ökande trä-nörd på fritiden

 

[Geatki]

Nu är jag nyfiken på hur det gick för TS med detta, om än det snart var 2 år sedan denne var online.

Peppar peppar!