bengtn skrev:
Håller med! Hade glädjen att testa några Holtey-hyvlar för ett par år sen, bland andra de i min avatar. Det är otroligt hur bra de är. De fick mig också att bli sugen på att bygga en infil för inte har jag råd att köpa en hyvel för £4000 +
/B
Nu blev jag lite nyfiken. Jag är inte så bevandrad i hyvelträsket men undrar vad det är som gör en otroligt bra hyvel bättre än en som bara är bra? Justeringsmöjligheter? Kvalitet på stålet?
 
  • Gilla
Willgott
  • Laddar…
Antar att det handlar om att det är en kombination mellan trä och metall som gör det. Läste ett reportage om dem förra sommaren. Vilka pärlor. Görs en del även idag. Priserna verkar vara ungefär desamma för de nya också. Men jag har sett lite billigare än £4000, tror faktiskt det också var en Holtey, men jag ska leta rätt på tidningen.
 
Skillnaden mellan en infill och en vanlig metallhyvel är först och främst tyngd och stabilitet. En infill väger kanske dubbelt så mycket som en stanley av motsvarande storlek. Bladet är tjockt, uppemot 6 mm vilket dämpar alla vibrationer. Spånöppningen är oftast minimal, dvs precis så bred att ettt hyvlespån kan passera. Jag tycker dessutom att de är väldigt vackra med kombinationen ädelträ och polerad metall.

Förutom Holtey, som anses vara de allra allra bästa finns Sauer & Steiner som är billigare. "Bara" ett par tusen kanadensiska dollar och uppåt beroende på typ, trä och storlek men också i absolut topklass.
Wayne Anderson är ett annat alternativ. Han ligger något lägre i pris men det handlar forfarande om mycket pengar och hög kvalitet.
Det finns fler, tex http://www.breseplane.com/ som även har kit.
Sen finns amatörer som Brian Bucker också...
/B
 
Det kan väl inte vara någon konst att med moderna maskiner göra en "infill" genom att fräsa ur den ur en massiv bit av lämplig metall? Nog för att det är snyggt med ett block ädelträ infogat men ändå aningens mer formstabilt (och tungt) med en massiv metallbit. Annars borde det ju finnas någon lämplig sorts plast att använda istället för trä. Känns iaf inte som det skulle vara någon större konst att tillverka en modell i en någorlunda vettig prisklass om efterfrågan finns.
 
Nä, det verkar inte vara nå'n konst alls. Kolla in Karl H's blog så ser man hur enkelt det är :)
/B
 
bengtn skrev:
Nä, det verkar inte vara nå'n konst alls. Kolla in Karl H's blog så ser man hur enkelt det är :)
/B
Jo, men så är det väl lite så att det är hantverket man betalar för också. Det ska väl gå att få en klump metall som är befriad från inre spänningar som sedan CNC-fräses på rätt sätt. Går väl att få i princip vilken precision som helst beroende på vad man är intresserad av att betala. Billigare än hans "handgjorda" varianter och i minst samma precision tycker jag borde gå att få till med lite serieproduktion och moderna material. Stoppa in ett högkvalitativt block metall i maskinen, tryck på knappen och ta ut för slutputsning. Typ två arbetsmoment men jag vet ju egentligen ingenting om sånt där.

Han gör ju liksom "vanliga" hyvlar också till samma astronomiska pris. Så om man serieproducerade en infill till samma finish som andra fina hyvlar (typ Lie-Nilsen, Veritas, Clifton osv) så borde det gå att få nåt liknande för en tiondel av priset.
 
Det där är inte moderna maskiner. Det är fråga om rent hantverksmässig enstyckstillverkning. I en fleraxlig, kanske 6-axlig, fleropmaskin. skulle man kunna tillverka hyvlar på ett betydligt mer rationellt sätt. Med höghastighetsfräsning med relativt små verktyg kan man uppnå mycket hög precision och ytfinish. Slipning behövs inte då. Om man vill bearbeta härdat material, går det utmärkt med moderna maskiner och verktyg.

Om det finns en marknad?
-Skulle inte tro det. Det handlar inte om produkt/prestanda, utan om tradition, myter, trolldom och mästarens hantverkskunnande.

Jag tycker att Holtey-hyvlarna är oerhört vackra att titta på. De är mer som smycken än verktyg.

Jag lyssnade på ett föredrag om smycketillverkning i samband med att jag var på en metallbearbetningskonferens i Californien. Gissa vilka tillverkare som den häftigaste och bästa processutrustningen, High-end tillverkarna eller de som massproducerar åt Glitter och Ur&penn och liknande?

-Just det, massproducenterna har de bästa grejorna. Så var det med den saken.
/Mattias
 
mattiasp skrev:
Om det finns en marknad?
-Skulle inte tro det. Det handlar inte om produkt/prestanda, utan om tradition, myter, trolldom och mästarens hantverkskunnande.
Grejen är ju att vissa höjer infillhyvelns egenskaper till skyarna och om det nu är så att dom har användningsområden där dom är bättre än annat så ser jag inte att efterfrågan skulle behöva vara mindre än på vanliga hyvlar i samma prisklass. Vad jag menar är att det borde vara enkelt att serieproducera i moderna material till liknande kostnad som andra hyvlar.

Gjuta alla metalldelar i ett stycke som sedan fräses till exakta mått, fräsa eller gjuta (om det ger tillräcklig precision) plastfyllnad/handtag, limma/nita ihop och sen är det ju typ klart. I min fantasi måste det gå att göra till minst samma precision och funktion i "mass"-produktion.
 
Redigerat:
PrinsValium: Som jag ser det finns det överhuvudtaget inga rationella skäl till att man skulle behöva en infill. För de flesta, för att inte säga alla, snickeriändamål är en vanlig metallhyvel i gott skick med vasst järn och plan sula fullt tillräcklig. I tester som bland annat Popular Woodworking gjort så ser man ingen skillnad på hyvlingsesultatet mellan dessa och "vanliga" hyvlar. En infill tillfredställer helt andra drivkrafter.Det känns bara lite bättre helt enkelt.
/B, som ändå väldigt gärna vill ha en
 
Ja, då är det ju en annan femma, bara slänga på ett tjockt blad och limma fast några blyvikter för tyngdens skull.

Dom är extremt snygga däremot, det går inte att säga så mycket om =) Speciellt mörkt trä och mässing tycker jag går väldigt bra ihop.
 
Det är som mattiasp och bengtn säger, det är mystiken, traditionen, the worship of the tradition of the old tools. Det handlar nog mer att om det känns bättre jobbar man bättre. Jag hade för övrigt intrycket av att de flesta infills hade ett metallskal som var ihopsinkat eller motsvarande,

Hela historien påminner mig om något jag hörde av en engelsman för några år sen. Han berättade att Australiens landslag i cricket hade kommit till en landskamp (mot England gissar jag) med ett cricket bat av aluminium. Enligt den historien (det finns lite delade meningar) var det tillåtet att ha det, men det försvann illa kvickt och ingen har kommit på idén igen. Det är alltså inte alltid maximal prestanda man är ute efter.
 
Det är väl samma känsla som armsgrova syrefria signalkablar med förgyllda kontakter till superstereon, det bräcker grannen.

Själv har jag en Eastwing hammare med buffelhudshandtag, oerhört snygg men aldrig spikat med den. Min Järniahammare har mycket bättre grepp men ser ju ut som......

Protte
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.