Ombygges skrev:
Rivningslov krävs inom detaljplanelagt område för att riva hela, eller delar av en byggnad. Ditt altantak är således en del av huset. Nu är rivningen redan genomförd och om du hade ett tidigare bygglov eller inte är oväsentligt då det i dagsläget inte finns någon konstruktion där. Som imported_Soren nämner har du rättigheten att uppföra ett 15kvm skärmtak bygglovfritt men skall det vara större är det en bygglovanmälan som gäller. Konstruktioner som inte är volymskapande bedöms heller inte vara tillbyggnader och är därför inte bygglovpliktiga. Därmed kan en fastighetsägare mer eller mindre bygga altan runt hela huset såvida den inte placeras på en sådan höjd att den bedöms vara bygglovpliktig.

Rättsläget om och i sådant fall när en altan kan anses bygglovspliktig har länge varit oklart. Av tidigare rättsfall att döma finns det inga kända fall där en altan under 50cm har ansetts bygglovpliktigt, därmed kan dock inte det fastställas att så är fallet förrän en eventuell prövning görs i en rättsinstans. Av 8 kap. 1 § första stycket 2 PBL framgår att bygglov krävs för att göra tillbyggnader. Enligt 3 § första stycket 1 samma kapitel krävs inom områden med detaljplan, utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 §§, bygglov för att färga om byggnader eller byta fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial samt för att göra andra ändringar av byggnader som avsevärt påverkar deras yttre utseende. D.v.s. även fast byggnationen kanske inte bedöms vara volymskapande så kan ändå altanens påverkan på byggnadens karaktär göra att den bedöms bygglovpliktig.

Vad som avses med tillbyggnader framgår inte av lagtexten. I förarbetena till Plan-och bygglagen anges att med tillbyggnad avses åtgärder som syftar till att öka en byggnads volym oavsett i vilken riktning det sker (prop. 1985/86:1 s. 676).

Det är alltid upp till fastighetsägaren att söka bygglov och vill du ha ryggen fri skulle jag sökt för både altan och dess tillhörande tak när du ändå lär söka för taket, då har du dina papper i ordning för både försäkringsbolag och vid försäljning.

Stort tack för ett väldigt bra svar!
 
Just altaner verkar vara olika från kommun till kommun. I t.ex stockholm för de vara max 120cm över mark för att inte kräva bygglov. Så kolla specifikt vad som gäller i din kommun.
 
Vissa kommuner anser sig ha en ”gräns” för hur hög en altan anses kunna vara och ändå ses som bygglovbefriad, vilket juridiskt sett bara är missledande. Det beror på att det inte finns en sådan angivelse i lagtexten utan är enbart en tolkning av kommunen utifrån allmän praxis, baserat på tidigare rättsfall. Det vill säga, att först vid en juridisk prövning kan den aktuella byggnationen utvärderas huruvida altanen är bygglovpliktig eller ej och dessförinnan kan det teoretiskt sett vara en olovligt uppförd konstruktion om en sakägare väljer att anmäla det du just byggt trots "godkännande" av din kommunen.
 
Ombygges:
"Nu är rivningen redan genomförd och om du hade ett tidigare bygglov eller inte är oväsentligt då det i dagsläget inte finns någon konstruktion där."

Intressant, säg att det hade funnits ett bygglov på den gamla altanen, det kan man alltså inte nyttja för att bygga en likadan på samma plats? Då hade man istället behövt att renovera den gamla typ del för del istället för att riva helt och bygga nytt, eller kan man göra på annat sätt för att slippa nytt bygglov?
 
Frågan är ju om någon brytt sig så länge storlek och utseende inte ändras drastiskt.

Sen är ju då frågan vart gränsen går för en omfattande renovering, du kan ju ha renoverat i 2 steg tex, först byter du hälften och i nästa steg andra hälften.

Men rent lagligt så borde väl bygglovet vara "förbrukat" när altanen är riven.
 
imported_Soren:
"Intressant, säg att det hade funnits ett bygglov på den gamla altanen, det kan man alltså inte nyttja för att bygga en likadan på samma plats? Då hade man istället behövt att renovera den gamla typ del för del istället för att riva helt och bygga nytt, eller kan man göra på annat sätt för att slippa nytt bygglov?"

Helt riktigt, bygglovet kan man säga är bundet till den specifika konstruktionen med dess placering. Så länge du utför åtgärder som bedöms som underhåll har du ryggen fri. När det gäller tillämpningen av underhållskravet i det enskilda fallet måste en skälighetsbedömning göras och här finns det en rad omständigheter som kan inverka. Undantag finns där kommunen kan utöka bygglovplikten även när det gäller underhåll med hänsyn till t.ex. kulturhistoriska byggnader och innebära att även här träder bygglovplikten in (PBL 8 kap. 13§).

I det aktuella fallet hade säkert inte omgivningen reagerat då utseendet inte förändras, men rent juridiskt är det en ny konstruktion och därmed också bygglovpliktig. Ibland kan juridiken upplevas fyrkantig.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.