Med en ränta på 7,7% kommer sverige att åka ner i en rejäl deflation igen.
Det är en av de största farorna i den reala ekonomin.
Riksbankens enda uppgift är att parera så att inflationen över en konjunkturcykel håller sig under 2%. Skulle räntan höjas bara 1-2 %-enheter så skulle det genast få stort genomslag på konsumtionen och arbetslösheten.
Idag när 80% av alla nya lån ligger med 3-mån ränta så är riksbankens räntevapen väldigt skarpt. Det behövs inte många höjningar förrän det syns
ordentligt i konsumtionen, med följd att prisutvecklingen kommer att stanna av eller sjunka.
Tala då om för mig vilket scenario som i det läget skulle få riksbanken att höja styrräntan ytterligare 3-4 %-enheter?
Man skulle då helt enkelt inte ha någon fundamenta att basera sina ytterligare höjningar på. Inflatione är som sagt det enda uppdraget riksbanken har, inget annat.
Det enda som jag kan se som ligger utanför detta är Basel 3 som rör kapitaltäckningen i banken, den kan i sig bidra till att upplåningen blir dyrare för bankerna, vilket då förståss direkt slår mot oss kunder. Men om det händer, får det ju exakt samma effekt som en riksbankehöjning, med minskad konsumtion som följd, och då behöver ju inte riksbanken höja, eftersom målat att hålla nere konsumtionen redan är nådd,
Har jätte svårt att se att styrräntan skall gå över 3% de närmaste 3 åren, givet en skakig europeisk situation som direkt kommer påverka den känsliga exportindistrin, som bär hela landets ekonomi, och att 3% skulle innebära 4% rörligt mot låntagarna. Det kommer definitivt att synas i inflationstrycket.
Men förståss, osvuret är bäst!
//JaGus
Det är en av de största farorna i den reala ekonomin.
Riksbankens enda uppgift är att parera så att inflationen över en konjunkturcykel håller sig under 2%. Skulle räntan höjas bara 1-2 %-enheter så skulle det genast få stort genomslag på konsumtionen och arbetslösheten.
Idag när 80% av alla nya lån ligger med 3-mån ränta så är riksbankens räntevapen väldigt skarpt. Det behövs inte många höjningar förrän det syns
ordentligt i konsumtionen, med följd att prisutvecklingen kommer att stanna av eller sjunka.
Tala då om för mig vilket scenario som i det läget skulle få riksbanken att höja styrräntan ytterligare 3-4 %-enheter?
Man skulle då helt enkelt inte ha någon fundamenta att basera sina ytterligare höjningar på. Inflatione är som sagt det enda uppdraget riksbanken har, inget annat.
Det enda som jag kan se som ligger utanför detta är Basel 3 som rör kapitaltäckningen i banken, den kan i sig bidra till att upplåningen blir dyrare för bankerna, vilket då förståss direkt slår mot oss kunder. Men om det händer, får det ju exakt samma effekt som en riksbankehöjning, med minskad konsumtion som följd, och då behöver ju inte riksbanken höja, eftersom målat att hålla nere konsumtionen redan är nådd,
Har jätte svårt att se att styrräntan skall gå över 3% de närmaste 3 åren, givet en skakig europeisk situation som direkt kommer påverka den känsliga exportindistrin, som bär hela landets ekonomi, och att 3% skulle innebära 4% rörligt mot låntagarna. Det kommer definitivt att synas i inflationstrycket.
Men förståss, osvuret är bäst!
//JaGus
Du är inte direkt överens med Riksbanken. De ser det som troligt till ca 75%.JaGus skrev:
Under hela 2008, fram tills finanskrisen slog till, låg inflationen över målet (intervallet) på 3%. Då hade vi en reporänta som närmade sig 5%. Vad är det som är så fantastiskt annorlunda idag, så att en reporänta över 3% är i det närmaste otänkbar i tre år framåt?
Hmmm....den där räntebanan kräver nog en förklaring...2011 kan alltså styrräntan vara negativ...betyder det att ju mer vi lånar, desto mer pengar får vi av banken i negativ ränta...ett kvickt lån på nån miljard och så har man sitt på det torra!
Man kan dessutom undra hur räntebanan såg ut 2008,,,innan det stora fallet! Gissa går ju, men aldrig ser man någon analys om hur bra dessa prognoser egentligen stämde i efterhand!
Man kan dessutom undra hur räntebanan såg ut 2008,,,innan det stora fallet! Gissa går ju, men aldrig ser man någon analys om hur bra dessa prognoser egentligen stämde i efterhand!
Beräkningen av räntebanan förklaras på deras hemsida.Microkatten skrev:Hmmm....den där räntebanan kräver nog en förklaring...2011 kan alltså styrräntan vara negativ...betyder det att ju mer vi lånar, desto mer pengar får vi av banken i negativ ränta...ett kvickt lån på nån miljard och så har man sitt på det torra!
Man kan dessutom undra hur räntebanan såg ut 2008,,,innan det stora fallet! Gissa går ju, men aldrig ser man någon analys om hur bra dessa prognoser egentligen stämde i efterhand!
Det får man hoppas. Hittar dock inte någon förklaring på tolkning och beräkning av osäkerhetsintervallen, ge gärna en länk.lurk12345 skrev:
Höjda marknadsräntor påverkar också statskassan. Dramatiskt! Höjd marknadsränta påverkar staten som låntagare. Men det drabbar också statskassan genom hushållens ränteavdrag.
Låt oss utgå från mr_bygg´s exempel med ett hushåll som vid sju procents ränta ska betala 10 Kkr per månad i räntor efter jämkning: Kostnaden före jämkning blir närmar 15 kkr per månad. Mellanskillnaden, 5 Kkr per, belastar statskassan.
År 2008 uppgick statens kostnad för hushållens ränkteavdrag till närmare 80.000 Mkr. En ökning av räntan från 2,5 till (trots allt ganska blygsamma) 5,0 procent innebär en fördubbling av statens kostnad. 7,0 procent utgör - ve och fasa - nästan en tredubbling!
Redan 80.000 Mkr är mycket pengar. Obetydligt mer än vad vi samtidigt betalar för samtliga landets barnbidrag, vårdnadsförskott, bostadsbidrag, flerbarnstillägg och alla andra familjepolitiska insatser totalt.
Med bakgrund av detta är jag övertygad om att regeringen - oavsett partifärg - kommer att tillsätta hela ämbetsverk med syfte att få Svensson att "amortera mera". Vi kommer att se statliga reklamfilmer med detta ädla budskap.
Låt oss utgå från mr_bygg´s exempel med ett hushåll som vid sju procents ränta ska betala 10 Kkr per månad i räntor efter jämkning: Kostnaden före jämkning blir närmar 15 kkr per månad. Mellanskillnaden, 5 Kkr per, belastar statskassan.
År 2008 uppgick statens kostnad för hushållens ränkteavdrag till närmare 80.000 Mkr. En ökning av räntan från 2,5 till (trots allt ganska blygsamma) 5,0 procent innebär en fördubbling av statens kostnad. 7,0 procent utgör - ve och fasa - nästan en tredubbling!
Redan 80.000 Mkr är mycket pengar. Obetydligt mer än vad vi samtidigt betalar för samtliga landets barnbidrag, vårdnadsförskott, bostadsbidrag, flerbarnstillägg och alla andra familjepolitiska insatser totalt.
Med bakgrund av detta är jag övertygad om att regeringen - oavsett partifärg - kommer att tillsätta hela ämbetsverk med syfte att få Svensson att "amortera mera". Vi kommer att se statliga reklamfilmer med detta ädla budskap.
Har redan länkat till den en gång: http://www.byggahus.se/forum/priser...ntan-taenkas-bli-post1025994.html#post1025994Microkatten skrev:
Det kan vara idé att läsa övriga inlägg i tråden; jag har noterat att många synpunkter upprepas.
Naturligtvis kan reporäntan inte bli negativ, att det ser ut så är en konsekvens av deras metod för att beräkna osäkerhetsintervallet.
En reporänta över 3% om tre år är nog väldigt realistisk, men det är stor skillnad på det och den skrämselpropaganda som journalisterna skriver att räntan kan vara 7,5% om bara något år....Nyfniken skrev:
Personligen tror jag att den normala räntenivån på ett bolån kommer att landa på strax under 5%, men det är bara en magkänsla från nån som egentligen har noll koll ;=)
Andelen hushåll med rörliga bolån har aldrig tidigare varit så högt som nu. Det är en stor anledning till att jag inte tror på enorma höjningar av reporäntan de närmaste åren. Boendet är en mycket stor kostnad i en väldigt stor del av befolkningen, högre boendekostnader leder omgående till att övrig konsumtion minskar. Detta är på sätt och vis lite unikt för sverige, som har en så extremt hög andel korta (rörliga) bolån, jämfört med andra länder.Nyfniken skrev:
Just den parametern tror jag, kommer att skilja sveriges räntebana i relation till tex danmark, ganska mycket.
Dessutom, som jag skrev, är sverige ett mycket export beroende land, och vi ser nu att "alla" större ekonomier i europa, bla tyskland, frankrike, england mfl kommer att göra enorma nedskärningar i sina statsfinanser. Det kommer givetvis att påverka sveriges ekonomi, svårare att få avsättning på våra exportmarknader, lägre resursutnyttjande samt bibehållen hög arbetslöshet. Jag tror personligen, att detta kommer att göra så att sverige kommer att ha lågt inhemskt inflationstryck under flera år framöver.
Men förståss, det är min gissning. Jag är inte Saida!
//JaGus
Jag läste BKN's Majrapport om bolånemarknaden i Sverige och där stod inte ett ord om några 7% 2011...Däremot stod det givetvis att det kommer att drabba vissa hårt om räntan stiger, men det behöver man ju inte vara ekonom för att räkna ut.... Läste man artikeln i e24 (jag vet, skräp men ändå) så stod det också klart och tydligt att risken för ränta på 7% var 15% om några år....och för att det skall hända så måste alltså både europeisk och svensk ekonomi verkligen gå på turbofart de närmaste åren, nån som tror på det? Nej knappast va....Nyfniken skrev:
Läser man kommentarerna från bankernas experter och nån expert från KTH som är de ganska unisona om att räntan kommer att börja höjas nu, och att reporäntan kommer att vara 3-4% om några år. Det är fortfarande långt till några 7,5% boränta och riskbanken är fullt medveten om vad det kommer att leda till om räntorna höjs för snabbt.
Sverige har idag Europas kanske bästa finanser, jag tror inte att riksbanken är intresserade av att försätta Sverige i en ny lågkonjunktur utan kommer nog att se till att reporäntan bara håller ekonomin i balans. Hjulen måste fortsätta snurra i landet för att vi ska kunna få nån tillväxt. För höga boräntor är en effektiv pinne i detta hjul.
Självklart ska vi var beredda på högre räntor, men vägen dit är ganska lång och försiktig, det är fullständigt onödigt att måla fan på väggen av pressen hela tiden.