Räntesmäll hotar bolånare
Vad tror ni om det här då? Jag är själv inte insatt men intresserad efter som vi överväger att bygga hus inom en snar framtid. Saxat ur DI idag:
----------------------
Räntesmäll hotar bolånare
2005-03-22: Gunnar ÖrnEn ny lag om säkerställda obligationer har redan gjort svenska bostadslån billigare. Men de stora kreditvärderingsinstituten har börjat tvivla på att lagen duger. I värsta fall måste lagen skrivas om. Något som kan kosta svenska hushåll och företag över 1 miljard kronor i ökade räntekostnader.Finessen med säkerställda obligationer är att långivarna får sina räntor och amorteringar även om utgivaren skulle gå i konkurs.
Fortsätt
Lån av denna typ kan därför få toppbetyget AAA av de stora kreditvärderingsinstituten Standard & Poor's, Moody's och Fitch. och Fitch. "I länder som har den här typen av obligationer är skillnaden mycket mindre mellan bostadsoch statspapper", säger Charlotte Asgermyr, kreditanalytiker på SEB. "I Tyskland till exempel är skillnaden bara 15 punkter (hundradels procentenheter) mellan statsobligationer och säkerställda bostadsobligationer."
Den svenska lagen har varit i kraft sedan den 1 juli. Spintab, Stadshypotek med flera har långt framskridna planer på att omvandla sina lån. Ännu har dock inget svenskt bolåneinstitut fått guldkant, alltså högsta kreditvärdighet, på sina obligationslån.
Förväntningar om att de så småningom ska få det har ändå pressat ned kostnaden för deras vanliga upplåning.
När bostadsinstituten tar upp nya lån på obligationsmarknaden, behöver de bara betala 20 punkter mer i ränta än svenska staten (se diagram).
"Räntegapet har minskat från 40 till 20 punkter på drygt ett år", säger Charlotte Asgermyr.
"Säkert beror hälften av nedgången på förväntningar om att bostadsobligationerna ska få guldkant."
De lägre upplåningskostnaderna har också kommit hushåll och företag till del genom att bolåneinstituten kunnat sänka sina utlåningsräntor.
Men nu börjar de stora kreditvärderingsinstituten bli osäkra på om den nya lagstiftningen verkligen duger.
Flera juridiska frågetecken måste rätas ut. Knäckfrågan är vad som händer om utgivaren går i konkurs. Advokatfirman Vinge slog nyligen fast att konkursförvaltaren i så fall inte har rätt att emittera nya obligationer - eller ens ta upp nya lån över huvud taget.
I så fall blir det svårt att få toppbetyg på säkerställda svenska obligationer.
"Utifrån vad ratinginstituten har sagt tidigare tyder detta på att det inte går att få AAA-rating under denna lagstiftning", säger Jonny Sylvén, analytiker på Swedbank Markets.
"Vi kommer med ett officiellt uttalande om några veckor och innan dess vill jag inte ge några kommentarer", säger Per Törnqvist på Standard & Poor's i Stockholm.
Om lagen måste skrivas om kan räntegapet vidgas på nytt. Det betyder dyrare upplåning för hypoteksinstituten och därmed även för deras kunder.
Svenska hushåll och företag har hypotekslån på sammanlagt 1 376 miljarder kronor. En ränteuppgång med 10 punkter skulle alltså höja räntekostnaden med nästan 1,4 miljarder kronor per år.
----------------------
Räntesmäll hotar bolånare
2005-03-22: Gunnar ÖrnEn ny lag om säkerställda obligationer har redan gjort svenska bostadslån billigare. Men de stora kreditvärderingsinstituten har börjat tvivla på att lagen duger. I värsta fall måste lagen skrivas om. Något som kan kosta svenska hushåll och företag över 1 miljard kronor i ökade räntekostnader.Finessen med säkerställda obligationer är att långivarna får sina räntor och amorteringar även om utgivaren skulle gå i konkurs.
Fortsätt
Lån av denna typ kan därför få toppbetyget AAA av de stora kreditvärderingsinstituten Standard & Poor's, Moody's och Fitch. och Fitch. "I länder som har den här typen av obligationer är skillnaden mycket mindre mellan bostadsoch statspapper", säger Charlotte Asgermyr, kreditanalytiker på SEB. "I Tyskland till exempel är skillnaden bara 15 punkter (hundradels procentenheter) mellan statsobligationer och säkerställda bostadsobligationer."
Den svenska lagen har varit i kraft sedan den 1 juli. Spintab, Stadshypotek med flera har långt framskridna planer på att omvandla sina lån. Ännu har dock inget svenskt bolåneinstitut fått guldkant, alltså högsta kreditvärdighet, på sina obligationslån.
Förväntningar om att de så småningom ska få det har ändå pressat ned kostnaden för deras vanliga upplåning.
När bostadsinstituten tar upp nya lån på obligationsmarknaden, behöver de bara betala 20 punkter mer i ränta än svenska staten (se diagram).
"Räntegapet har minskat från 40 till 20 punkter på drygt ett år", säger Charlotte Asgermyr.
"Säkert beror hälften av nedgången på förväntningar om att bostadsobligationerna ska få guldkant."
De lägre upplåningskostnaderna har också kommit hushåll och företag till del genom att bolåneinstituten kunnat sänka sina utlåningsräntor.
Men nu börjar de stora kreditvärderingsinstituten bli osäkra på om den nya lagstiftningen verkligen duger.
Flera juridiska frågetecken måste rätas ut. Knäckfrågan är vad som händer om utgivaren går i konkurs. Advokatfirman Vinge slog nyligen fast att konkursförvaltaren i så fall inte har rätt att emittera nya obligationer - eller ens ta upp nya lån över huvud taget.
I så fall blir det svårt att få toppbetyg på säkerställda svenska obligationer.
"Utifrån vad ratinginstituten har sagt tidigare tyder detta på att det inte går att få AAA-rating under denna lagstiftning", säger Jonny Sylvén, analytiker på Swedbank Markets.
"Vi kommer med ett officiellt uttalande om några veckor och innan dess vill jag inte ge några kommentarer", säger Per Törnqvist på Standard & Poor's i Stockholm.
Om lagen måste skrivas om kan räntegapet vidgas på nytt. Det betyder dyrare upplåning för hypoteksinstituten och därmed även för deras kunder.
Svenska hushåll och företag har hypotekslån på sammanlagt 1 376 miljarder kronor. En ränteuppgång med 10 punkter skulle alltså höja räntekostnaden med nästan 1,4 miljarder kronor per år.
Tror inte på detta då alla experter säger att räntan aldrig kommer att överstiga 5 % eftersom detta missgynnar tillväxten i europa och det är ju den europeiska centralbanken och USA som styr ränteläget i Sverige och alla länder har ju kommit underfund med att en låg ränta gynnar alla inblandade parter.
Jörgen och Sanije
Jörgen och Sanije
Tyvärr så kommer räntan att sticka över 5% men under vilken tidsrymd tvistar dom lärde. Se exempelvis på USA som nu höjde i förra veckan.
Det har med räntemarginalen att göra för utlånarna. (Bankerna)
Samtidigt arbetar dom flesta bankerna oerhört hårt med en ny regel som kallas IAS 39, vilket innebär att deras tillgångar och skulder måste kunna tas fram, i princip, med en knapptryckning.
Jag hade inte vågat göra en kalkyl idag på 5%.
Det har med räntemarginalen att göra för utlånarna. (Bankerna)
Samtidigt arbetar dom flesta bankerna oerhört hårt med en ny regel som kallas IAS 39, vilket innebär att deras tillgångar och skulder måste kunna tas fram, i princip, med en knapptryckning.
Jag hade inte vågat göra en kalkyl idag på 5%.
Att lita på ränteexperter kan stå en dyrt. De flesta ränteexperter har betalt för att sälja mera lån. Grundregel: Bedöm innehållet (oavsett ämne) utifrån vilka som betalar vältaliga experters löneförhöjning
Räntan styrs långsiktigt liksom allt annat av tillgång och efterfrågan. För en liten "skvalpvaluta" som den svenska kronan (utan anknytning till Euro eller dollar) kommer också statens finanser. Om budgetunderskotten blir för stora, vilket verkar ganska sannolikt kommande årtionde, ökar penningmängden. Detta får konsekvenser, antingen i form av inflation eller räntehöjningar.
Riksbanken är självständig och skall enligt EUs regelverk hålla nere inflationen. Alltså går räntan upp och någon övre gräns saknas (om inte reglerna ändras vilket inte är uteslutet, men först lär räntan då säkert ha passerat 8-10%
Men detta är långsiktiga fenomen över perioder på flera år. Kortsiktigt är allt mycket svårare att bedöma. För då måste man räkna in "marknadens-valutaspekulanternas" alternativa placeringsstrategier. Då kan det länge gå både upp och ned, men den långsiktiga trenden är given. Uppåt, vilket också är vad alla nu säger mellan raderna.
Räntan styrs långsiktigt liksom allt annat av tillgång och efterfrågan. För en liten "skvalpvaluta" som den svenska kronan (utan anknytning till Euro eller dollar) kommer också statens finanser. Om budgetunderskotten blir för stora, vilket verkar ganska sannolikt kommande årtionde, ökar penningmängden. Detta får konsekvenser, antingen i form av inflation eller räntehöjningar.
Riksbanken är självständig och skall enligt EUs regelverk hålla nere inflationen. Alltså går räntan upp och någon övre gräns saknas (om inte reglerna ändras vilket inte är uteslutet, men först lär räntan då säkert ha passerat 8-10%
Men detta är långsiktiga fenomen över perioder på flera år. Kortsiktigt är allt mycket svårare att bedöma. För då måste man räkna in "marknadens-valutaspekulanternas" alternativa placeringsstrategier. Då kan det länge gå både upp och ned, men den långsiktiga trenden är given. Uppåt, vilket också är vad alla nu säger mellan raderna.
Jag håller delvis med men måste ändå poängtera att alla experter är överens om att Sverige har Europas bästa ekonomi och enligt de själva är räntan en del av detta. Sen ska ju också tilläggas att man inte vet vad som kommer att hända de närmaste åren när alla 40-talister går i pension. Men sen kan man ju fråga sig om nu detta slår illa i Sverige så kommer det garanterat inte att gynna Sveriges ekonomi att höja räntorna och detta baserar jag på att bankerna har aldrig tjänat så mycket pengar som nu.
Jörgen och Sanije
Jörgen och Sanije
40-talisterna går i pension,
det ger,
arbetslösheten blir lägre,
det ger,
inflationen stiger,
det ger,
räntan går upp.
Ekonomiska grundregler.
Tror vi har 7-8% låneränta om inom 5år.
Skulle inte bli förvånad om vi har 10-12% ränta inom 10år.
Behöver jag säga att vi tänker binda räntan på vårt nya hus?
det ger,
arbetslösheten blir lägre,
det ger,
inflationen stiger,
det ger,
räntan går upp.
Ekonomiska grundregler.
Tror vi har 7-8% låneränta om inom 5år.
Skulle inte bli förvånad om vi har 10-12% ränta inom 10år.
Behöver jag säga att vi tänker binda räntan på vårt nya hus?
ParkaKungen skrev:40-talisterna går i pension,
det ger,
arbetslösheten blir lägre,
det ger,
inflationen stiger,
det ger,
räntan går upp.
Ekonomiska grundregler.
Tror vi har 7-8% låneränta om inom 5år.
Skulle inte bli förvånad om vi har 10-12% ränta inom 10år.
Behöver jag säga att vi tänker binda räntan på vårt nya hus?
har svårt att se att räntorna skulle ligga melan 10 - 12%
inom tio år Såtillvida inta alla länder ligger i krig med varandra
men 7-8 % Skulle nog kunna funka!
Det är bara att hoppas att så inte blir fallet
Vi får se.skyfox skrev:
Hur kommer det sig att jag kan binda mitt lån på 10 år till 5% ränta?
Skulle räntan ligga runt 10% då och runt 7% om 5 år så ser det i mina ögon inte ut som en bra affär. För banken vill säga. Och inom bankvärlden finns det 100 tals anställda som med hjälp av oerhört sofistikerade hjälpmedel inte gör annat än bedömmer utvecklingen av ekonomin världen över och bevakar räntor, valutor, handelsbalans, råvaror, krig, hot och annat dagarna i ända.
Fria marknadens regler:
Intäkt > kostnad = vinst (och vad har bankerna för vinstmarginal?)
Kom igen! Skärp er!
Skulle räntan ligga runt 10% då och runt 7% om 5 år så ser det i mina ögon inte ut som en bra affär. För banken vill säga. Och inom bankvärlden finns det 100 tals anställda som med hjälp av oerhört sofistikerade hjälpmedel inte gör annat än bedömmer utvecklingen av ekonomin världen över och bevakar räntor, valutor, handelsbalans, råvaror, krig, hot och annat dagarna i ända.
Fria marknadens regler:
Intäkt > kostnad = vinst (och vad har bankerna för vinstmarginal?)
Kom igen! Skärp er!
Och hur bedömmde dessa "experter" situationen före senaste bankkrisen???en_grann_en skrev:
Ser med tillförsikt fram emot ditt svar.
De förvaltar dina bundna pengar under tiden. Självklart är det risktagande (ränta för dig) men den risken är relaterad till att dina pengar är hos dom i 10 år.en_grann_en skrev:
Du kanske betalar 2-procentenheter mer i ränta närmsat 8 åren & sen kanske 1 eller 2 enheter sista två åren...klart det kan betala sig väl. Samtidigt som de placerar dina pengar i länder där räntan är ännu högre...så vips har banken tjänat in massa pengar.
Poängterar dock att det man minst anar kan (och) inträffa(r). Behöver bara bläddra några år tillbaka för att inse vad som har skett som ingen hade ens kunnat ha mardrömmar om....så även om allt är bra så kan det raseras snabbt.
Är man orolig eller inte har marginaler så kan det vara gott att binda för sömnens skull
Det är extremt svårt att förutsäga vad som kommer att hända med så komplexa skeenden som ekonomi. Om vi hade en icke-globaliserad värld med hårt styrda planekonomier vore det kanske något lättare - men inte ens där går man säker för s k oförutsedda händelser.
Vem har fullkomlig pejl på vart arbetslösheten tar vägen? Enligt alla tidigare tecken borde den sjunka nu eftersom vi har någon form av högkonjuntur (eller - har vi det - experterna är inte ens ense om vi har det eller inte...). Sjunker arbetslösheten? Nix. Hur hanterar USA sitt budgetunderskott? Nya krig på g? Kina - kommer kineserna att fortsätta samma utveckling som de senaste åren eller är det bara en senkommen Tiger-ekonomi?
Och, på tal om experter... någon som minns alla glada aktie-råd man fick strax innan börsen sjönk som en sten (till normalnivå...). Hur många skrek "sälj"? I varje fall färre än de som skrek "köp"! Eller Telia-aktierna, som jag som tur var inte köpte :-/
Om det är svårt på makro-nivå, vad ska man då inte säga om "mikro-ekonomin", dvs enskilda personers ekonomiska utveckling.... Klättra på karriärstegen eller bli arbetslös p g a statens besparingar eller utlokalisering av arbetstillfällen.... sjukdom? Etc etc.
Jag räknar med att räntan kommer att stiga. Hur mycket har jag ingen aning om, men när det blir dags att omvandla kreditivet så får man köra lite med både livrem och hängslen. Konsten är att få en balans så att man inte stryper sig helt (hur kul vore det att binda alla räntor på lång sikt om den rörliga faktiskt håller sig betydligt lägre) och inte heller sitter med enbart rörlig ränta om den plötsligt börjar skena...
Tur att man är mitt uppe i byggandet så att man har tillräckligt mycket att oroa sig för som det är. Finliret med räntor får vänta ett halvår :
Vem har fullkomlig pejl på vart arbetslösheten tar vägen? Enligt alla tidigare tecken borde den sjunka nu eftersom vi har någon form av högkonjuntur (eller - har vi det - experterna är inte ens ense om vi har det eller inte...). Sjunker arbetslösheten? Nix. Hur hanterar USA sitt budgetunderskott? Nya krig på g? Kina - kommer kineserna att fortsätta samma utveckling som de senaste åren eller är det bara en senkommen Tiger-ekonomi?
Och, på tal om experter... någon som minns alla glada aktie-råd man fick strax innan börsen sjönk som en sten (till normalnivå...). Hur många skrek "sälj"? I varje fall färre än de som skrek "köp"! Eller Telia-aktierna, som jag som tur var inte köpte :-/
Om det är svårt på makro-nivå, vad ska man då inte säga om "mikro-ekonomin", dvs enskilda personers ekonomiska utveckling.... Klättra på karriärstegen eller bli arbetslös p g a statens besparingar eller utlokalisering av arbetstillfällen.... sjukdom? Etc etc.
Jag räknar med att räntan kommer att stiga. Hur mycket har jag ingen aning om, men när det blir dags att omvandla kreditivet så får man köra lite med både livrem och hängslen. Konsten är att få en balans så att man inte stryper sig helt (hur kul vore det att binda alla räntor på lång sikt om den rörliga faktiskt håller sig betydligt lägre) och inte heller sitter med enbart rörlig ränta om den plötsligt börjar skena...
Tur att man är mitt uppe i byggandet så att man har tillräckligt mycket att oroa sig för som det är. Finliret med räntor får vänta ett halvår :
Jag tror på EU och därför också på en fortsatt hyffsat låg ränta. Men skulle jag tro på Sverige och de svenska politikerna så skulle jag hällre låta bli att bygga alls, för där finns bara en bunke idioter som bara tänker på att sko sig själva. Vad vi borde kämpa för är en avskaffad fastighetsskatt för då finns det utrymme för eventuella ränteökningar. Hur mycket skatt tror ni Göran Persson betalar på sitt nya Gods.
Jörgen och Sanije
Jörgen och Sanije