Nej, det är nog samma skäl som vi har inkomstskatt på arbete och moms och stämpleskatt och kapitlaskatt. Det är pengarna man vill åt.
Inga skatter är öronmärkta i Sverige (så vitt jag vet). Statens skatter samlas alla i samma plånbok.
Det finns en del skatter som man avnäner för att minska "dåligt beteende"(*), såsom bensin- och dieselskatt.
(*) Så som det definieras av riksdagen.
Inga skatter är öronmärkta i Sverige (så vitt jag vet). Statens skatter samlas alla i samma plånbok.
Det finns en del skatter som man avnäner för att minska "dåligt beteende"(*), såsom bensin- och dieselskatt.
(*) Så som det definieras av riksdagen.
Det är till och med så att vi har skatter som till namnet mer än antyder att de skulle vara öronmärkta, men som inte är det. Arbetsgivaravgifterna består till stor del av sådana skatter, men det hela hamnar i statens skattkista ändå. Ett exempel är sjukförsäkringsavgifter där man det senaste decenniet drivit in hundratals miljarder mer än man betalat ut i sjukersättning.
Jag tycker inte att en fastighetsskatt är fel. I Sverige har vi haft systemet sedan åtminstone Älvsborgs lösen på 1500-talet, och vill man äga en del av ett land är det i mina ögon högst rimligt att man betalar en viss del av landets "driftskostnader".
Jag tycker inte att en fastighetsskatt är fel. I Sverige har vi haft systemet sedan åtminstone Älvsborgs lösen på 1500-talet, och vill man äga en del av ett land är det i mina ögon högst rimligt att man betalar en viss del av landets "driftskostnader".
Tja, varför inte, den uppskovsränta som numera utgår fanns ju inte ens för ett par år sedan och med tanke på hur det ser ut i andra länder är vi i princip unika vad gäller vår reavinstbeskattning av bostäder. Man ska inte glömma bort att Sverige höjt skattesatsen regelbundet höjts under en lång period. Tidigare var skattesatsen mycket lägre. om jag minns rätt 9% för privatbostäder och 18% för fritidshus.Nyfniken skrev:
Som bekant har skattesatsen vid reavinst av privatbostad i Sverige höjts av alliansen till 22%. Varken Norge, Danmark, Finland, Italien, Storbritannien, Tyskland, Frankrike eller Nederländerna har reavinstskatt på långa innehav av permanentbostad. (om det var 2 eller 10 år i Tyskland kan jag minnas fel, men likväl ingen skatt på långa innehav)
Så svaret är att om vi ska harmonisera vår reavinstbeskattning av bostäder med övriga Europa bör vi införa ett liknande system där långa innehav av permanentbostäder inte beskattas, eller i vart fall inte med dagens faktiskt höga skattesats. Att avskaffa uppskovsräntan är inget stort steg sett till hur det ser ut i andra länder. Avskaffar man reavinstbeskattningen på långa innehav på privatbostäder så finns inget uppskov och det finns heller inget uppskov att räntebelägga.
Personligen kan jag tycka att kortare innehavstider skall beskattas fullt ut (exempelvis kortare innehav än 2 år), och även om det är fastigheter som inte används som permanentbostad oavsett innehavstid. Men att ta ut reavinstbeskattning på privatbostäder med långa innehav anser jag är fel. Att räntebelägga uppskov retroaktivt, för uppskov som beviljats för kanske 10 år sedan anser jag är dubbelfel.
Kan inte se varför man inte skulle ta bort uppskovsräntan, den var starkt kritiserad redan när alliansen införde den. Höga skatter leder till inlåsningseffekter. Har själv föräldrar som bor kvar alldeles för stort mot deras behov, men å andra sidan med hög skattesats och att uppskovsräntan slår till i en ny bostad, så tjänar de inte på att gå ned i bostadsstorlek utan bor kvar billigare och onödigt stort.
Vill man läsa lite om bostadsbeskattning kan man gör det här: Villaägarna: Boende- och fastighetsskatter
en nordeuropeisk utblick
@Lekkamraten: det är logiskt det du beskriver. Och en harmonisering med andra länder är ofta bra - även om det finns väldigt många olika system i andra EU-.länder också (tex Frankrike och Belgien som har andra fastighetsskattssystem) !
Men - det låter som om det systemet skulle ge minskade inkomster till staten: Hur skall man ersätta dessa ? Redan idag knorras det, inte bara från oppositionen, om att det börjar bli för tunt i statens kistor iom lågkonjukturen, skolan börjar degraderas, försvaret - well vi kan väl lämna över !"nycklarna" till ringmurn i Visby till Gazprom redan nu ?, osv
/K
Men - det låter som om det systemet skulle ge minskade inkomster till staten: Hur skall man ersätta dessa ? Redan idag knorras det, inte bara från oppositionen, om att det börjar bli för tunt i statens kistor iom lågkonjukturen, skolan börjar degraderas, försvaret - well vi kan väl lämna över !"nycklarna" till ringmurn i Visby till Gazprom redan nu ?, osv
/K
Den där intresseorganuisation som Lekkamraten hänvisar till är inte världens mest opartiska källa. De vill ju bara ha bort alla skatter och avgifter totalt sett på fastigheterna, så när de refererar till andra länder så glöms de ländernas nackdelar av.
Devens förslag skulle mycket riktigt sänka priserna. Men för de osm måste låna till huset (yngre utan tidigare hus) skulle det nog snarare bli dyrare, medan de som har låg belåning (äldre som har haft hus länge) kommer att tjäna på det.
Devens förslag skulle mycket riktigt sänka priserna. Men för de osm måste låna till huset (yngre utan tidigare hus) skulle det nog snarare bli dyrare, medan de som har låg belåning (äldre som har haft hus länge) kommer att tjäna på det.
Jag förstår inte hur du kan tycka att alt. 3 är bättre än alt. 2. Det står dig ju idag helt fritt att avstå från uppskov och betala hela vinstskatten på en gång. Personligen tror jag att det skulle bli ett ramaskri om man avskaffade uppskovsrätten helt tvärt och folk plötsligt skulle betala hundratusentals kronor i skatt på direkten.klaskarlsson skrev:Javisst drömma kan man ju.
Men om man utgår från att vi inte kommer få en minskad totalskattebörda vad skall man göra då ?
Dessutom vet jag att fastigheter är trevligt från politikerhåll att skatta (eftersom dom är svårtflyttade - svårt att lägga sin villa på en brittisk lågskatteö om man vill bo i Sverige)
Så alternativen är:
1. Fastighetsskatt -relativt hög med rel. höga stoppbelopp - som förra mandatperioden.
2 Lägre fastgihetsskatter men uppskovsränta - som idag
3. Inga uppskov - beskattningen tas ut vid försäljniung om man har gjort en vinst som all annan kapitalbeskattning
Jag tycker 3an känns mest rätvis. Den dan jag säljer så får jag skatta för den vinst jag gör. Jag vet vid försäljningen hur mkt det blir och kan räkna på hur mkt jag kan lägga på ett nytt hus...
Fler alternativ - där totalinkomsten för staten inte minskar ?
/K
Även om det inte är kul att betala denna ränta, så är det ju en förbättring jämfört med det man fick betala innan fastighetsskatten tog bort. Dessutom har man ju blivit av med den osäkerhet som fans med fastighetsskatten, att den kunde öka med många tusen från ett år till ett annat.
På vilket sätt då?Bemmbe skrev:
För många blir avgiften inte lägre än vad skatten var tidigare.
En skuld som man ej betalar ränta på och där betalningen av skulden kan skjutas upp i oändlighet är i praktiken inte någon skuld. Skatteomläggningen har får många realiserat en tidigare teoretisk skuld!
Fastighetsskatten hade den obehagliga egenheten att den med tiden kunde ta närmast orimliga proportioner, i och med att taxeringsvärdena på vissa platser stigit i höjden och det inte finns någon övre gräns för hur dyrt det kunde vara. Det fanns visserligen en begränssningsregel, men den gällde bara hus med ett taxeringsvärde under tre miljoner.injonil skrev:
Detta problem har ju undanröjts med den nya avgiften som är max ca 6000 kr.
Om man har ett lågt taxerat hus som man gjort stor vinst på så blir ju kostnaderna högre än förut, men i så fall kan det bara röra sig om enstaka tusenlappar om året. Ok, det är tråkigt för dem som drabbas, men samma höjning kunde lika gärna skett vid nästa taxering med det gamla systemet.
Jag förstår framförallt inte hur man kan tycka att det vore bättre att avskaffa systemet med uppskov.
De som främst får betala mera är någon miljon fastighetsägare som köpte hus utanför storstadsområdena för flera decennier sedan och nu vill sälja. Inflationen har drivit huspriserna uppåt även här sett i antalet kronor, men husvärdena på landsbygden har knappast följt med inflationstakten i stort. Nu får man högre reavinstskatt och skulle man köpa en annan bostad och vill skjuta upp den skatten får man betala för det också.
Eftersom omformningen av fastighetsbeskattningen skulle vara ett nollsummespel blev det ett antal människor som fick betala mera för att andra skulle betala mindre. Jag hävdar att det blev en stor omfördelning av skattebördorna från storstäder till landsbygden. Jag vet inte om det går at hitta någon ekonom som ser något bra i att man låter stora delar av landet där befolkningsunderlaget sviktar, medelinkomsten är låg och arbetslösheten hög betala mer i skatt, men det blev kontentan.
Eftersom omformningen av fastighetsbeskattningen skulle vara ett nollsummespel blev det ett antal människor som fick betala mera för att andra skulle betala mindre. Jag hävdar att det blev en stor omfördelning av skattebördorna från storstäder till landsbygden. Jag vet inte om det går at hitta någon ekonom som ser något bra i att man låter stora delar av landet där befolkningsunderlaget sviktar, medelinkomsten är låg och arbetslösheten hög betala mer i skatt, men det blev kontentan.
Väl talat!
Själv vill jag gå in på vilket som är bäst av det gamla eller nya eftersom båda är lika dåliga totalt sett då man straffar villaboende jämfört med annan konsumtion (som t ex lägenhetsboende eller Ferrari-bilar).
Själv vill jag gå in på vilket som är bäst av det gamla eller nya eftersom båda är lika dåliga totalt sett då man straffar villaboende jämfört med annan konsumtion (som t ex lägenhetsboende eller Ferrari-bilar).
Frågan är givetvis berättigad även om jag inte har något direkt svar. Ville mest bara belysa hur vår reavinstbeskattning av bostäder förhåller sig till övriga länder och att det leder till att det skapas inlåsningseffekter på bostadsmarknaden.klaskarlsson skrev:
Om jag tar ett exempel, långt fastighetsinnehav ca 25 år, inköpspris ca 1 mkr. Marknadsvärde idag ca 5 mkr, kanske mer. Reavinst 4 mkr, maximalt uppskov med 1,6 mkr medför att 3,4 mkr ska beskattas direkt med 22% reavinstskatt, eller 748 000 kr i skatt. Uppskov beviljas med 1,6 mkr med en uppskovsränta på 2,27% på uppskjutet belopp eller 8 000 kr per år, men förutsätter också att den nya privatbostaden kostar mer än 2,6 mkr.
Transaktionskostnaden för att byta bostad, för att den exempelvis har blivit för stor, har blivit fullständigt orimlig och innebär att folk bor kvar onödigt länge i onödigt stora bostäder. Fastighetsbeståndet utnyttjas inte effektivt, något vi definitivt borde eftersträva i tider när det är bostadsbrist i stora delar av landet. Att ta bort uppskovsräntan lindrar detta problem mycket lite egentligen.
Det är så att säga inget större problem att bo kvar i en för stor bostad och hoppas på att transaktionskostnaderna sänks. Men samhällsekonomiskt är det ingen bra lösning. Som jag skrev så har skattesatsen höjts av socialdemokraterna i ett par omgångar, men sist av den borgerliga alliansen. De som skatteplanerat har tidigare genom övergångsregler kunnat låsa in den lägre skattesatsen på värdestegringar som skett dessförinnan, genom att överlåta bostaden mellan makar. Men jag anser att det är bättre med en rimlig lägre reavinstbeskattning som gäller för alla och som inte leder till de inlåsningseffekter som är lätta att konstatera med dagens beskattning.
En del tycker förmodligen att, har någon tjänat så mycket pengar kan du gott betala, men det löser lika lite inlåsningseffekterna och argumentet bygger mest på jante-lagen.
Man kan också tänka som så att där inlåsningseffekterna får sådan verkan att en bostad med reavinst inte omsätts alls får staten 0 kr i skatteintäkt från reavinstbeskattningen, vilket ska jämföras med det fall där transaktionskostnaden var tillräckligt låg så att individen inte valde att bo kvar, skulle i vart fall ge staten en del skatteintäkter. I exemplet ovan skulle ex en skattesats på 9% ge staten en skatteintäkt på 306 000 kr, en skattesats på 15% (vilket det var tidigare om jag minns rätt) ge staten en skatteintäkt på 510 000kr samtidigt som bostadsbestådet skulle nyttjas effektivare.
Redigerat:
Man kan tycka att den som fått reavinster också borde kunna dra av ALL ränta osv som "bidragit" till den höga vinsten. Dvs de 70% som man nu inte får dra av.
Spara kvitton från allt tom minsta spikpaket är ju ett måste och många gör inte detta tyvärr. Jag personligen ser till att ALLT sparas i digital form så här ska de inte få ett öre är det tänkt
Nej när väl pengarna är skattade och man väljer att spendera dessa på en bostad då borde vinsten av detta komma den enskilde tillgodo, givetvis ska då också ränteavdraget slopas då detta enbart gynnar bankerna.
Kortare innehav i spekulationssyfte däremot kan de skatta ihjäl det bryr jag mig inte i.
Spara kvitton från allt tom minsta spikpaket är ju ett måste och många gör inte detta tyvärr. Jag personligen ser till att ALLT sparas i digital form så här ska de inte få ett öre är det tänkt
Nej när väl pengarna är skattade och man väljer att spendera dessa på en bostad då borde vinsten av detta komma den enskilde tillgodo, givetvis ska då också ränteavdraget slopas då detta enbart gynnar bankerna.
Kortare innehav i spekulationssyfte däremot kan de skatta ihjäl det bryr jag mig inte i.
Intressant diskussion... Är här någon som vet om det finns någon motsvarighet till våra ränteavdrag på 30% av räntekostnaden i andra länder. Själv skulle jag inte tro att så är fallet. Är ju en intressant inparameter när man diskuterar beskattning av bostäder. Andra länder har kanske lägre beskattning men samtidigt finns inga ränteavdrag alls utan låntagaren får själv stå för hela räntekostnaden. Personligen förordar jag ett sådant system. Borde bidra till mindre fastighetsspekulation.
Det finns olika former av nedsatt skatt för att man betalat räntor i många länder. Skattesystemen världen över är väldigt olika, och därmed också lösningarna, men eftersom de flesta länder beskattar ränteinkomster, avkastning på kapital, så medger man också avdrag vid underskott på kapital, räntebetalningar.
Jag vet inte ens om jag vill hålla med dig om att det spekulerats så hårt i bostadsfastigheter att det finns anledning att sätta ned foten i den frågan. Jag ser hellre att man sätter sig och funderar på hur man skall kunna bygga mer moderna och energisnåla bostäder som svarar mot den allt mer ökade befolkningen. När man i små lägenheter i Rosengård låter stora familjer bo med 3-4 personer i varje rum tillsammans med kackerlackor och mögel tycker jag att det är magstarkt att vilja ta bort skattereduktionen för räntor. Det är ofta den enda möjligheten för en barnfamilj att klara av att köpa ett hus att man får denna skattereduktion.
Regeringen skall stimulera ökat byggande så att folket kan bo vettigt, inte strypa vår ekonomi så att vi alla måste bo i armod och fattigdom.
Jag vet inte ens om jag vill hålla med dig om att det spekulerats så hårt i bostadsfastigheter att det finns anledning att sätta ned foten i den frågan. Jag ser hellre att man sätter sig och funderar på hur man skall kunna bygga mer moderna och energisnåla bostäder som svarar mot den allt mer ökade befolkningen. När man i små lägenheter i Rosengård låter stora familjer bo med 3-4 personer i varje rum tillsammans med kackerlackor och mögel tycker jag att det är magstarkt att vilja ta bort skattereduktionen för räntor. Det är ofta den enda möjligheten för en barnfamilj att klara av att köpa ett hus att man får denna skattereduktion.
Regeringen skall stimulera ökat byggande så att folket kan bo vettigt, inte strypa vår ekonomi så att vi alla måste bo i armod och fattigdom.