En mycket bra länk med en bra förklaring av problematiken kring fönster och generellt i anslutning till trä!
Jag håller visserligen inte med artikelförfattaren fullt ut då han verkar mena att alla bruk med hydrauliska egenskaper suger åt sig mycket vatten och är för hårda i alla lägen. Det finns så pass många sorters blandningar och som sedan dessutom väsentligt skiljer sig från blandningar med luftkalk och cement (som ju nämns i samma mening).
Men det vi är överens om är att med ett lufthärdande kalkbruk K1:3 så riskerar man i varje fall inte att få ett för starkt bruk. Armerat med kohår, tagel eller liknande så är det ett bra val.
Jag vill dock mena att ett naturligt hydrauliskt kalkbruk med god böjhållfatshet och låg vattenabsorption fungerar minst lika bra.
I övrigt så är ritningen med "geis-fuss" ett bra exempel på det Oceanis beskriver, danskarna är duktiga på det här med traditionella murverk!!
Jag håller visserligen inte med artikelförfattaren fullt ut då han verkar mena att alla bruk med hydrauliska egenskaper suger åt sig mycket vatten och är för hårda i alla lägen. Det finns så pass många sorters blandningar och som sedan dessutom väsentligt skiljer sig från blandningar med luftkalk och cement (som ju nämns i samma mening).
Men det vi är överens om är att med ett lufthärdande kalkbruk K1:3 så riskerar man i varje fall inte att få ett för starkt bruk. Armerat med kohår, tagel eller liknande så är det ett bra val.
Jag vill dock mena att ett naturligt hydrauliskt kalkbruk med god böjhållfatshet och låg vattenabsorption fungerar minst lika bra.
I övrigt så är ritningen med "geis-fuss" ett bra exempel på det Oceanis beskriver, danskarna är duktiga på det här med traditionella murverk!!
Tack Oceanis för länken! Det var detta dokument jag hade i åtanke i mitt inlägg #22 , men som jag inte hittade i hastigheten. Här hittar jag också svaret om vilken slags drev som bör användas.
Jag läste också detta med att fönsterkarmen ska ha en s.k. geiss-fuss, som håller kvar bruket. Men inget av mina fönster är tillverkade med en sådan geiss-fuss, så då undrar man hur stora oddsen är för bruket att ramla ut?
Även om jag tror på luftkalkbruk generellt, så lutar jag mer åt ett hydrauliskt för just denna springa, med tanke på den stenhårda fönstersmygen. Det bästa vore förstås om jag kunde hugga bort hela smygen, men då är jag rädd att hela väggen spricker. Det bruk som jag har hemma är NHL Astier 0-4 mm 1:2 ur Målarkalks sortiment. Skulle det funka? (vill ju helst undvika köpa ytterligare bruk bara för detta hålet).
Jag läste också detta med att fönsterkarmen ska ha en s.k. geiss-fuss, som håller kvar bruket. Men inget av mina fönster är tillverkade med en sådan geiss-fuss, så då undrar man hur stora oddsen är för bruket att ramla ut?
Även om jag tror på luftkalkbruk generellt, så lutar jag mer åt ett hydrauliskt för just denna springa, med tanke på den stenhårda fönstersmygen. Det bästa vore förstås om jag kunde hugga bort hela smygen, men då är jag rädd att hela väggen spricker. Det bruk som jag har hemma är NHL Astier 0-4 mm 1:2 ur Målarkalks sortiment. Skulle det funka? (vill ju helst undvika köpa ytterligare bruk bara för detta hålet).
Man tager vad man haver!
Man kan också blanda bruken du har hemma enligt tidigare inlägg (K1:3 och NHL5 1:2).
Kör man 50/50 (volym färdigblandat) så får man ett medelhydrauliskt kalkbruk som fungerar alldeles utmärkt.
Då slipper du handla annat, får tillfälle att experimentera lite
NHL5-bruket blir hårt men har avsevärt bättre förmåga avseende rörelser och fukttransport än ett cementbaserat bruk och med armeringen förbättrar du detta ytterligare.
Om du drevar bakom med drev som det som Oceanis länkade till så har du en bottning som inte suger åt sig fukt.
Om du sedan armerar putsen i smygen och lämnar ca 1mm springa mot träet ("friskär" putsen med en fin slev eller liknande) så slipper du sprickorna orsakade av att träet trycker på putsen alltför hårt.
Detta är en ganska vanlig metod när det kommer till korsvirkesputsning i Skåne där det blir gott om anslutningar puts/trä.
Lycka till!
Man kan också blanda bruken du har hemma enligt tidigare inlägg (K1:3 och NHL5 1:2).
Kör man 50/50 (volym färdigblandat) så får man ett medelhydrauliskt kalkbruk som fungerar alldeles utmärkt.
Då slipper du handla annat, får tillfälle att experimentera lite
NHL5-bruket blir hårt men har avsevärt bättre förmåga avseende rörelser och fukttransport än ett cementbaserat bruk och med armeringen förbättrar du detta ytterligare.
Om du drevar bakom med drev som det som Oceanis länkade till så har du en bottning som inte suger åt sig fukt.
Om du sedan armerar putsen i smygen och lämnar ca 1mm springa mot träet ("friskär" putsen med en fin slev eller liknande) så slipper du sprickorna orsakade av att träet trycker på putsen alltför hårt.
Detta är en ganska vanlig metod när det kommer till korsvirkesputsning i Skåne där det blir gott om anslutningar puts/trä.
Lycka till!
Aj, då! Friskära mot trä. Fick jag lära mig något nytt igen!
Har just gjort ett par lagningar där jag mycket noga har tryckt fast putsen mot anslutande trä. Kommer inte hålla, alltså?
Har just gjort ett par lagningar där jag mycket noga har tryckt fast putsen mot anslutande trä. Kommer inte hålla, alltså?
Nu är alla hålen igenfyllda med Sommartorparns specialblandning innehållande hår från okända människor. Nu är det dags för ytbehandlingen.
Vanligtvis målar jag med traditionell kalkfärg, men denna gång prövar jag något nytt: Sandkalk. Enligt uppgift ska den kunna användas på ytor där vanlig kalkfärg har svårt att fästa och som underlag under traditionell kalkning. Har målat två strykningar Sandkalk på en tillbyggnad som är putsad med lite hårdare puts. Jag är jättenöjd med resultatet så här långt! Det blev vitt, vitt. De cementhaltiga lagningarna som brukade lysa igenom som gråa blaffor vid regnväder, syns inte längre, inte ens när väggen är våt. Sandkalken är också väldigt bra på att fylla igen sprickor. Återstår att se efter vintern hur bra det håller. Jag är lite tveksam till hur det håller på några hårdare partier vid grunden, men för övrigt tyckte jag Sandkalken sög bra på partier med kc-puts. Den var lätt att måla med. Jag använde kalkborste och arbetade in kalken i sprickor och ojämnheter precis som vid vanlig kalkning. Konsistensen är som välling ungefär.
Det står i bruksanvisningen att Sandkalk endast ska användas på slät puts, men jag har strukit den på spritputsade ytor (kc-puts) som tidigare kalkmålats och det ser riktigt bra ut. Jag vet inte om det finns någon anledning till att inte göra det, men utseendemässigt finns inget att invända! De knottriga ytor som jag själv gjort med kalkputs tror jag suger för mycket så de grundar jag ett par varv med starkt utspädd kalkmjölk. Sedan får jag se om jag fortsätter med vanligt kalkmjölk eller sandkalk.
Sandkalken har jag också använt fläckvis för att täcka cementhaltiga lagningar (som jag vet brukar lysa igenom grått efter kalkning). Men nu finns så mycket kvar i spannen så jag funderar på att måla hela väggar. Vet inte om det finns någon nackdel med att göra det. Jag tänker att man får en lite mera enhetlig yta att kalka på.
Vanligtvis målar jag med traditionell kalkfärg, men denna gång prövar jag något nytt: Sandkalk. Enligt uppgift ska den kunna användas på ytor där vanlig kalkfärg har svårt att fästa och som underlag under traditionell kalkning. Har målat två strykningar Sandkalk på en tillbyggnad som är putsad med lite hårdare puts. Jag är jättenöjd med resultatet så här långt! Det blev vitt, vitt. De cementhaltiga lagningarna som brukade lysa igenom som gråa blaffor vid regnväder, syns inte längre, inte ens när väggen är våt. Sandkalken är också väldigt bra på att fylla igen sprickor. Återstår att se efter vintern hur bra det håller. Jag är lite tveksam till hur det håller på några hårdare partier vid grunden, men för övrigt tyckte jag Sandkalken sög bra på partier med kc-puts. Den var lätt att måla med. Jag använde kalkborste och arbetade in kalken i sprickor och ojämnheter precis som vid vanlig kalkning. Konsistensen är som välling ungefär.
Det står i bruksanvisningen att Sandkalk endast ska användas på slät puts, men jag har strukit den på spritputsade ytor (kc-puts) som tidigare kalkmålats och det ser riktigt bra ut. Jag vet inte om det finns någon anledning till att inte göra det, men utseendemässigt finns inget att invända! De knottriga ytor som jag själv gjort med kalkputs tror jag suger för mycket så de grundar jag ett par varv med starkt utspädd kalkmjölk. Sedan får jag se om jag fortsätter med vanligt kalkmjölk eller sandkalk.
Sandkalken har jag också använt fläckvis för att täcka cementhaltiga lagningar (som jag vet brukar lysa igenom grått efter kalkning). Men nu finns så mycket kvar i spannen så jag funderar på att måla hela väggar. Vet inte om det finns någon nackdel med att göra det. Jag tänker att man får en lite mera enhetlig yta att kalka på.
Intressant tråd! Jag handlar en del med Målarkalks produkter och en sak som man skall nyttja är deras fnatastiska service. Du kan som slutkund ringa till dem och fråga en massa (även om DanNym har hjälp till förträffligt!) och sen hämta produkterna hos din lokala leverantör (eller skicka direkt men jag tycker såklart att du skall köpa genom butiker i närheten)
Angående kniv-i-väggen; är det ett tegelstommehus eller ett putsat bålehus? Lite beroende på det så är det mer eller mindre allvarligt med hållfastheten. Första bilden ser ut att vara "ströläkt" för att hålla puts, dessa är oftast av sämre kvalitet än de konstruktionsbärande och definitivt svagare än tegel
Ser ut som ett fint hus i övrigt!
Angående kniv-i-väggen; är det ett tegelstommehus eller ett putsat bålehus? Lite beroende på det så är det mer eller mindre allvarligt med hållfastheten. Första bilden ser ut att vara "ströläkt" för att hålla puts, dessa är oftast av sämre kvalitet än de konstruktionsbärande och definitivt svagare än tegel
Ser ut som ett fint hus i övrigt!
Jo, Målarkalks kundtjänst har jag också mycket positiva erfarenheter av.
Låt mig säga så här: Jag har länge trott att huset hade tegelstomme, men med tanke på att jag i mina putslagningsmödor har stött på en del (murket) trä, så börjar jag misstänka att den äldsta delen är av korsvirke med lerklinade fack. Vid ett av putssläppen sågs ett omisskänligt parti lera med intryckta småstenar i. Äldsta delen kan vara från mitten av 1800-talet. Sedan har det byggts till och lagats vid olika tidpunkter, så att i väggarna finns allt från lera till blåbetong. Finns det något annat sätt att få en uppfattning om stommen än att knacka ner all putsen? (vilket jag i nuläget inte är intresserad av!)frolsson skrev:Angående kniv-i-väggen; är det ett tegelstommehus eller ett putsat bålehus? Lite beroende på det så är det mer eller mindre allvarligt med hållfastheten. Första bilden ser ut att vara "ströläkt" för att hålla puts, dessa är oftast av sämre kvalitet än de konstruktionsbärande och definitivt svagare än tegel
Ser ut som ett fint hus i övrigt!
Kan ju innebära att man har ett "offerskikt" i form av stående panel under putsen. Frågan är om det är något bakom? Det kan mycket väl vara ett bålehus med sådan panel som sedan är lerputsad (då det kan vara sneda stävor som man har till att fästa putsen på) och kalkad efter det.Sommartorparn skrev:
Hade man ofta i lerputs vilket egentligen inte säger mer än att det är just lerputsatSommartorparn skrev:
Många tecken visar på typen. Kolla från vinden och se om det ger tips, var knutskallarna går ut i fasaden, i vilken omgivning huset ligger, om det varit ett rikt hushåll eller fattigt. Svårt att svara på utan att vara på plats eller se fina bilder.Sommartorparn skrev:
Ja, inte är det några panelbrädor precis jag har stött på, utan snarare trä som liknar bjälkar eller reglar. Framför allt har jag stött på dessa vid fönstrena samt en lodrät mitt på väggen, ungefär där det finns en innervägg (bilden med kniven i träet) Nu kan det ju vara att putsen har släppt just för att det varit murket där, eller så har träet murknat p.g.a problem med putsen just där. Hur som helst bålehus har jag svårt att tro att det är. Är inte det något som är typiskt för norra Skåne? I sydöst var det nog vanligare med korsvirke. Eller?
Visst är det så att bålehus är vanligare i nordöstra - men som vanligt är det ju oftast tillgången till träd som avgör. Urskogen kring Vitaby har nog ett och annat bålehus på sitt samvete.
Kan du inte lägga upp lite bilder till att börjha med - eller det kanske du redan gjort som du kan hänvisa till. Då tänker jag på fasadbilder som kan visa på knutskallar eller liknande. Både korsvirke och båle har ofta knutskallar och beroende på placering osv så kan man se lite mer.
Var ligger huset? Jag bor i Tommarp och har butik i Gislöv (och en skånegård som är i båle utanför Everöd). Är det i närheten?
Du kan ju också om du är sjukt sugen ta upp hål på vissa ställen bara för att stilla nyfikenheten om konstruktionen.
Kan du inte lägga upp lite bilder till att börjha med - eller det kanske du redan gjort som du kan hänvisa till. Då tänker jag på fasadbilder som kan visa på knutskallar eller liknande. Både korsvirke och båle har ofta knutskallar och beroende på placering osv så kan man se lite mer.
Var ligger huset? Jag bor i Tommarp och har butik i Gislöv (och en skånegård som är i båle utanför Everöd). Är det i närheten?
Du kan ju också om du är sjukt sugen ta upp hål på vissa ställen bara för att stilla nyfikenheten om konstruktionen.