Problem med nytt avlopp

[useless]

I den dokumentation jag har läst är man noga med att poängtera att enskilt avlopp måste ha fri luftning. Jag har inte heller koll på de kemiska processerna, men jag gissar att det finns någon bra anledning till att man kräver det?

 

[MattiasAdolfsson]

I den dokumentation jag har läst är man noga med att poängtera att enskilt avlopp måste ha fri luftning. Jag har inte heller koll på de kemiska processerna, men jag gissar att det finns någon bra anledning till att man kräver det?

”Avluftning” eller ”servicerör” (vad man nu kallar det) har jag i slutet på infiltrationen.

Men en avluftning upp genom taket har jag inte utan en vacuumventil på golvet.

 

[Claes Sörmland]

I den dokumentation jag har läst är man noga med att poängtera att enskilt avlopp måste ha fri luftning. Jag har inte heller koll på de kemiska processerna, men jag gissar att det finns någon bra anledning till att man kräver det?

Det kommer från Naturvårdsverkets gamla skrifter (de var allmänna råd förr så något som skulle följas). Där förklaras med att det handlar om att minska risken för lukt, inte för funktionen av slamavskiljaren. I Naturvårdsverkets gamla utredning som låg som grund för lagstiftningen och de allmänna råden från 80-talet så diskuteras avloppets avluft ingående. Det handlar om luktriskerna, inte om slamavskiljarens funktion.

 

[MattiasAdolfsson]

Uppdatering!
Köpte ett durkslag och satte på en pinne, rensade ur lite.. det i fördelningsbrunn samt kammare 2 och 3 var en hinna på ca 10-15mm tjock.

En annan fundering, kom på att jag hade hit en spolbil tidigare i vår (hade helt förträngt det)pga lite småsegt avlopp, det kunde rinna över lite ibland i golvbrunnen under badkaret när man släppte ur det, och när tvättmaskinen spolade ur.. han spolade från brunnen och från huset.
Han sa att han trodde det var en liten svacka på röret en bit innan brunnen..
kan det va orsaken, att det blir ett stopp, man duschar eller släpper ur badkaret, och det släpper.. = fordrar över mellanväggen till kammare 1 och 2?

 

[MattiasAdolfsson]

Fyllde nyss upp badkaret, diskhon och handfat... släppte ut allt samtidigt, gick till brunnen och kollade när det kom..
såg hur bra ut som helst.
I fördelningsbrunnen rann det på som det skulle.

 

[MattiasAdolfsson]

Pratade med slamtömmaren i eftermiddag, dom efterfyller inget vid tömning.
Det han kunde chansa på, var fördålig lufttillförsel.

 

[Claes Sörmland]

Pratade med slamtömmaren i eftermiddag, dom efterfyller inget vid tömning.

Då har du ju det troliga svaret. Du fick slam i de sista kamrarna p g a att brunnen var tom efter slamtömningen. Det som finns kvar idag är nedbrytningsprodukterna av det.

 

[D09]

Tänker högt men om det bildas en hård kaka av slammet. Brukar inte slambilen spola sönder den innan den suger? Om ett sådant scenario uppstår, kan det inte åka över slam då?

 

[Nyttanvändarnamn4321]

Vi driver lite från topic, men infiltration har inte luftningsrör utan rör som sticker upp för inspektionoch underhåll av spridarledningarna. Markbädd har luftningsrör - de som leder in under bädden.

I alla välmening har jag aldrig träffat på någon tillverkare/leverantör/fackman/utbildare inom enskilda avlopp som har påstått nåt om att en infiltration inte ska ha luftningsrör.
Jag är nyfiken vad du bygger det på?

Luftningsröret är ju just till för luftning. Annars fanns ju ingen mening med att ha det sticka upp ovan mark.

Om du tvivlar på mig, så ber jag dig ringa första bästa tillverkare som Uponor, Wavin, Baga, FANN, Tranås m,m och ställ frågan

 

[Nyttanvändarnamn4321]

Jag har aldrig hittat något stöd för dessa teorier i den omfattande litteraturen kring slamavskiljning och förprocessning av vatten för infiltration i mark eller sandbäddar. Det låter hemkokt. Finns det referens till någon empirisk mätning?

Oklart hur ökad luftning över slamavskiljarens vattenyta skulle göra att bubblorna släpper snabbare från flytslammet så att det sjunker snabbare. Någon sorts accelererad nedbrytning alldeles in vattenytan som kräver syre kan man möjligen spekulera om. Slamavskiljarens vattenvolym är ju anaerob och den är det även om man luftar rejält ovanför vattenytan i slamavskiljaren.

Ett krav för att denna teori om syrebrist ovanför slamavskiljarens vattenvolym ska stämma för TS slamavskiljare är att locket till slamavskiljaren samt fördelningsbrunnen är tätad med gummiring. Är det löst liggande lock av betong eller plast utan tätning så sker luftning där.

Om du tvivlar på mig, så ber jag dig ringa första bästa tillverkare som Uponor, Wavin, Baga, FANN, Tranås m,m eller JTI (Nuvarande RISE) som är ledande inom forskning på enskilda avlopp i Sverige.
Om någon av ovanstående säger något annat så meddela mig gärna det!

 

[KnockOnWood]

Pratade med slamtömmaren i eftermiddag, dom efterfyller inget vid tömning.
Det han kunde chansa på, var fördålig lufttillförsel.

Varför skulle han/hon göra det?
Enda anledningen som jag känner till att man spolar tillbaka vatten till trekammarbrunnen är att spolbilen skall kunna hantera fler brunnar innan den måste åka och tömma.
Men det tillbakaspolade är då inte bra vatten, det är rester av avföring/toapapper och annat blandat med vatten till en riktig soppa, som du sedan får med vattnet ut till infiltrationen. Inte bra alls som jag förstår det!

Och á propos luftningen: Nej Claes, det är ingen anaerob bakteriekultur i infiltrationen/markbädden.
Den behöver syre för sitt jobb att bryta ned "avfallet".
Därför skall man ha luft in i bädden, via ventilationsrör, och ut via avluftning, helst över taket.

 

[Oldfart]

Och á propos luftningen: Nej Claes, det är ingen anaerob bakteriekultur i infiltrationen/markbädden.

Jag trodde han pratade om processen i trekammarbrunnens första kammare och nedbrytningen av det organiska material som finns där. Det är potentiellt inte samma sak.

Ursäkta trådkapningen men det här har överlapp med en liknande fråga jag ställde i en egen tråd men som jag inte blev riktigt klok på

Om vi antar att det är för infiltrationen man skall ha luftning så finns det två scenarier:

1. Takventil --> Toa --> Trekammarbrunn --> Spridarbrunn --> Infiltration --> Luftningsrör

2. Takventil --> Toa --> Trakammarbrunn --> Pumpbrunn --x--> Pumpledning --> Spridarbrunn --> Infiltration --> Luftningsrör

I första fallet så skall det vara fritt luftflöde från luftningsrören i änden på uftningsrören hela vägen upp till den öppna takventilen. Inga konstigheter där. Trekammarbrunnen ligger på vägen och ventileras samtidigt oavsett hur det nu än är med syrefri bakterikultur där eller inte. Det här är om jag förstårr TS rätt den lösning han har. Skillnaden mellan Mattias och broderns avlopp är att brodern verkligen har det öppla luftflödet från ände-till-ände medan Mattias anläggning är stängd i ena änden pågrund av vakuumventilen. Att Mattias lösning inte är bra för processen i infiltrationsbädden är vi nog alla överens om, men hur är det med processen i trekammarbrunnen? Är den anarob så spelar det ingen roll, är den inte det så finns samma problem som med bädden.

I det andra fallet, som motsvarar min anläggning, så ser jag pumpledningen som en avbrott i ventilationen. Det finns alltså potentiellt två separata luftslingor. På spridarbrunnen skall det finnas ventilation, ser oftast ut som ett litet torn, och därifrån är det då fritt flöde till bäddens andra ände där luftningsrören finns. Bädden fungerar alltså som den skall. I den andra slingan från takventilen till pumpbrunnen är nu frågan om det behövs ventilation i locket på pumpbrunnen också eller om det räcker med den öppna takventilen? Takventilen släpper in luft som gör att det går att spola utan att vattenlås sugs ur, och utan att det behövs vakumventil, men jag ser inte riktigt hur den ger luftning (cirkulation) i slingan. Det är här det blir intressant ifall processen i trekammarbrunnen är anarob eller inte. Så vad säger ni?

Det där blev lite längre än jag tänkte mig!

 

[Claes Sörmland]

I alla välmening har jag aldrig träffat på någon tillverkare/leverantör/fackman/utbildare inom enskilda avlopp som har påstått nåt om att en infiltration inte ska ha luftningsrör.
Jag är nyfiken vad du bygger det på?

Luftningsröret är ju just till för luftning. Annars fanns ju ingen mening med att ha det sticka upp ovan mark.

Om du tvivlar på mig, så ber jag dig ringa första bästa tillverkare som Uponor, Wavin, Baga, FANN, Tranås m,m och ställ frågan

Tillverkarna följer svensk standard för infiltrationsdesign som Naturvårdsverket utvecklade på 80-talet och där ingår servicerör/luftningsrör för spridarledningarna. Det är så de får sina anläggningar godkända av kommunerna. Jag är mycket tveksam till att någon tillverkare har testat sina självfallsanläggningar med och utan servicerör/luftningsrör för spridarledningen så de lär inte ha någon data på detta. Men tillverkarna har trycksatta spridarledningar utan servicerör/luftningsrör.

Syftet med servicerör/luftningsrör är att bereda inspektionsmöjlighet till spridarledningarna året runt och de möjliggör också spolning. De kan också erbjuda en ingång för luft om slamavskiljare och spridarbrunn är tätad med en gummiring så att luft inte tar sig in där genom glappande lock. Konstruktionen handlar inte om att syresätta marklagren uppifrån (syre kan inte ta sig igenom biofilmen i bottnen på spridarlagret), det sker genom syretransport från infiltrationsmarkprofilens sida. Därför fungerar infiltration utmärkt också i andra länder som inte har servicerör/luftningsrör som standard eller svenska infiltrationsanläggningar med trycksatt spridarledning genom pumpning.

Markbädd måste enligt svensk standard ha luftningsrör som faktiskt har syfte att lufta. De är kopplade till ledningen som dränerar markbädden (alltså ligger under sandbädden där inget biofilmslager hindrar gasen från att röra sig upp i sandmassa).

 

[Claes Sörmland]

Och á propos luftningen: Nej Claes, det är ingen anaerob bakteriekultur i infiltrationen/markbädden.
Den behöver syre för sitt jobb att bryta ned "avfallet".
Därför skall man ha luft in i bädden, via ventilationsrör, och ut via avluftning, helst över taket.

Jag pratade om slamavskiljaren, den är anaerob.

Luft tar sig inte in i bädden uppifrån via spridarledningarna. Biofilmslagret på spridarlagrets botten stoppar detta. Luft tar sig in från sidan av bädden eller genom luftningen som går under sandbädden i fallet markbädd. Detta är väl utrett i utredningar som Naturvårdsverket lät göra när svensk standard för infiltration och markbädd fastställdes på 80-talet.

 

[KnockOnWood]

1. Takventil --> Toa --> Trekammarbrunn --> Spridarbrunn --> Infiltration --> Luftningsrör

Just så har vi, och det fungerar utmärkt sedan nio år.
Som kuriosum kan jag nämna att den första sommaren, 2011, uppstod en obehaglig avloppslukt när vi satt ute i trädgården.
När jag försökte hitta vad som var fel, upptäckte jag att husbyggarna hade slarvat när de drog luftningsröret upp på vinden.
De hade dragit en nästan horisontell del ut i kattvinden med bakfall, så det hade blivit ett vattenlås.
När jag hade fixat detta försvann lukt-obehaget direkt.