Mikael_L
Jag är faktiskt inte så bra insatt i potentialutjämning av olika slag.
Men visst är potentialutjämning ett samlingsnamn på:
* Skyddsutjämning
* Kompletterande skyddsutjämning
* Funktionsutjämning
och kanske något mer?

Att jag startar tråden kommer sig av att jag läste följande i en annan tråd:
"Har vi inte krav på 100% potentialutjämning vid nyinstallation,?"
och det är jag inte så säker på. Men jag är säker på att jag inte vet helt säkert. Dock tror jag inte att det där stämde.

Jag har bjudit in TorpAnders här, så får han utveckla, fast det avslutades med ett frågetecken, så TorpAnders är kanske lika osäker som mig.

Men jag ska också bidra efter bästa förmåga i ämnet, och jag misstänker att det finns fler som har kunskaper att bidra med.
 
Det är krav på att potentialutjämna alla ledande delar som kommer in utifrån. Men det är ju inte särskilt mycket i dag. I övrigt finns det inte generella krav, även om vissa påstår det.
 
  • Gilla
Mikael_L
  • Laddar…
Mikael_L
Jag hakar upp mig lite på användandet av ordet potentialutjämna.

Jag har fått för mig att det är samlingsbegreppet, och innebär en stor luddighet om vad som avses, ifall man använder det ordet i någon slags kravbeskrivning.
Jag får stöd för denna åsikt i denna artikel:
https://www.elinstallatoren.se/inne...losar-du-ocksa-tid-pa-onodig-skyddsutjamning/
(Det var förövrigt Cecilia som höll kursavsnittet om regler och standarder när jag utbildade mig till AL, det ojämförligt torraste och tråkigaste avsnittet av utbildningen :), men Cecilia var duktig, och jag är lyckligtvis intresserad av att läsa tråkig text av sådant slag, så det gick rätt bra i alla fall.)
 
Det är 25 år sedan jag lämnade skruvandet inom elbygg som ledande montör, jag jobbar sedan dess i den tunga industrin med elrelaterade investeringar och projekt så min spetskompetens har mattats av betydligt, nu är man lite med i alla byttor och petar och förlitar sig på kompetenta leverantörer/kollegor när det kommer till detaljer.

Men i Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda, ELSÄK-FS 2008:1, finns följande text.

”Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 oktober 2008 då samtidigt Elsäkerhetsverkets föreskrifter om hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda samt allmänna råd om tillämpningen av dessa föreskrifter (ELSÄK-FS 2004:1) ska upphöra att gälla.
Anläggningar som har tagits i bruk före ikraftträdandet får vara utförda enligt äldre bestämmelser. Om en sådan anläggnings användning eller förutsättningar ändras på ett sätt som har väsentlig betydelse för elsäkerheten ska dock de nya bestämmelserna tillämpas.
Vid ombyggnad eller utvidgning av en anläggning ska, oavsett när anläggningen ursprungligen togs i bruk, de nya bestämmelserna tillämpas på ombyggnaden eller utvidgningen.”

Med hänvisning till ovanstående bedömer jag att man kan kräva potentialutjämning.


Potentialutjämning är elektrisk förbindning mellan ledande delar för att uppnå spänningsutjämning.
När potentialutjämning utförs för att ge skydd mot elchock så benämns detta i utgåva 2 av elinstallationsreglerna, SS 436 40 00 – 2009, som skyddsutjämning.

Varje byggnad ska ha ett skyddsutjämningssystem, benämnd skyddsutjämning, och vid behov ska även kompletterande skyddsutjämning användas.
En tidigare benämning på skyddsutjämning var huvudpotentialutjämning och kompletterande skyddsutjämning benämndes kompletterande potentialutjämning.

Skyddsutjämningen ska förhindra att farliga potentialer som uppstått utanför byggnaden förs in i byggnaden via ledande delar, som vattenrör och andra ledande försörjningssystem, och där orsakar farliga potentialskillnader.
  • rörledningar av metall som förs in i byggnaden, till exempel gas- och vattenledningar
  • främmande ledande delar som är del av byggnaden och som är åtkomliga under normala förhållanden, metalliska delar av centralvärmeanläggningen och luftkonditioneringssystemet
  • armeringsjärn i betong, där armeringen är berörbar och tillförlitligt sammankopplad
Ledande delar, som utifrån kommer in i byggnaden, ska förbindas till skyddsutjämningen nära det ställe där de förs in i byggnaden. Skyddsutjämning kan även behöva omfatta metallmantlar på telekablar. Detta förutsätter dock samråd med kablarnas innehavare.

För oss på industrin så är det i praktiken så att all kanalisation därmed potentialutjämnas inklusive varje maskin och maskindel, detta görs förutom den systemjord som per automatik finns i kraftkablage samt signalkablar.

Men som sagt hur detta exakt ser ut i bygg/fastighet är jag inte påläst på.
 
  • Gilla
tobbbias och 2 till
  • Laddar…
Mikael_L
Bra svar.

Men då tänker jag, vad av detta, passar in på metallrören som TS i den andra tråden, ville dra in kabel i?
TorpAnders TorpAnders skrev:
Skyddsutjämningen ska förhindra att farliga potentialer som uppstått utanför byggnaden förs in i byggnaden via ledande delar, som vattenrör och andra ledande försörjningssystem, och där orsakar farliga potentialskillnader.
  • rörledningar av metall som förs in i byggnaden, till exempel gas- och vattenledningar
  • främmande ledande delar som är del av byggnaden och som är åtkomliga under normala förhållanden, metalliska delar av centralvärmeanläggningen och luftkonditioneringssystemet
  • armeringsjärn i betong, där armeringen är berörbar och tillförlitligt sammankopplad
Ledande delar, som utifrån kommer in i byggnaden, ska förbindas till skyddsutjämningen nära det ställe där de förs in i byggnaden. Skyddsutjämning kan även behöva omfatta metallmantlar på telekablar. Detta förutsätter dock samråd med kablarnas innehavare.
 
Kopparrören omsluter och har kontakt med kabeln som är ledande del som införs i byggnaden.
Beroende på hur rören fästs i betong?väggen så kan dom bli del av byggnaden..

Här hänger mycket på installatören och hens riskbedömning,helt klart finns flera vägar in i detta
 
Skyddsutjämning behöver göras mellan främmande ledande delar som införstått innefattar de rör och liknande som kan föra in en främmande potential i byggnaden. Tyvärr slirar reglerna lite här och säger att även rörledningar av metall som förs in i byggnaden ska skyddsutjämnas, alltså även om de inte kan föra in en potential (vanligen via jordkontakt med rören). Det kan ju vara svårt att avgöra ifall ett rör rakt igenom väggen och ut i fria luften kan föra in en potential så bättre safe än sorry.

Men det har ju lite bäring på "metalldelar" inomhus som t.ex diskbänk, och i detta fall kopparrör. Man ska inte börja skyddsutjämna allt i metall som man råkar se inomhus!

I detta fall med FK i kopparrör kräver ju skyddsjordning av dessa rör vilket är en annan sak. Här kommer faran inifrån, ifrån FKn. Att gamla pansarrör inte var skyddsjordade beror nog främst på att man tillät isolerad miljö förr i tiden. Idag är jag dock inte säker på att FK med 230 V i skyddsjordade kopparrör anses tillåtet. Det skapar en väldigt onödigt stor utsatt del. Gör inte så... Använd i så fall en lägre spänning, SELV.
 
  • Gilla
Mikael_L och 2 till
  • Laddar…
Bo.Siltberg Bo.Siltberg skrev:
Skyddsutjämning behöver göras mellan främmande ledande delar som införstått innefattar de rör och liknande som kan föra in en främmande potential i byggnaden. Tyvärr slirar reglerna lite här och säger att även rörledningar av metall som förs in i byggnaden ska skyddsutjämnas, alltså även om de inte kan föra in en potential (vanligen via jordkontakt med rören). Det kan ju vara svårt att avgöra ifall ett rör rakt igenom väggen och ut i fria luften kan föra in en potential så bättre safe än sorry.

Men det har ju lite bäring på "metalldelar" inomhus som t.ex diskbänk, och i detta fall kopparrör. Man ska inte börja skyddsutjämna allt i metall som man råkar se inomhus!

I detta fall med FK i kopparrör kräver ju skyddsjordning av dessa rör vilket är en annan sak. Här kommer faran inifrån, ifrån FKn. Att gamla pansarrör inte var skyddsjordade beror nog främst på att man tillät isolerad miljö förr i tiden. Idag är jag dock inte säker på att FK med 230 V i skyddsjordade kopparrör anses tillåtet. Det skapar en väldigt onödigt stor utsatt del. Gör inte så... Använd i så fall en lägre spänning, SELV.
Det blir två problem!
1 Del av konstruktionen som kan föra över potential mellan utrymmen
2 Delar som kan breda ut potential i utrymme!

Om man undantar livsfara så har vi även statisk elektricitet.. som kan skada elektronik
Viktigt att tänka på när vi bygger smarta hem
 
Vilket påstående bemöter du?
 
Bo.Siltberg Bo.Siltberg skrev:
Vilket påstående bemöter du?
Ett tillägg till ditt inlägg då potential kan uppstå inne i ett utrymme också
 
Varför citerar du då mitt inlägg?
Kan du ge exempel på vad som kan skapa en potential inne i ett utrymme?
Pratar du om skyddsutjämning, kompletterande skyddsutjämning eller funktionsutjämning?
Menar du att du vill till tillämpa något av detta på potentiallösa ledande delar i ett utrymme?
 
Mikael_L
B byggarätt skrev:
Ett tillägg till ditt inlägg då potential kan uppstå inne i ett utrymme också
Jag skulle vara glad ifall vi i denna tråd fokuserar på sådan potentialutjämning som avses med föreskrifter, standarder såsom 4364000 osv, dvs det som gäller den elektriska installationen i normala hem.

Jag tycker vi kan lämna dina esoteriska fantasier utanför denna tråd, ty jag tror det finns nog att avhandla även om vi bara tar det som är mainstream inom elinstallation. Tråden kommer kapsejsa och bli värdelös annars.
 
  • Gilla
Leif i Skåne
  • Laddar…
5
Sedan anses en främmande ledande del vara ledande om den understiger ~4kOhm mot jord
Se 411.3.1.2 i utgåva 3
 
Visst. Men ledande delar som kommer in vad kan det vara?

Vatten, plastslang i dagsläget, inte ledande.
Avlopp, plaströr...
Kommunikation, en glasfiber, leder inte heller.
Det är möjligen en antennsladd om man har en yttre TV antenn. Det är få saker som det är applicerbart på i nybyggen.
 
Och? Reglerna kräver inte skyddsutjämning om det inte finns något att skyddsutjämna....
 
  • Gilla
Mikael_L
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.