Hej!

Den korta varianten.

Jag har haft en plattsättare hemma som använt flytspackel ovanpå en plast och sedan enligt besiktningen stängt igen skiktet för tidigt för att uttorkning skall ske korrekt. Dock enligt anvisningar på förpackningen av spackel.

Detta resulterade i en omfattande fuktskada.

Försäkringsbolaget och entreprenören slår sig fria genom att säga att dom följt anvisningarna på förpackningen.

I BBV står det att skiktet ska vara yttorrt och alternativ väg för uttorkning skall finnas, vilket det inte gjort i detta fall. Plast under, tätskikt ovanpå.

Min fråga är, bör inte en behörig plattsättare veta om den regeln eller är det så enkelt att dom kan säga att dom följt anvisningarna på säcken?

Givetvis har jag metervis med text kring detta, men just denna fråga är av största intresse.

Hälsningar

Johan
 
Stod det verkligen på säcken hur man skulle göra om man spacklar på plast?
 
Om det stämmer som försäkringsbolaget och entreprenören säger, så borde väl tillverkaren av spacklet ta ansvar för din fuktskada. Har du varit i kontakt med dem?
 
Jag tror med betoning på "tror" att tillverkarens anvinsingar förutsätts vara avstämda med BBV, tillverkaren har ofta en snävare instruktion. BBV reglerna kan oftast följas genom att använda olika produkter för olika situationer. Så anvisningarna för en speciell produkt har ofta större begränsningar än det totala BBV regelverket.

Så OM tillverkaren faktiskt explicit har angivit att du kan flytspackla på plast, och sedan lägga tätskikt inom X timmar. Då tror jag att hantverkaren varit i god tro. Att han med viss rätta förutsatt att tillverkaren kände sin egen produkt.

Men för att hantverkaren skall kunna hävda att han gjort som det står på paketet så måste det vara samma typ av plast under, och det måste vara exakt de tätskiktskomponenter som anges på förpackningen.
 
Det låter ju som detta varit en längre diskussion. Hur ställer sig tillverkaren till frågan?
 
Konstruktionen under är ett solitt trägolv och det enda sättet är att gjuta på en plast. Jag har kollat av med RBK (Rådet för byggkompetens) och det är vanligt att göra så. Men man måste förlänga torktider då så att all byggfukt är uttorkad. Detta har inte skett.

Frågan är fortfarande hur juridiskt bindande BBVs regler är. Där står ordagrant "Generellt gäller att underlaget ska vara yttorrt och att möjlighet finns för uttorkning av kvarvarande fukt".

Den sista delen av mening "Möjlighet finns för uttorkning av kvarvarande fukt" faller då det ligger täta skikt på varje sida av spacklingen.
 
Tillverkaren av spackel säger att det inte ska vara några problem. Fuktmätningar säger en annan sak.
 
hempularen skrev:
Stod det verkligen på säcken hur man skulle göra om man spacklar på plast?
Nej, det stod inte på säcken och min infallsvinkel är att hantverkaren borde veta att det förlänger torktiden.
 
Just torktid är ju väldigt varierande då det är många faktorer som spelar in, instruktionerna på påsen är dom i bästa fall?
 
Några tips på vilken sorts juridisk hjälp man ska söka? Har aldrig varit i kontakt med en advokat i hela mitt liv så jag är helt grön på området. Det verkar som mitt försäkringsbolag kommer betala ut ersättning via min rättshjälpsdel i hemförsäkringen.
 
Men hur ser läget ut här. Hur tjockt är spackelskiktet? Hur är det armerat? Hur länge har spacklet "torkat", hur har det inte fungerat? Spricker golvet? Vilken part påstår att det beror på kvarvarande fukt?
 
För OM tillverkaren hävdar att spacklet borde härda till full hållfasthet även med plast åt båda håll. Då borde det vara något annat som gått fel här. Ex. om hantverkaren blandat i för mycket vatten.

Vissa spackeltyper är "självtorkande" de förbränner allt vatten, de skall inte torka genom avdunstning. Men det finns givetvis gränser för hur mycket vatten de kan sluka.
 
hempularen skrev:
Men hur ser läget ut här. Hur tjockt är spackelskiktet? Hur är det armerat? Hur länge har spacklet "torkat", hur har det inte fungerat? Spricker golvet? Vilken part påstår att det beror på kvarvarande fukt?
En besiktningsfirma (oberoende part) har varit här och konstaterat att felet beror på byggfukt. Entreprenören säger sig ha väntat "rätt" antal dagar enligt beskrivning vilket enligt besiktningsmannen är ca 100 dagar för lite att vänta med tanke på konstruktionen. Så det är enligt besiktningsmannen konstaterat vad felet beror på. Försäkringsbolaget som representerar "kakelfirman" har i sitt beslut skrivit firman inte är ansvarig eftersom dom följt instruktionerna på säcken.

Spackelskiktet är upp till 50 mm tjockt.

Jag kan inte göra så mycket åt deras bedömning, men min fråga är fortfarande om hantverkaren som ska arbeta enligt BBV 2007 (vid tillfället) ska ha vetat om följande rad " Generellt gäller att underlaget skall vara yttorrt och att möjlighet finns för uttorkning av kvarvarande fukt". Dom borde insett att det inte finns möjlighet för kvarvarande fukt att torka ut.
 
Nu är jag ingen expert på detta, men jag tycker det låter som bes. mannen pratar i nattmössan. Fast det beror på vad de faktiskt spacklat med. Men Flytspackel är oftast av snabbtorkande typ, då förbrukas vattnet kemiskt i spacklet, det behöver alltså inte torka genom avdunstning.

Torktider på 100 dagar eller mer gäller generellt för ex. betong, som delvis torkar "kemiskt" men i huvudsak genom avdunstning. Betong har dessutom egenskapen att den krymper under torkningen.

För mig låter det BBV reglerna inte är specifikt för flytspackel och liknande "självtorkande" produkter. Så säger tillverkaren att torktiden är ok, så skulle jag tro att det är vad som gäller.

Så som svar på din fråga så tror jag inte att det normalt skall vara något problem för flytspackel att torka under de omständigheter du har. Men som sagt, det finns en uppsjö av olika spackeltyper, och det är nog först om man studerar egenskaperna för precis det spackel som använts som det går att säga säkert.
 
Men vad exakt är fel? Har det spruckit eller möglat under klinkers?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.