Myt och myt. :x
Det är helt avhängigt oaktsamhets och försumlighets-graden.
Om du lämnar något så farligt på tomten eller i huset att grannens barn, din partner, brevbäraren eller en inbrottstjuv skadar sig eller dör så faller åtalet under exakt samma paragraf, det spelar nämligen ingen roll om det är en tjuv som skadats om åtalet gäller att du begått allmänfarlig vårdslöshet.
(Eller någon annan tillämplig paragraf, beroende på vad som hänt, t.ex. vållande till annans död.)
Det är ju inte så att det i andra stycket av den paragrafen är uppräknat några undantag över vilka du får skada, t.ex. tjuvar, politiker och trombonspelare ...
Sen kan du ha tur ifall rättsmaskineriets kvarnar har gått igång, och att ledamöterna i tingsrätten dömer annorlunda ifall det är en tjuv och inte grannnens barn. Men i princip dömer dom ju fel då och det är stor risk att dom får bassning i hovrätten sen, där dom är mycket mer lagutbildade.
Framförallt om domen skulle andas det minsta ljud om att det är en brottsling som faktiskt blivit skadad.
Men det är säkert en myt såtillvida att det kanske aldrig fallit en sådan dom, eller åtminstone inte så fantastiska händelser och domar som man får höra i de där (vandrings?)-sägnerna.
Verkligheten, framförallt i domstolarna, är så tråkig att den ganska sällan är värd en historia.
Men tänk bara så, det som kan skada någon, vem som helst, och du kan dömas för detta ska enligt lagboken även gälla om vem som helst råkar vara en tjuv.
Lite osandat på mark där inte allmänheten har tillträde leder nog aldrig till åtal eller fällande dom, vem som än har halkat.
Det är helt avhängigt oaktsamhets och försumlighets-graden.
Om du lämnar något så farligt på tomten eller i huset att grannens barn, din partner, brevbäraren eller en inbrottstjuv skadar sig eller dör så faller åtalet under exakt samma paragraf, det spelar nämligen ingen roll om det är en tjuv som skadats om åtalet gäller att du begått allmänfarlig vårdslöshet.
(Eller någon annan tillämplig paragraf, beroende på vad som hänt, t.ex. vållande till annans död.)
Det är ju inte så att det i andra stycket av den paragrafen är uppräknat några undantag över vilka du får skada, t.ex. tjuvar, politiker och trombonspelare ...
Sen kan du ha tur ifall rättsmaskineriets kvarnar har gått igång, och att ledamöterna i tingsrätten dömer annorlunda ifall det är en tjuv och inte grannnens barn. Men i princip dömer dom ju fel då och det är stor risk att dom får bassning i hovrätten sen, där dom är mycket mer lagutbildade.
Framförallt om domen skulle andas det minsta ljud om att det är en brottsling som faktiskt blivit skadad.
Men det är säkert en myt såtillvida att det kanske aldrig fallit en sådan dom, eller åtminstone inte så fantastiska händelser och domar som man får höra i de där (vandrings?)-sägnerna.
Verkligheten, framförallt i domstolarna, är så tråkig att den ganska sällan är värd en historia.
Men tänk bara så, det som kan skada någon, vem som helst, och du kan dömas för detta ska enligt lagboken även gälla om vem som helst råkar vara en tjuv.
Lite osandat på mark där inte allmänheten har tillträde leder nog aldrig till åtal eller fällande dom, vem som än har halkat.
Redigerat:
Det cirkulerar ju nån historia om en inbrottstjuv som skadar sig när han bär ut TV:n och sedan får skadestånd för detta. I någon version halkar han för att det inte är sandat på trappan, i andra versioner så skadar han sig helt enkelt för att TV:n är för tung. Om det finns någon som helst sanning i detta vet jag icke.
Just den historien är sannolikt en myt, men det finns mycket sanning bakom den. Är din trätrappa rutten och någon rasar igenom kan du bli skadeståndsskyldig. Ingen skillnad om det är en tjuv. Samma sak borde gälla för halka, men jag tror kanske inte att det i praktiken blir några höga skadestånd om det handlar om ett inbrott och lite dåligt sandat på vägen ut...
Jag klassar ochså tjuven som halkar med TVn eller får diskbråck som en definitiv vandringssägen.
Lite "normal" småförsumlighet kommer man troligast undan med.
Troligtvis även den ruttna trappan om man lyckas göra gällande att man faktiskt inget anade om skicket, eller insåg faran med.
Detta är straffrättsliga mål där åklagaren har relativt höga beviskrav på sig. Han ska alltså både bevisa farligheten och att du struntat i faran.
Värst ligger man nog till om man helt enkelt gillrat någon farlig fälla. Då är det nog svårt att få det till att man inte insett att det var något farligt där.
Lite "normal" småförsumlighet kommer man troligast undan med.
Troligtvis även den ruttna trappan om man lyckas göra gällande att man faktiskt inget anade om skicket, eller insåg faran med.
Detta är straffrättsliga mål där åklagaren har relativt höga beviskrav på sig. Han ska alltså både bevisa farligheten och att du struntat i faran.
Värst ligger man nog till om man helt enkelt gillrat någon farlig fälla. Då är det nog svårt att få det till att man inte insett att det var något farligt där.
Förresten, skadestånd stod det ju.
Hmmm, skadestånd är väl en stämning som leder till ett civilrättsligt mål, eller är jag ute och cyklar nu?
Då är jag osäker på vad som gäller och kan hända ...
Någon bättre juridiskt bevandrad här? någon ...?
Hmmm, skadestånd är väl en stämning som leder till ett civilrättsligt mål, eller är jag ute och cyklar nu?
Då är jag osäker på vad som gäller och kan hända ...
Någon bättre juridiskt bevandrad här? någon ...?