- Status
Utveckla lite...Bricco skrev:
Jag inser inte riktigt vad du tycker skolan har misslyckats med, ja av alla olika vändningar i tråden ...
Ja så enkelt kan det ju faktiskt vara ... :blushing:mycke_nu skrev:
Avemo, och andra.
Jag började gräva lite mer över energiinnehållet i bensin vs diesel, och jag måste säga att nu är jag mer förvirrad.
Jag hittar olika uppgifter lite här och där.
Sen verkar det pratas värmevärde ibland och energiinnehåll ibland.
Och när t.o.m preem verkar låta det ena värdet gå upp och det andra ner när jag jämför två produkter med varandra blir jag totalt förvirrad ... :blushing:
http://www.preem.se/templates/page____1107.aspx
Kort sagt är jag inte lika idiotsäker som jag var för några timmar sen ... tack för det ... :@
Jag började gräva lite mer över energiinnehållet i bensin vs diesel, och jag måste säga att nu är jag mer förvirrad.
Jag hittar olika uppgifter lite här och där.
Sen verkar det pratas värmevärde ibland och energiinnehåll ibland.
Och när t.o.m preem verkar låta det ena värdet gå upp och det andra ner när jag jämför två produkter med varandra blir jag totalt förvirrad ... :blushing:
http://www.preem.se/templates/page____1107.aspx
Kort sagt är jag inte lika idiotsäker som jag var för några timmar sen ... tack för det ... :@
Det är det ena. Det andra är att dieselmotorn inte har något spjäll. Gasspjället ger ottomotorn ett mycket större pumparbete vid dellast. Därför har ottomotorn mycket sämre verkningsgrad när man inte har gasen i botten. Dieselmotorns verkningsgrad sjunker inte lika mycket vid dellast. Alltså vid fullgas har dieselmotorn lite bättre verkningsgrad än ottomotorn. Vid låglast där man kör mesta tiden är dieselmotorn mycket bättre än ottomotorn.mycke_nu skrev:
Erik
Dock, för att krångla till diesel vs. bensin diskussionen så vill jag tillägga att den teoretiska verkningsgraden för ottoprocessen än för dieselprocessen.Avemo skrev:
Jag läser för tillfället en kurs kallad "Förbränningsmotorteknik" på högskolan, om någon tvivlar kan jag erbjuda formlerna för verkningsgraderna.
(OBS! De teoretiska verkningsgraderna för processerna, jag vet att det skiljer från verkligheten)
On topic:
Effekten är angiven i Watt. Det vanligaste alternativet bör vara kW ( 1kW=1000W )
Effekten är ett momentant värde, bara för att du vet att något drar 500 W just för tillfället så vet du inget om vad föremålet drog för 5 minuter sedan.
Energin, det du betalar för, anges oftast i kWh ( kW*h ). Om något har dragit 100 kWh så kan det ha dragit den energin på vilken tidsperiod som helst.
Exempel :
A) 100kW i 1 h = 100kWh
B) 10kW i 10 h = 100kWh
C) 1kW i 100 h = 100kWh
D) 20kw i 5 h = 100kWh
E) Först 1 kW i 10 h och sedan 90kw i 1 h = 100kWh
Energin kan också mätas i Ws ( W*s , wattsekund ) men även här har du effekt*tid=energi dvs antalet watt * antalet sekunder som föremålet drar den effekten = energin
Ytterligare en enhet för energi är Joule. 1 Joule=1 Ws=0,000277 Wh = 0,000000277kWh
Kortfattat:
För att räkna ut hur många kWh något drar under till exempel 1 månad så behöver du göra följande: Ta reda på genomsnittseffekten i kW och multiplicera detta med antalet timmar som förbrukaren går per månad.
(I de fall som förbrukaren antingen är avstängd eller går på full effekt ( On-Off reglering ) så är genomsnittseffekten lika med full effekt )
Redigerat:
Suck, trots nästan evig skolgång går inte ens det mest elementära in.....
En maskin som har 500W effekt förbrukar 0,5kWh energi per timme.. hur svårt kan det va ??? (Det är ju grundskolekunskaper)
P=U*I
F = m*a
E = M*c*c
P*V = n*R*T
U = R*I
osv... är gratis-skolan helt bortslösade skattepengar ? :@
En maskin som har 500W effekt förbrukar 0,5kWh energi per timme.. hur svårt kan det va ??? (Det är ju grundskolekunskaper)
P=U*I
F = m*a
E = M*c*c
P*V = n*R*T
U = R*I
osv... är gratis-skolan helt bortslösade skattepengar ? :@
Belaruz skrev:
Ett tydligt bevis på att jag inte skötte mej i skolan och därför står ute i spöregn och smacklera och fryser samtidigt som jag pumpar betong - istället för att tjäna 3 ggr högre lön och sitta i ett varmt och skönt rum med en kopp kaffe och jobba som ingenjör.
Helt fascinerande att en sån "enkel" fråga skapat så många inlägg!Tyresö skrev:
Jag fullkomligt älskar nidbilden av en ingenjör som bara sitter i ett rum med en varm kopp kaffe och sitter av dagen
. Du verkar vara skicklig på ditt jobb när det gäller att pumpa betong men som ingenjör blir jag blir jag helt knäckt av vad du tjänar i månaden? Antingen så är jag fullständigt blåst när det gäller lönen som ingenjör eller så är det mer lönsamt att gå på försörjningsstöd än att pumpa betong:SMen visst betyder power, även kraft på svenska - ja, jag skötte mej inte så bra i skolan - inte ens på engelsk-lektionerna - trots en riktigt snygg lärarinna.PST skrev:
korrekta begreppet är "hästeffekt" (Horse Power)
Power = Effekt på svenska.
Men historien om varför man använder benämningen "hästkraft" till bilar, läste jag för många år sedan.
Det började i Holland, på 1800-talet då man årligen hade en tävling om vem som hade den starkaste hästen för att dra en plog. Detta utvecklades senare till att man istället la ner en laggårdsdörr, med ett visst antal vikter på, som hästarna skulle dra.
Att man gick i från att mäta med plog, berodde på att det med åren blev så många deltagare att marken blev sönderplöjd.
Alla visste tillslut hur många kilo man kunde ha på laggårdsdörren innan hästarna gav upp, och det hade man nytta av när traktorn gjorde ett insteg i jordbruket, och konkurrerade ut hästarna.
Det fortsattes med samma årliga krafttävling, fast med traktorer i stället. Alla visste hur många kilo på laggårdsdörren en häst drog - så det var den måttenheten dom använde till traktorerna också - fast med väldigt många fler kilon. Och måttenheten döptes till hästkrafter. I början orkade traktorerna (ångmotorer) dra lika mycket som 4 hästar
Till slut var traktorerna så starka, så att det blev för liten belastning - oavsett hur många kilo dom lastade på laggårdsdörren - laggårdsdörren höll inte till slut för all vikt.
Då kompletterades laggårdsdörren och vikter, med en plog - och genast var tractorpulling uppfunnet, som det är idag. Det har bara moderniserats, men ursprungsidén med laggårdsdörr (idag en släde) belastad med en massa vikter, och dessutom en plog - är likadan idag.
Det är därför tractorpulling är en så stor sport i Holland, motsvarande NBA i USA, och det är därför kraftmåttenheten i motorer heter hästkrafter, och som myndigheterna idag vill ändra om till måttenheten W.
Den här sortens historia lärde jag mej i skolan, men övrig historia i skolan.....tror det var 2 världskrig också nån gång på 1700 eller 1800-talet....
Klass A t.ex...PCLarsson skrev:Beror ju på vilken "klass" stereo man har
Tyresö skrev:
Dock kan man ju också utbilda sig till ett ingenjörsyrke där du stundtals jobbar i ett utrymme där det är 30-35 grader varmt, tills du går till tvärs över utrymmet, där temperaturen är låg nog för att andedräkten ska synas i luften....
Dock blir man förhoppningsvis aldrig utsatt för värst mycket väta, om det sker i det här arbetet kan det innebära STORA problem...:S
Jag utbildar mig nämligen till sjöingenjör och kommer till en början arbeta som maskinist ombord på lastfartyg.
PS. Under en av mina praktikperioder, när vi gick i östersjön, hade vi som varmast 50 gader celcius i ett utrymme, ventilationen hade nämligen stannat. Lite varmt att skruva där. d^_^b
Belaruz skrev:
Och jag som alltid trott att ingenjörer, med den enorma utbildningen hade en rejäl lön.
Jag ser ju på byggen där byggingenjörer går runt i sina vita hjälmar och lågskor, med en byggritning och tumstock. Jag vet inte vad dom egentligen gör (bygghållfast-beräknar ?) men det ser så glassigt ut att bara gå runt med en inplastad ritning och tumstock, stå och "mingla" med verkaren och peka med tumstocken.
Det är möjligt att jag totalt har missuppfattat ingenjörens jobb - men jag vet åtminstone att dom inom byggsektorn gör hållfasthetsberäkningar på allt.
Det är själva anledningen till att dom nöjer sig med 29.000:- i månaden ...Tyresö skrev: