Utöver all ljud och utraderat privatliv undrar jag hur folk tvättar fönster på in och utsidan i sådana hus, jag har en tillbygd vardagsrum med öppet upp till nock ca 3,5 m och redan detta är ett problem som kräver trappor och akrobatiska tricks. Undrar hur blir det när jag är 70 år...
 
Enkel match: Man hyr fönsterputsare med stege! Men visst instämmer jag med ltzru´s förstuckna kritik. Livet bleve så mycket enklare om folk och deras arkitekter hade båda fötterna på jorden.
 
ska man nu ha öppet ändå upp så är det ju bra att tänka till vid planeringen så man inte får ett för öppet landskap där dom som finns nere kan se för mycket av vad som händer uppe. Kan man gå obemärkt mellan sovrum och bad på natten när det finns främmande nere ....utan att det känns pinsamt ? Eller måste man smyga? Kan man hämta ett glas mjölk i köket utan att "störa" engenerations fest där nere? Eller måste man passera hela vardagsrummet förbi festbordet för att nå kylen?
En grottmänniska sitter i oss alla och den skräms ibland av för mycket rymd och rörelse. Eller är det bara jag som trivs bättre med proportioner som ligger närmare det gyllene snittet?

Det bor ju vanligtvis två generationer i ett hus. Man kan tydligen bli trött på rymden som påminner om situationen att bo i ett lyhörd hyreshus i 2 rum med köksvrå, kan jag föreställa mej :). Det är klart mera rymd i en villa anno 2000 än i en 2-rumare men det påverkar mer inrednings- och uppvärmningskostnader än trivsel , tycker jag :). Är det verkligen rymden vi saknar? Fötterna stannar trots allt på golvet .....
....gillar billy_bavers uttryk ovan :)
gaia
 
TACK för den här tråden. När jag har suttit och skissat på planlösningar så poppar det alltid upp en tanke om ha öppet upp....bara liiiiite brukar jag tänka, så det inte tar för mkt yta där uppe. Men NEJ, nu blir det igenmurat nästan :) jajja, kanske lite öppet i trappan då, men inte mer.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.