Oj, det var värst.
Vi har visserligen en nödpatron (som vi kallar det
) men den är på 1.5kW har jag för mig. Den klarar att värma upp huset gott och väl, ned till -10-(-12) grader. Blåser det så blir det dock kallt. Förra ägaren jobbade mycket med gamla hus och gillade inte tanken med plast. Runt fönster drar det mycket. Skall nog ta bort alla foder och skumma dem. Är det -25 och mycket blåsigt går det knappt att få upp värme i huset. Inte till t-shirt+kalsonger-värme iaf
Vi har visserligen en nödpatron (som vi kallar det
) men den är på 1.5kW har jag för mig. Den klarar att värma upp huset gott och väl, ned till -10-(-12) grader. Blåser det så blir det dock kallt. Förra ägaren jobbade mycket med gamla hus och gillade inte tanken med plast. Runt fönster drar det mycket. Skall nog ta bort alla foder och skumma dem. Är det -25 och mycket blåsigt går det knappt att få upp värme i huset. Inte till t-shirt+kalsonger-värme iaf dogen skrev:Gaia kan man lita på! Hoppar in med sin kunskap överallt där han ser brist på det
man försöker så gott man kan Det är så varierande med luftinställningar och storleken på spjäll i olika pannor ..... jag är nöjd när röken inte är svart och helst inte syns direkt ovan skorstenen
. Är röken svart mitt i eldningsperioden så är det oftast för lite luft ( eller bildäck som brinner ). Då kan man laborera för att få den osynligt. Börja med att få pannan normalt varm som du brukar elda sen kan du prova dej fram : starta försöket med fullt öppen primär för stängd sekundär och sen justera: minska primären och öka sekundären samtidigt tills du tycker det brinner fint och röken är osynlig . Vänta minst 15min efter varje spjälländring så att ändringen hinner slå genom i processen.Det ska vara gott om primärluft och sekunderen är bara vara som en liten tillskott till att efterbränna det som inte hunnit brinna av primärluften. Hur detta proportioner skall vara vet jag faktiskt inte
:-/. Man måste prova sej fram. Själv har vi Atmos med bara en spjäl för både primär och sekundär som fördelar sej i " hemliga gångar" i pannan så jag har inte mycket att justera .... och den puffar till när den är fullt lastad med ved >. Läste ett praktisk råd någonstans att röken/ångan ska vara synlig först 10-15 cm över skorstenskanten - då är man säker att det inte finns kondens i skorstenen och blir inga skorstenskador i framtiden. Bäst syns det när det är minusgrader ute.
Det var det lila jag kunde om detta ...
Lycka till i pannrummet!
gaia
Jag måste hålla med dig om blandningen av primär- och sekundär-luft. Jag måste låna den där gamla vedeldningsboken igen. Där stod det nämligen att man skulle ha 5 gånger mer sekundärluft, men jag har alltid tyckt att det har låtat konstigt.
Om vi tar det här med veden då. Trycka pannan full, 2/3 (tror det stod i samma bok), 1/3 och sedan låta veden brinna a) ned till glöd b) ladda ved kontinuerligt en pinne åt gången.
Om vi tar det här med veden då. Trycka pannan full, 2/3 (tror det stod i samma bok), 1/3 och sedan låta veden brinna a) ned till glöd b) ladda ved kontinuerligt en pinne åt gången.
Kan någon klok människa förklara varför ex. köksspisar ses som miljöbovar? Man har ju fått itutat ända in i ryggmärgen att det ska vara keramik och fläktar i pannorna för att de ska ge hyfsade utsläppsvärden. Och visst ökar väl säkert verkningsgraden med ungefär 20%. Men...
Utifrån min Norrahammar-erfarenhet: När jag tänder pannan ryker det naturligtvis några minuter innan vedpaketet tagit sig rejält. Men efter tio minuter fyller ljusa flammor hela pannan och röken är obefintlig eller ofta helt osynliga rökgaser. Särskilt mycket partiklar kan det inte finnas i de rökgaserna. Sotet som blir kvar är torrt och fint, ingen tjärbildning.
Så vad är egentligen haken? Annat än ev. feleldning förstås. Och hur kan olika kökspannor få så otroligt olika utsläppsvärden när alla bygger på samma enkla teknik (enl. testet i Råd & rön nyligen? (Innan eventuella vedeldarhatare flyger på mig - bor på landet, vi har inga grannar i närheten och jag tänker elda kökspanna så länge jag vill )
Utifrån min Norrahammar-erfarenhet: När jag tänder pannan ryker det naturligtvis några minuter innan vedpaketet tagit sig rejält. Men efter tio minuter fyller ljusa flammor hela pannan och röken är obefintlig eller ofta helt osynliga rökgaser. Särskilt mycket partiklar kan det inte finnas i de rökgaserna. Sotet som blir kvar är torrt och fint, ingen tjärbildning.
Så vad är egentligen haken? Annat än ev. feleldning förstås. Och hur kan olika kökspannor få så otroligt olika utsläppsvärden när alla bygger på samma enkla teknik (enl. testet i Råd & rön nyligen? (Innan eventuella vedeldarhatare flyger på mig - bor på landet, vi har inga grannar i närheten och jag tänker elda kökspanna så länge jag vill
)De riktiga miljöbovarna är väl de som kör utan acktank och därför snåleldar för att dra ut på brasan. Eldar man annars rätt, borde det inte vara så farligt med utsläpp. Frågan är dock ifall 20% bättre verkningsgrad stoppar? Seriös fråga alltså! Jag har alltid trott att det handlade om dubbelt så bra (dvs 100% bättre). Kökspannor är ju helmysiga... hade man haft ett pannrum och modern panna hade det som tagit lite lusten ur mig. Då handlar det helt plötsligt bara om pengar. Med kökspanna får man myset också och det är värt minst lika mycket.
Enligt Råd och röns test låg de flesta kökspannor på en verkningsgrad runt 75%. Vilket iofs låter lite högt. Stora gamla gjutjärnspannor tror jag inte ligger på bättre än 50-60% verkningsgrad men kanske är det lättare att får till högre verkningsgrad i kökspannor med små eldstadsutrymmen och bra självdrag? Moderna vedpannnor når väl knappast mer än max drygt 90%.
Håller alldeles med dig. Men folk är ju olika - själv har jag inget emot lite vedskräpande i köket, det hör liksom till i ett gammalt hus, precis som vedsprakandet. Dessutom har jag ingen källare eller annat lämpligt utrymme för pannrum. Solfångare i kombination med kökspanna + ack tycker jag då är en utmärkt kombination för att slippa elda inne i köket under sommarhalvåret. Appropå den tidigare diskussionen kommer vi trots allt att byta ut vår gamla Norrahammar (fäller en tår för den) eftersom rörisen ändå måste lägga ner jobb på att montera bort pannan för att komma åt returen. Dock blir den en Wamsler istället för Classcial eftersom jag fick svar från Eurofire som sa att Classical inte ska eldas med det isolerande locket nedfällt (vilket sotaren kräver pga närhet till köksfläkten).
Vilken Wamsler blev det då? Ni kollade upp att skorstenen klarar den högre effekten? I övrigt är det väl ungefär samma sak med kökspannorna. Man mäter pannmeter och omvandlar till kW. Typ, större panna = mer effekt.
Det blir K156 som nu verkar kallas K158 av någon anledning. Skorstensfejarmästaren har inte haft några synpunkter på pannbytet (han rekommenderade Wamslern och Äfab rekommenderade Classicalen - gissar att de är likvärdiga sett till skorsten/rökgastemp).
Gonatt
Gonatt