Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Karin_Lindhagen: Att endast rödfärga hela huset, inklusive vindskivor och knutbrädor, förekom naturligtvis också när rödfärgningen blev vanlig på landsbygden, och då främst på enklare hus och gårdar. Som jag nämnde i ett av mina inlägg har bagarstugan på vår gård (byggd -24) alltid haft rödfärgade knutar, vindskivor och fönsterfoder. Bilder på mangårdsbyggnaden från samma tid visar dock vita knutar och rödfärgat hus.
Billy_Bäver: Spelar det någon roll om de vita eller röda knutarna "kom först" i det här sammanhanget? Som framgår av det jag har skrivit tidigare förekom de samtidigt, och vita knutar är inte ett särskilt "sentida påfört stilideal" när man talar om ett hus byggt tidigt 1900-tal. Det var det uttalandet jag protesterade mot.
Billy_Bäver: Spelar det någon roll om de vita eller röda knutarna "kom först" i det här sammanhanget? Som framgår av det jag har skrivit tidigare förekom de samtidigt, och vita knutar är inte ett särskilt "sentida påfört stilideal" när man talar om ett hus byggt tidigt 1900-tal. Det var det uttalandet jag protesterade mot.
Redigerat:
Dateringen av en byggnads utveckling och sammanhang kan väl vara precis hur intressant som helst!
Med "sentida" brukar vi i de här sammanhangen mena vad som tillförs traditionen och försvinner i och med industrialisering, mekanisering och konsumtionsekonomi. I Sverige oftas sammanfallande med när järnvägen "kom till byn".
Med "sentida" brukar vi i de här sammanhangen mena vad som tillförs traditionen och försvinner i och med industrialisering, mekanisering och konsumtionsekonomi. I Sverige oftas sammanfallande med när järnvägen "kom till byn".
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Jag citerar:
Och är inte de vita knutarna rätt allmänna fortfarande? Eller hur menar du egentligen?
Jag citerar igen, för jag tycker att det talar rätt bra för sig själv:billy_baver skrev:
Förklara gärna för mig, för jag förstår inte riktigt hur det går ihop: varför i allsin dar kan då inte de vita knutarna vara samtida med huset?billy_baver skrev:
Och är inte de vita knutarna rätt allmänna fortfarande? Eller hur menar du egentligen?
Redigerat:
Jag är inte så bra på husen söder om Mälardalen, så jag håller mig norr om den. Men blev huset uppfört i slutet av 1800-talet så hade det sannolikt vita knutbrädor. Var det ett äldre hus eller en by som höll på traditioner så var det rödfärgat runt om. Det är den erfarenheten jag har gjort.
konichiwa girl >> Huset på ditt foto är en produkt av industrialisering. Något hundratal år gammalt. Det är en lång tid, men i det här sammanhanget tämligen "sentida". Till skillnad från bevarade äldre byggnadsverk bär nyare byggnader mindre spår av tradition och fler tecken av byggherrens tycke och smak. Värre än så är det väl inte.
För att återgå till frågeställarens hus i nedra Bergslagen vore det intressant att veta vad knutbrädorna döljer något annat än laxknutar, och om övrig panel anbringades på samma gång som knutbrädorna. Ett sätt att bringa klarhet i det kan vara att jämföra hur man spikat och med vilken sorts spik.
Apropå laxknut och undantag: Visste ni att Ornässtugan i Dalarna är uppförd med samma teknik; redan innan Sverige blev monarki!
För att återgå till frågeställarens hus i nedra Bergslagen vore det intressant att veta vad knutbrädorna döljer något annat än laxknutar, och om övrig panel anbringades på samma gång som knutbrädorna. Ett sätt att bringa klarhet i det kan vara att jämföra hur man spikat och med vilken sorts spik.
Apropå laxknut och undantag: Visste ni att Ornässtugan i Dalarna är uppförd med samma teknik; redan innan Sverige blev monarki!
Ärvd monarki 1560. Ornässtugans byggnadsår vet jag icke, men som alla "vet" var det ju där instiftaren kröp bakvägen ut undan danskarna.
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
billy_bäver: Det var om frågeställarens hus du sade att det var "en produkt av industrialisering". Så jag förstår inte hur huset på min bild skulle kunna vara "sentida" i sammanhanget när du säger att även det tillhör industrialiseringens epok? I så fall borde de ju vara någorlunda samtida. Jag måste säga att hela den här diskussionen känns ungefär som "goddag yxskaft".
Men för att avsluta min inblandning i denna diskussion:
Du skriver (om frågeställarens hus):
Du skriver:
Dessutom skulle jag vilja påstå, för att avsluta min inblandning i denna diskussion, att om hornknutarna är avsågade - som på vårt hus från 1800-talets första hälft - går det inte att återställa något originalutseende. Exteriört kommer det att se ut som det gjorde när det helpanelades, ungefär som frågeställarens, med släta knutar. Så varför inte ha de vita knutarna? De är lika kulturhistoriskt riktiga som att ha knutarna panelklädda. Och att ha dem panelklädda är nödvändigt, oavsett om det är laxknutar eller avsågade hornknutar på frågeställarens hus.
Men för att avsluta min inblandning i denna diskussion:
Du skriver (om frågeställarens hus):
Detta stämmer inte. I samband med att rödfärgningen blev allmän blev det också vanligt att måla knutarna vita. Andra hälften av 1800-talet. På enklare bebyggelse målades dock husen helt röda. Oljefärg var dyrt.
Du skriver:
Detta stämmer inte. Nakna knutar är inte alls regel på den "äldre tidens" timring. Knutlådor har förekommit sedan åtminstone 1700-talet. Att måla dem i en avvikande oljefärg har förekommit lika länge, detta på större gårdar. Låt mig också påpeka att innan rödfärgningen blev allmän - det vill säga samtidigt som det blev vanligt att måla knutarna vita - var Sverige grått. De enklare husen och gårdarna stod med bart och omålat timmer. Men visst har du rätt i att modet med att panela hela hus påverkade så att man ibland valde att såga av ändtimret.
Dessutom skulle jag vilja påstå, för att avsluta min inblandning i denna diskussion, att om hornknutarna är avsågade - som på vårt hus från 1800-talets första hälft - går det inte att återställa något originalutseende. Exteriört kommer det att se ut som det gjorde när det helpanelades, ungefär som frågeställarens, med släta knutar. Så varför inte ha de vita knutarna? De är lika kulturhistoriskt riktiga som att ha knutarna panelklädda. Och att ha dem panelklädda är nödvändigt, oavsett om det är laxknutar eller avsågade hornknutar på frågeställarens hus.
Redigerat:
Både frågeställarens hus och byggnaden på konichiwa girl´s foto förefaller vara av ungefär samma ålder. Alltså sekelskiftet 1900 plus minus 10-20 år. Knutlådor, knutbrädor och panel var (i likhet med färg) "lyx" i äldre tid än så. Konichiwa girl och jag förefaller vara ense också på den punkten. I synnerhet Nordsverige förblev, för övrigt, grått längre än Sydsverige.
Om vi stannar kvar vid laxknuten är det märkvärdiga med den, att tekniken är mycket gammal, men ganska sällan utnyttjad innan den fick mycket snabb spridning just kring sekelskiftet 1900. Varför det? Jo, därför att bredare folklager fick resurser över till en smula flärd. Till flärden räknades prydligt målad och sågad panel, och detta förenklades med stabilare knutningsteknik.
Om vi stannar kvar vid laxknuten är det märkvärdiga med den, att tekniken är mycket gammal, men ganska sällan utnyttjad innan den fick mycket snabb spridning just kring sekelskiftet 1900. Varför det? Jo, därför att bredare folklager fick resurser över till en smula flärd. Till flärden räknades prydligt målad och sågad panel, och detta förenklades med stabilare knutningsteknik.
Skick och bruk av olika paneler och färgsättning skiljer sig i vårt avlånga land. Många influenser gick i syd-nordlig riktning. Lokala variationer fanns det gott om. Återuppförde man en äldre byggning på ny plats så kapades knutarna och skulle då panelas. Ibland tog pengarna slut och då fick huset stå utan panel. Läs gärna "Så renoveras torp och gårdar "(ICA förlag) kapitlet om ytterväggen, där står bl a att läsa: -bruket med vita detaljer blev olika utbrett i olika bygder.
Måste bara tillägga att min mor har ett hus i norra Västmanland, som är oerhört likt trådskaparens hus om vinkeln på huset är en ny tillbyggnad så är det på pricken! t o m med det lilla fönstret, ett tvättrum/toa kanske? Mors hus är byggt 1896, liggtimmer utan panel med vita knutar.
Måste bara tillägga att min mor har ett hus i norra Västmanland, som är oerhört likt trådskaparens hus om vinkeln på huset är en ny tillbyggnad så är det på pricken! t o m med det lilla fönstret, ett tvättrum/toa kanske? Mors hus är byggt 1896, liggtimmer utan panel med vita knutar.
Redigerat:
Får jag klura till frågan lite med rödfärgade knutar. Det hände att man ibland grundmålade knutlådor etc med slamfärg då man var övertygad om dess impregnerande/bevarande effekt.
Att färga knutar hade även som påtalats med ekonomiska resurser att göra. Hade man råd med linoljefärger så målade man med det. Detta skriver konichiwa girl. Detta utesluter dock inte att man målade med slamfärg under linoljefärgen.
Chansar lite när jag påstår att billy_beaver kanske menar skråväsendets upplösning och övergången till fabriksanpassad tillverkning mm, kanske ca 1846 och att man vid den tiden var mer bemedlad gjorde givetvis att fler hade råd att använda linoljefärg. Förövrigt var väl dessutom rödfärgningen knappast längre något som påvisade ståndaktighet. Ytterligare till denna tid så utgjorde även modet att man ville ha avvikande kollorering på snickeridetaljerna med kontrastfärgning. Den vita knutbrädan blev "vitare" om man kan säga så. Kulmen med helvitt nås nog, med risk för fel (okunskap), kring och efter sekelskiftet då den vita knutbrädan blir skarpvit, bly-, titan-, zinkvit... (ni fattar säkert, zinkvita kan vara senare)
Att färga knutar hade även som påtalats med ekonomiska resurser att göra. Hade man råd med linoljefärger så målade man med det. Detta skriver konichiwa girl. Detta utesluter dock inte att man målade med slamfärg under linoljefärgen.
Chansar lite när jag påstår att billy_beaver kanske menar skråväsendets upplösning och övergången till fabriksanpassad tillverkning mm, kanske ca 1846
och att man vid den tiden var mer bemedlad gjorde givetvis att fler hade råd att använda linoljefärg. Förövrigt var väl dessutom rödfärgningen knappast längre något som påvisade ståndaktighet. Ytterligare till denna tid så utgjorde även modet att man ville ha avvikande kollorering på snickeridetaljerna med kontrastfärgning. Den vita knutbrädan blev "vitare" om man kan säga så. Kulmen med helvitt nås nog, med risk för fel (okunskap), kring och efter sekelskiftet då den vita knutbrädan blir skarpvit, bly-, titan-, zinkvit... (ni fattar säkert, zinkvita kan vara senare)
Skråväsendets upplösning hör också till industrialiseringen. Jag avsåg tendensen, som kanske tydligast av allt markeras just av det nya järnvägsnätet.
Som kuriosum om kulör på knutbrädor kan jag berätta att Boxholms Bruk ombildades till aktiebolag i samband med Östra stambanans bygge på 1870-talet. En av disponentens första åtgärder blev att besluta om en gemensam "uniform" för bostadshus på bolagets alla fastigheter. De skulle var faluröda med utvändiga snickerier, vindskivor och knutbrädor som var GULA. Vilket styrelsen uppfattade som - "trevligt".
Som kuriosum om kulör på knutbrädor kan jag berätta att Boxholms Bruk ombildades till aktiebolag i samband med Östra stambanans bygge på 1870-talet. En av disponentens första åtgärder blev att besluta om en gemensam "uniform" för bostadshus på bolagets alla fastigheter. De skulle var faluröda med utvändiga snickerier, vindskivor och knutbrädor som var GULA. Vilket styrelsen uppfattade som - "trevligt".
Väldigt spännande om knutars utformning och färgsättning. Svårigheterna med att generalisera (exempelvis på det sättet som görs i Gysinges katalog med färgsatta exempelfasadteckningar) beror delvis regionala variationer som påpekats men även på avsaknaden i litteraturen av distinktioner mellan olika a) husfunktioner (ekonomibyggnader, resp. bostadsbyggnader etc), olika b) status (torp, bondgård, militieboställe, landtstatsboställe, kyrkligt boställe, säteri, etc). I och med att vissa av dessa kategorier haft av kronan givna typritningar för ny och ombyggnad finns det en del spännande material kvar som ännu är alltför lite utforskat vad gäller färg, även om planerna är bra behandlade.
Vad gäller sent 1800 och tidigt 1900-tal—En not om 'vitt': Pigmenten i 'vitt' har varierat, och kanske ändrat nyansen på grundfärgen 'vitt'. Det är dock i min mening långt mycket viktigare att ha i åtanke när man färgsätter sådana 'sena' snickerier att även om det i kvitton eller beskrivningar står 'vitt', 'vitfärgas', 'vitmålas', så är det genomgående så (och har man tur framgår det ibland i det finstilta) att 'vitt' i exteriöra snickerier långt in i funkisens tidsålder alltid brutits 'på traditionellt sätt', i ´passande grad´ osv. Dvs tonats ned, eller fått en ordentlig avbländning m.h.a. kimrök eller andra lämpliga pigment. Här kan man köra fel ordentligt, och få till snickerier som kräver solglasögon att titta på.
Vad gäller sent 1800 och tidigt 1900-tal—En not om 'vitt': Pigmenten i 'vitt' har varierat, och kanske ändrat nyansen på grundfärgen 'vitt'. Det är dock i min mening långt mycket viktigare att ha i åtanke när man färgsätter sådana 'sena' snickerier att även om det i kvitton eller beskrivningar står 'vitt', 'vitfärgas', 'vitmålas', så är det genomgående så (och har man tur framgår det ibland i det finstilta) att 'vitt' i exteriöra snickerier långt in i funkisens tidsålder alltid brutits 'på traditionellt sätt', i ´passande grad´ osv. Dvs tonats ned, eller fått en ordentlig avbländning m.h.a. kimrök eller andra lämpliga pigment. Här kan man köra fel ordentligt, och få till snickerier som kräver solglasögon att titta på.
Jag håller med dig hermes. Det går helt enkelt inte att generalisera, variationen vid olika/lika tidsåldrar och landsändar är så stor. Rolig diskussion men att komma fram till något rätt eller fel blir nog svårt... Enda gången man kan känna sig säker är när man har just sitt hus historia nedpräntad någonstans.
Ja, det är svårt att generalisera, men roligt att spekulera. Så utan större belägg var åtminstonde den ursrungliga andemeningen med kontrastfärgning av knutar imitation av stenhusets utseende. Om man utgår ifrån att denna stenhuskultur påverkat linoljefärgningen av knutar så kanske, eventuellt och med en definierad sannollikhet att man skulle kunna hävda att åtminstonde mellansveriges och nordligare landsändans trähusdominans innebar att rödfärgningen kom före linoljefärgningen (åtminstone något hus eller en knut på detta hus) ...