T tompaah7503 skrev:Vi har haft en familj boendes hos oss i en månad nu.
Att skriva upp sig på olika Googleformulär och listor gav ingenting, det som gav en familj möjligheten att bo hos oss var personlig kontakt med en volontär som stod utanför Migrationsverket i Malmö och hjälpte på plats.
Flyktingströmmarna har väl i stort sett avtagit nu, men många som bor hos familjer har fått bo i gästhus och stugor som hyrs ut på sommaren så de kommer bli vräkta nu. Så det finns fortfarande behov av att hjälpa till med boende. Visst kan de bo på Migrationsverkets boenden men det är förvaring utan värdighet; maten är dålig och man får inte ens ha en tekokare på rummet (som många slaviska folk dricker Ukrainarna en hel del te). Integrationen är obefintlig och du träffar bara landsmän.
Det har varit en ansträngande men rolig tid än så länge. Vår familj (två unga vuxna och en förälder) kan ingen engelska så vi pratar genom Google Translate (fungerar riktigt bra, tala in på svenska och den läser upp på ukrainska, som bokens Babelfish). Initiala fasen med chock och sorg har gått över, nu är det en viss vardag med matlagning och skötsel av sitt nya lilla hem. De har ett rum i vårt hus och så en arbetsbod på gården jag köpte till att bygga bastu av, som vi gemensamt och raskt gjorde om till ett fint rum för de unga. Kök och toa delas av oss.
Det har varit mycket praktiskt, ordna allt med Migrationsverket med dagersättning, arbetstillstånd, samordningsnummer. Allt går mycket segt, pengar som ska komma kommer inte och man får sitta i telefonköer jättelänge flera gånger om. Vi bor på landet, sex kilometer från kollektivtrafik och har inte bil, de har för övrigt inte körkort heller, så rörligheten är begränsad men vi får hjälp av bekanta och grannar med skjuts. Vi har skaffat cyklar men de är inte vana vid att cykla så långt, så ett par elcyklar har gjort susen och leendena är totala
Till skillnad från välutbildade som möts av ett antal bransch- och intresseföreningars välkomnande, har vår familj inte utbildning och har jobbat med ströjobb så att hitta en inkomst till dem är en utmaning. Det är viktigt för deras självkänsla att tjäna egna pengar, samtidigt vill jag absolut inte att de känner sig utnyttjade med att få göra skitjobb för dålig lön, anständighet är ett krav.
Det har inte varit utan slitningar, min sambo fick frispel på dem någon helg då "de var överallt" och hon inte fick vara ifred i hemmet. Vi redde ut det men det var jobbigt en dag. Jag tror att om man ska hjälpa till måste man förstå att den här typen av oförutsedda slitningar kan komma men man måste också vara trygg i sig själv att man kan reda ut dem.
Intressant att se att vi kände många som vid krigsutbrottet ville hjälpa till med boende. I slutändan är det faktiskt bara vi som huserar någon, alla andra har backat ur med någon ursäkt. I samtliga fall har det faktiskt varit kvinnan i förhållandet som satt stopp, något att fundera på vad det kan bero på. Det kanske har hjälpt oss att vi årligen haft besök av 10-15 främlingar genom cykelturistnätverket Warmshowers (som Couchsurfing fast exklusivt för cyklister) så vi har lite vana vid att det kommer främlingar och bor hos oss.
Dock har väldigt många omkring oss hjälp till med annat än just boende. Vi har fått extra sängar, sängkläder. Pengar doneras löpande till våra gäster (de får ca 5.000 kr / månad totalt att dela på av staten, det ska räcka till allt). Några hjälper mer än så och tar med dem på utflykter eller skjutsar till praktiska saker. Vi har hämtat gratis kläder från ett stort insamlingscenter, det är nog bättre så att de får välja själv ur ett utbud än att bli påtvingade direkta donationer, egenbestämmandets betydelse för välmåendet kan inte underskattas.
En del erbjudanden om donationer vi fått är av karaktären soptipp, det förvånar mig att vissa vill skänka bort saker som är så fula och trasiga. Det är inte höns vi har som inneboende utan människor. Vill du ge bort något, så ge bort något du själv hade velat använda..
Annars står vi för det mesta själv. Det är nog en tusenlapp eller mer för extra el (uppvärmning). Några tusenlappar i matkostnader då de inte fick sina pengar direkt. Köpt en del kläder som inte gått att hitta donerat, som riktiga arbetsskor och arbetsbyxor så det går att jobba säkert. Vi har inte maxat våra utgifter efter våra inkomster så det finns att hyvla av, det handlar helt enkelt om att skjuta på vissa icke-nödvändiga inköp till en framtid. Skulle önska att staten bidrog mer men, tja, det går så här också.
Självklart var det nervöst att ta emot en familj som man inte vet något om. Men lika självklart var det att deras rädsla och behov av trygghet var mycket större än min rädsla för det okända.
Ibland är det så att man måste vara den större personen. Särskilt när det är krig.
Fantastiskt!
Så fint att läsa här! Jag var väldigt motiverad till en början, även om våra förhållanden var i sämst läge just då. Framförallt att ta emot någon med hund just eftersom det försvårar deras situation. Men det var lite komplicerat och rann ut i sanden. Ska försöka ta tag i det igen. Bättre situation i huset nu men behöver renovera ett rum först. Men bra input om folk som har upplåtit sin sommaruthyrning. Det är precis vad mina föräldrar gjort också. Om någon har bra tips på att få kontakt tas det tacksamt emot.
Vi har tagit emot mamma med 3 barn. Hon velar om att hon ska stanna eller åka tillbaks, så de är inte registrerade. Vi betalar allt. igår blev jag av med ett par tusen på akut tandvärk hos privat tandläkare. Folktandvården som bara kostar 50 :- hade tid slutet nästa vecka. men vad gör man när mamman hade fruktansvärd tandvärk. Vi ser bilder de får på telefon ifrån Ukraina, hemskt. så vi är bara glada att kunna hjälpa med det vi kan.Huddingebo skrev:
mvh Per
Våra barn har flyttat ut så vi hade plats för fler. Vi har tagit emot en familj som har bott hos oss i en knapp vecka nu. Mamma och två tonåringar. Lite svårt med kommunikationen då engelskan är bristfällig. Google translate får man ta till ibland. Vi har bidragit med matvaror men de har lagat mat som vi också äter. Än så länge funkar det fint. Lite problem ibland men det känns futtigt jämfört med orsaken till att de är här. Det känns bra att kunna hjälpa.
De frågar när man ansöker, självklart vill hon inte göra fel eller ljuga i ett läge där hon är så utlämnad mot godheten i det svenska systemet. Om det kommer fram att hon ljugit och sen inte får förlängt uppehållstillstånd eller liknande...A andersmc skrev:
Intressant. Jag hade fått det intrycket att Migrationsverket var tämligen ointresserade av förmögenheter flyktingar bar med sig eller hade tillgång till i hemlandet.S SvenJOPP skrev:
Det var ju nån början till en debatt för några år sedan om att beslagta smycken som de gör i Danmark, men det blev inget alls av det. Men att beslagta är ganska drastiskt, men tydligen är det så att om man har några tillgångar får man inga bidrag.
Sen kan jag tycka det är märkligt att räkna en bil som en förmögenhet i den här situationen. Hur pass lätt är det för en flykting att sälja en Ukrainsk-registrerad bil i Sverige och få vettigt betalt för den? Och hur ska hon sedan ta sig hem om hon inte har någon bil?
Här i Uddevalla är det annorlunda, här finns ingen bostadsbrist alls tydligen, jag skrev till kommunen att jag var intresserad av att hjälpa till med tillfälligt boende.
Men inget hört, och huset mitt emot " i centrum" har kommunen ett fint hus som är på ca 85m2 som stått tomt sedan ca 3år. Blir så jävla trött på denna kommun.
Men inget hört, och huset mitt emot " i centrum" har kommunen ett fint hus som är på ca 85m2 som stått tomt sedan ca 3år. Blir så jävla trött på denna kommun.
Är du säker på att det är många som kommit just till Udevalla? Vi har endast flyktingar i vår by pga att vi har folk som arbetat med ukraina sedan tjernobylolyckan och barnhemmen.Anjoxx skrev:
De övriga som inte kände dessa människor har fått rum på ett hotell som även har tomma lägenheter. Behovet att bo hos privatfamiljer ser jag som extremt låg nu efterhand.
Vi kanske har fått hit ett 20-30 tal jämfört med 3-600 2015.
För att lite återgå till ämnet: vad kommer det sig att om jag tar emot en ukrainsk familj i mitt hem ska jag betala allt för dem, inklusive tandvård, medan Bert Karlsson som vanligt drar in miljoners på sina flyktingboenden?