Det finns en hel del som kan påverka hur en trådsäkring slits, flera saker som redan nämnts påverkar.
Om man ligger på en trådtemperatur som ligger nära smälttemperaturen så åldras säkringen, och detta fenomen börjar komma redan när man kommer över c:a 60% av smältemeraturen i Kelvin för de flesta metaller. Nu är ju värmeutvecklingen i säkringen beroende på kvadraten av strömmen och en smältsäkring brinner av på en konstat ström som är en bit över märkströmmen, men om man kontinuerligt ligger på 90% av märkström kommer säkringen att ge sig på grund av åldring med tiden. Dock är det väldigt ovanligt att man konstant kör så hårt på ett abonnemang, men gör man det så är regelbundna byten en bra idé.
Det som dock är lite vanligare är att man utan att märka det ofta kör överlast på en fas, om förbrukarna är lite olyckligt fördelade och man inte har någon strömvakt i systemet. Det är lätt hänt om man kör matlagning och tvättmaskin samtidigt som det är kallt ute.
Om man löser ut en säkring längre ut i kedjan pga. kortslutning så får sig även huvudsäkringarna en törn. Om säkringen som går har samma strömstyrka som huvudsäkringen så bör man alltid byta båda, eftersom man då kan utgå från att huvudsäkringen har fått skador, är det lägre kan man chansa på att huvudsäkringen fortfarande är tillräckligt bra (vilket den ofta men inte alltid är).
En ytterligare sak är formfaktorn på strömförbrukarna, detta är dock ett mindre problem numera eftersom man numera ställer krav på övertoner (PFC). Grundproblemet är att med en dålig formfaktor så får man mer ström under en kortare tid vilket ökar uppvärmingen i säkringen - tänk halva tiden med dubbla strömmen ger samma medelström men dubbla uppvärmningen av säkringstråden.
Så det är ofta inte fel att byta gamla säkringar preventivt om man vill ha absolut minimal risk för oavsiktliga strömavbrott. Om inte en säkring som går ställer till något allvarligt är det dock frågan om man ska bry sig.
Om man ligger på en trådtemperatur som ligger nära smälttemperaturen så åldras säkringen, och detta fenomen börjar komma redan när man kommer över c:a 60% av smältemeraturen i Kelvin för de flesta metaller. Nu är ju värmeutvecklingen i säkringen beroende på kvadraten av strömmen och en smältsäkring brinner av på en konstat ström som är en bit över märkströmmen, men om man kontinuerligt ligger på 90% av märkström kommer säkringen att ge sig på grund av åldring med tiden. Dock är det väldigt ovanligt att man konstant kör så hårt på ett abonnemang, men gör man det så är regelbundna byten en bra idé.
Det som dock är lite vanligare är att man utan att märka det ofta kör överlast på en fas, om förbrukarna är lite olyckligt fördelade och man inte har någon strömvakt i systemet. Det är lätt hänt om man kör matlagning och tvättmaskin samtidigt som det är kallt ute.
Om man löser ut en säkring längre ut i kedjan pga. kortslutning så får sig även huvudsäkringarna en törn. Om säkringen som går har samma strömstyrka som huvudsäkringen så bör man alltid byta båda, eftersom man då kan utgå från att huvudsäkringen har fått skador, är det lägre kan man chansa på att huvudsäkringen fortfarande är tillräckligt bra (vilket den ofta men inte alltid är).
En ytterligare sak är formfaktorn på strömförbrukarna, detta är dock ett mindre problem numera eftersom man numera ställer krav på övertoner (PFC). Grundproblemet är att med en dålig formfaktor så får man mer ström under en kortare tid vilket ökar uppvärmingen i säkringen - tänk halva tiden med dubbla strömmen ger samma medelström men dubbla uppvärmningen av säkringstråden.
Så det är ofta inte fel att byta gamla säkringar preventivt om man vill ha absolut minimal risk för oavsiktliga strömavbrott. Om inte en säkring som går ställer till något allvarligt är det dock frågan om man ska bry sig.
vi har fortfarande elektriska laster med dålig effektfaktor - inget stort problem när det mäts en och en - men blir ett stort problem när det gödslas av dem i stora antal - vad pratar jag - jo elektroniska ballaster för lysrör och LED-belysning med effektfaktor runt 0.3 då dessa i den lägre effektklassen har ingen PFC att tala om...D dan_norstedt skrev:
Det är dessa som får säkringsautomater/dvärgbrytare att börja surra långt under sina märkströmmar då peakströmmen nära period-toppen är väldigt mycket högre än resten av halvvågdsperioden på sidan av period-toppen - och tittar man på spänningsvågformen med en oscilloskop så ser man på många stället att de är mer eller mindre hårt tillplattade i toppen, såpass att en del enklare vartalsstyrning för damsugare eller borrmaskiner får problem med sin varvtalsstyrning/pådrag (de är för övrigt inte heller bra i avseende effektfaktor när de går på delfart/last).
En ytterligare problem med laster med dålig effektfaktor som beror på olinjär distorderad strömförbrukning som en likriktarbrygga i en LED-lampa på 3 Watt och inte förskjutningsström (reaktiv effekt) som i en direktkopplad elmotor är att dessa adderar ström på nolledaren istället för att subtrahera strömmen som vid 3-faslast när strömförbrukningen är sinusformad. Så idag måste nolledarna ofta dimmensioneras grövre än fasledarna...
Det är inte dålig effektfaktor som påverkar säkringar och dess livslängder. Det är övertonshalten som påverkar, ibland benämnd som distortion power factor (vilken inte ska blandas ihop med displacement power factor, båda förkortas emellanåt DPF).
Effektfaktorn kan inte vara "dålig" eller "bra", den är bara något som avgör hur mycket nyttig effekt strömmen överför.
Därför tycker jag det är bättre att använda begreppet THD, total harmonisk distorsion, vilket är entydigt definierat. Ju högre denna är desto högre övertonshalt och desto sämre mår säkringar och annan ansluten utrustning.
Men för att återgå till frågan om åldring. Jag har läst lite dokumentation från kärnkraftens begynnelse och då gjorde man prover just på detta, åldring hos säkringar. Resultatet visade att om man understiger 80 % av säkringens 5-sekundersström under startförloppen hos motorer finns ingen mätbar åldring, över detta (ospecificerat var) kan åldring detekteras. Detta resulterade sedan i en riktlinje om att minsta säkringsstorkek vid motordrifter ska vara högre än cirka 3 gånger motorströmmen. Med detta resultat tittade man sen på uppvärmning av säkringen i drift och satte en begränsning på maximalt 80 % av märkström för övriga laster. Jag känner inte till någon felrapport som kunnat peka på åldring hos säkringar som felorsak.
Felmoden för åldrade säkringar är att den löser tidigare, dvs vid lägre ström, så om man inte har mycket avbrottskänsliga laster behöver man inte fundera över att byta säkringarna i förtid.
Effektfaktorn kan inte vara "dålig" eller "bra", den är bara något som avgör hur mycket nyttig effekt strömmen överför.
Därför tycker jag det är bättre att använda begreppet THD, total harmonisk distorsion, vilket är entydigt definierat. Ju högre denna är desto högre övertonshalt och desto sämre mår säkringar och annan ansluten utrustning.
Men för att återgå till frågan om åldring. Jag har läst lite dokumentation från kärnkraftens begynnelse och då gjorde man prover just på detta, åldring hos säkringar. Resultatet visade att om man understiger 80 % av säkringens 5-sekundersström under startförloppen hos motorer finns ingen mätbar åldring, över detta (ospecificerat var) kan åldring detekteras. Detta resulterade sedan i en riktlinje om att minsta säkringsstorkek vid motordrifter ska vara högre än cirka 3 gånger motorströmmen. Med detta resultat tittade man sen på uppvärmning av säkringen i drift och satte en begränsning på maximalt 80 % av märkström för övriga laster. Jag känner inte till någon felrapport som kunnat peka på åldring hos säkringar som felorsak.
Felmoden för åldrade säkringar är att den löser tidigare, dvs vid lägre ström, så om man inte har mycket avbrottskänsliga laster behöver man inte fundera över att byta säkringarna i förtid.
På bilden ser du skillnaden mellan olika abonnemang. 16A säkringar har varit monterade i 45år så det ska fungera. Huset har fjärrvärme och inga eluppvärmda golv i badrum. Årsförbrukningen ligger på ca 1700kWh. Nu bor det bara en person och ingen elbil men borde inte 16A räcka långt även om det blir fler i hushållet?J jonaserik skrev:
Det kanske låter hårt men det är riktigt dumt om du gör så och helt i onödan också. Du undviker inget strul öht men risken att du skapar lite är desto större. Om du vill göra lite jobb som kan säkra dig lite är det att som nämndes i din andra tråd att kolla och efterdra alla skruvar och förbindningar i centralen. Att samtidigt kolla att passdelar, bottenkontalter och propphuvar är ok och dragna de också så är du klar sen.D DE73 skrev:
Något annat du också kan göra är att kolla så belastningen ligger rimligt fördelad så inga huvudsäkringar har överlast. Om de ligger så till att de skulle "mattas" är det rejält fel och ska i så fall rättas till.
Generellt sett utifrån min erfarenhet är att det är överlast som gör att säkringarna åldras. Det i kombination med var säkringarna sitter.
Det har hänt mig flera gånger att säkringar på 10A klarar sig (tröga klarar 19A i upp till en timme) medan 25A i fasadmätarskåp eller som linjesäkringar faktiskt löser lättare.
Min teori är att temperaturväxlingar borde spela in på sikt.
Därför är det alltid bra att ha ett gäng med 25A liggande inomhus ifall att…
Det har hänt mig flera gånger att säkringar på 10A klarar sig (tröga klarar 19A i upp till en timme) medan 25A i fasadmätarskåp eller som linjesäkringar faktiskt löser lättare.
Min teori är att temperaturväxlingar borde spela in på sikt.
Därför är det alltid bra att ha ett gäng med 25A liggande inomhus ifall att…
Det är större risk att det blir fel på någon "apparat" än att det blir fel på en säkring, så du oroar dig för "fel" saker. Skulle det bli kortis i tex kylskåpet så hjälper ju inte nya säkringar i centralen.D DE73 skrev:
Jag förstår inte riktigt din poäng. Menar du att det på något sätt är farligt, eller att saker och ting tar skada av att byta säkringar?E elmont skrev:
De flesta tycks vara överens om att porslinssäkringar kan mattas av tillfälliga överlaster. Med tiden ökar risken för att de utsätts för överlaster, flera gånger. Det är väl inte heller orimligt att tänka att en porslinssäkring inte håller hur länge som helst heller, även utan att ha utsatts för överlaster.
Kanske är risken liten. Men varför ska nan låta bli att minska risken, när det kanske kostar runt en 50-lapp att byta ut varenda säkring?
Är det miljön, eller människors ekonomi du värnar om, eller vad är det?
Poängen är, risken med utmattade diazed säkringar är försvinnande låg Och skulle man ha utmattade diazedsäkringar kanske man ska se över sin anläggning för då finns det ett fel i den.A AG A skrev:
Och att laga det som är helt, oavsett hög eller låg kostnad, tycker jag är helt bortkastat.
Och utan kraftig överlast håller en diazed hur länge som helst, i alla fall över 100 år.
Om man har optimerat sitt abonnemang för lägsta säkring och har effektvakter (vilket värmepannor och billaddare ofta har), så är det inte omöjligt att ofta ligga nära säkringsgränsen under längre tider. Beror också lite på effektvakten är programmerad, somliga effektvakter tillåter generöst med överlast under kortare perioder.
Så jag skulle säga att optimerade abonnemang med effektvakter är en sak som betydligt ökar risken för utmattade säkringar, utan att det är något fel.
Har faktiskt haft det problemet på ett ställe där jag ställt ner effektvakten från 16A till 15A just för att få bättre marginal, jag kunde se att värmepumpen låg som klistrad långa perioder mindre än 10% under effektgränsen vid stark kyla och samtidig varmvattenförbrukning - och drabbades just av en utmattad äldre huvudsäkring där.
Så jag skulle säga att optimerade abonnemang med effektvakter är en sak som betydligt ökar risken för utmattade säkringar, utan att det är något fel.
Har faktiskt haft det problemet på ett ställe där jag ställt ner effektvakten från 16A till 15A just för att få bättre marginal, jag kunde se att värmepumpen låg som klistrad långa perioder mindre än 10% under effektgränsen vid stark kyla och samtidig varmvattenförbrukning - och drabbades just av en utmattad äldre huvudsäkring där.