AG A skrev:
Precis som du säger. Om man hårdrar det så är det så det fungerar. Byggaren köper varor till sin "butik" och säljer det vidare till kunden. Alla som bedriver handel, vill ju tjäna på det. Handla så billigt som möjligt, och sälja så dyrt som möjligt. Det kan låta fräckt en enligt några, men varför klagas det inte Konsum/ICA/Bygghandeln/Bilåterförsäljaren.
Av den enkla anledningen att upplägget där är transparent och begripligt. I de fall som du tar upp så är det fasta priser och kunden betalar inte extra för varans transport från butikens återförsäljare till butiken, timpriset för butikens anställda och övriga kostnader. Ofta när det gäller exempelvis snickare så har de en bra deal hos den lokala brädgården så även med påslag så blir det billigare eller lika billigt som om kunden själv skulle handlat vilket knappast någon kund har något problem med. Det som skapar problem är när påslaget är så stort så det hade blivit mycket billigare för kunden att köpa in materialet själv och man ser inte riktigt värdet av den stora extrakostnad som den extra mellanhand som hantverkarens butik innebär.
AG A skrev:
Felet i den här "historien", är att byggaren angivit 0%. Jag kan inte för mitt liv förstå varför en hantverkare/byggare skulle skriva ett sådant kontrakt. Det kan som sagt bara bli missförstånd och krångel. "Självkostnadspris"...vems byggarens eller kundens???
Om man nu anser att det är ett fel att ange 0% (vissa hantverkare kör utan påslag) så är det knappast kundens problem. Det är inget hemmasnickrat kontrakt utan ABS 09 som är vanligt förekommande och om jag inte minns fel så har hantverkarformuläret samma formulering. Det är ingen raketforskning om man nu inte medvetet vill krångla till det och feltolka formuleringen. Hantverkaren anger sitt påslag i % på sitt inköpspris så att det är tydligt för kunden. Jag gissar att man använt begreppet "självkostnadspris" för att komma runt listpris etc. utan det ska vara det priset hantverkaren köpt in det för och inget annat och på det priset ska hantverkaren i kontraktet ange sitt påslag.
 
tommib
AG A skrev:
Precis som du säger. Om man hårdrar det så är det så det fungerar. Byggaren köper varor till sin "butik" och säljer det vidare till kunden. Alla som bedriver handel, vill ju tjäna på det. Handla så billigt som möjligt, och sälja så dyrt som möjligt. Det kan låta fräckt en enligt några, men varför klagas det inte Konsum/ICA/Bygghandeln/Bilåterförsäljaren.

Felet i den här "historien", är att byggaren angivit 0%. Jag kan inte för mitt liv förstå varför en hantverkare/byggare skulle skriva ett sådant kontrakt. Det kan som sagt bara bli missförstånd och krångel. "Självkostnadspris"...vems byggarens eller kundens???
Jag betalar inte timtaxa till personalen på ICA för att beställa in sakerna som ska finnas i butiken. Där ligger problemet. Hantverkare som använder denna modell dubbeldippar, precis som mr_bygg skriver. Man tar betalt både för tiden det tar att köpa in varan och lägger på ett påslag (som i fallet med matbutiken är det som ska täcka de anställdas löner för att köpa in saker). För att ytterligare krångla till det så finns modellen med rabatter och listpriser som helt är en konstruktion för att lura kunder inom hantverksbranschen. Att det får fortsätta existera är för mig en gåta.

I detta fall skulle jag vilja säga att TS har en ganska bra grund att stå på då det är specificerat 0% påslag på hantverkarens självkostnadspris. Om det då är angivet det faktiska självkostnadspriset på fakturorna så kan inte hantverkaren lägga på något. Om hen istället har utnyttjat grossistens villighet att lura kunden (som beskrivs tydligt) så är det svårare. Självklart ska samtliga verifikat ges till kunden i orginal om denne ska betala för material.
 
  • Gilla
cpalm
  • Laddar…
Mainstream skrev:
Jag har avtalat med min entreprenör att all tid faktureras han ägnar sig åt mitt bygge. Givetvis vet jag inte hur många timmar han är på Bauhaus men jag förväntar att det stämmer såklart. Jag vet heller inte hur många timmar han är på plats på bygget, jag är ju själv inte där.

Det är ofog att ta extra betalt för material när alla omkostnader faktureras. Ber jag hantverkaren handla något på tex IKEA förväntar jag mig att priset är exakt vad det kostar utan påslag. Jag betalar hans servicebil, milersättning och tiden det tar att handla plus tiden det tar att fakturera vidare. Vad motiverar ett påslag på X procent?

Ber jag hantverkaren beställa något på nätet för leverans till bygget, vad motiverar ett påslag på X procent? Jag betalar för tiden han sitter framför datorn.

Men självklart är det så, att när han besöker sin favoritbutik så kan han "spara" rabatt i sin totala förhandling. Till kunden X (mig då) så kör vi listpris eller en liten rabatt. Men till kunden Y (som har fastpris) blir det utrymme för mer rabatt.
Om du ber mig köpa exempelvis DEN där sängen på Ikea, så skulle jag givetvis enbart ta betalt för tid och transport.
Men om du istället ber mig köpa EN säng, så skulle du få räkna med ett påslag. Då måste jag plötsligt bestämma vilken säng som passar dig bäst, vilken som är mest prisvärd, samt vilken affär som har bäst garanti och mest prisvärda produkter.
Det är också så det fungerar med byggvaror. Jag får aldrig en inköpslista av kunden, Jag får inte heller ett angivet inköpsställe. Kunden kan dock skriva en inköpslista, samt öppna ett konto på en bygghandel och se till att han/hon faktureras direkt.
 
mr_bygg skrev:
Av den enkla anledningen att upplägget där är transparent och begripligt. I de fall som du tar upp så är det fasta priser och kunden betalar inte extra för varans transport från butikens återförsäljare till butiken, timpriset för butikens anställda och övriga kostnader. Ofta när det gäller exempelvis snickare så har de en bra deal hos den lokala brädgården så även med påslag så blir det billigare eller lika billigt som om kunden själv skulle handlat vilket knappast någon kund har något problem med. Det som skapar problem är när påslaget är så stort så det hade blivit mycket billigare för kunden att köpa in materialet själv och man ser inte riktigt värdet av den stora extrakostnad som den extra mellanhand som hantverkarens butik innebär.

Om man nu anser att det är ett fel att ange 0% (vissa hantverkare kör utan påslag) så är det knappast kundens problem. Det är inget hemmasnickrat kontrakt utan ABS 09 som är vanligt förekommande och om jag inte minns fel så har hantverkarformuläret samma formulering. Det är ingen raketforskning om man nu inte medvetet vill krångla till det och feltolka formuleringen. Hantverkaren anger sitt påslag i % på sitt inköpspris så att det är tydligt för kunden. Jag gissar att man använt begreppet "självkostnadspris" för att komma runt listpris etc. utan det ska vara det priset hantverkaren köpt in det för och inget annat och på det priset ska hantverkaren i kontraktet ange sitt påslag.
Jag kan mest svara för mig själv.
I de fall jag jobbar på löpande räkning, blir mitt materialpris ungefär detsamma som kunden själv hade fått betala. Jag tjänar ändå på det i och med att jag har rabatter. Ibland gäller det specialvaror, som jag tvingas köpa kontant i butik. Men det innebär ändå ett arbete, som jag vill ha betalt för. Därför kan det ibland bli lite dyrare än om kunden köpt det själv. Alla butiker har dessutom olika priser. Extrapriser och utförsäljning förekommer också på alla butiker emellanåt. Frågan är då alltså: "Vad är butikspris/självkostnadspris"?
 
AG A skrev:
Om du ber mig köpa exempelvis DEN där sängen på Ikea, så skulle jag givetvis enbart ta betalt för tid och transport.
Men om du istället ber mig köpa EN säng, så skulle du få räkna med ett påslag. Då måste jag plötsligt bestämma vilken säng som passar dig bäst, vilken som är mest prisvärd, samt vilken affär som har bäst garanti och mest prisvärda produkter.
Det är också så det fungerar med byggvaror. Jag får aldrig en inköpslista av kunden, Jag får inte heller ett angivet inköpsställe. Kunden kan dock skriva en inköpslista, samt öppna ett konto på en bygghandel och se till att han/hon faktureras direkt.
Men om kunden betalar för den tid du tar på dig att bestämma dig vad som behöver köpas in osv. vad är då skillnaden? Jag kan förstå ditt argument om hantverkaren gör det på icke-debiterbar tid men varför ska kunden betala mer än timkostnaden om allt görs på kundens bekostnad?
 
AG A skrev:
Alla butiker har dessutom olika priser. Extrapriser och utförsäljning förekommer också på alla butiker emellanåt. Frågan är då alltså: "Vad är butikspris/självkostnadspris"?
Om man skriver ett kontrakt där man anger ett påslag på självkostnadspris så är det hantverkarens inköpspris + påslag. Det spelar väl ingen roll om det är extrapris eller en utförsäljning när hantverkaren köper in varan.
 
tommib skrev:
Jag betalar inte timtaxa till personalen på ICA för att beställa in sakerna som ska finnas i butiken. Där ligger problemet. Hantverkare som använder denna modell dubbeldippar, precis som mr_bygg skriver. Man tar betalt både för tiden det tar att köpa in varan och lägger på ett påslag (som i fallet med matbutiken är det som ska täcka de anställdas löner för att köpa in saker). För att ytterligare krångla till det så finns modellen med rabatter och listpriser som helt är en konstruktion för att lura kunder inom hantverksbranschen. Att det får fortsätta existera är för mig en gåta.

I detta fall skulle jag vilja säga att TS har en ganska bra grund att stå på då det är specificerat 0% påslag på hantverkarens självkostnadspris. Om det då är angivet det faktiska självkostnadspriset på fakturorna så kan inte hantverkaren lägga på något. Om hen istället har utnyttjat grossistens villighet att lura kunden (som beskrivs tydligt) så är det svårare. Självklart ska samtliga verifikat ges till kunden i orginal om denne ska betala för material.
Låt mig ge dig ett exempel. Det finns något som heter "Linas matkasse".
De kan fixa veckohandling åt dig. De fixar en meny för hela veckan, och bestämmer alla varor du behöver. De kör vidare hem varorna till dörren åt dig.
Deras priser är faktiskt dyrare än om du åker till affärer och köper dem själv.

Vidare har jag även sagt att det tyvärr finns oseriösa personer inom alla branscher, så även bygg. Det förekommer dubbeldipp samt enorma påslag på material. Men även det fungerar som i alla branschen. Den personer får inga goda ord sagda om sig. Han blir inte "gammal i gamet". Vidare har även några större byggbolag ingått karteller, vilket är förjävligt.
Liksom inom alla branscher får man välja en byggare/hantverkare som har ett gott rykte, samt någon som man har förtroende för. Det finns tyvärr inga garantier för att inte bli lurad.
 
AG A skrev:
Om du ber mig köpa exempelvis DEN där sängen på Ikea, så skulle jag givetvis enbart ta betalt för tid och transport.
Men om du istället ber mig köpa EN säng, så skulle du få räkna med ett påslag. Då måste jag plötsligt bestämma vilken säng som passar dig bäst, vilken som är mest prisvärd, samt vilken affär som har bäst garanti och mest prisvärda produkter.
Det är också så det fungerar med byggvaror. Jag får aldrig en inköpslista av kunden, Jag får inte heller ett angivet inköpsställe. Kunden kan dock skriva en inköpslista, samt öppna ett konto på en bygghandel och se till att han/hon faktureras direkt.
Du representerar till 100% varför vi konsumenter blir missnöjda och känner oss lurade. Får du i uppgift av mig att köpa EN säng så förväntar jag mig att du med din yrkeskunskap kan rådge mig och var den ska köpas för att bli en bra total-affär. I det vägs in pris, kvalité, tillgänglighet, komplexitet i installation osv. För denna rådgivning, transport, inköp och installation betalar jag ett timpris på runt 500:- plus moms. Men du tycker av någon anledning att du ska ha extra betalt? Dessutom i % så det varierar beroende på sängens pris.
 
mr_bygg skrev:
Men om kunden betalar för den tid du tar på dig att bestämma dig vad som behöver köpas in osv. vad är då skillnaden? Jag kan förstå ditt argument om hantverkaren gör det på icke-debiterbar tid men varför ska kunden betala mer än timkostnaden om allt görs på kundens bekostnad?
Skillnaden är att jag även ska garantera att sängen passar kundens behov. Att den är stor nog, lagom mjuk och är fin enligt kunden. Är inte kunden nöjd, så måste ju jag se till att fixa en annan, vilket kostar både tid och pengar.
 
C
AG A skrev:
Frågan är då alltså: "Vad är butikspris/självkostnadspris"?
Jag tycker det är märkligt att frågan överhuvud taget ställs, inte minst av någon som själv uppenbarligen jobbar med materialinköp. Självkostnadspris är givetvis det pris där säljaren de facto varken tjänar eller förlorar på transaktionen. Det är av princip inte samma sak som butikspris.
 
AG A skrev:
Låt mig ge dig ett exempel. Det finns något som heter "Linas matkasse".
De kan fixa veckohandling åt dig. De fixar en meny för hela veckan, och bestämmer alla varor du behöver. De kör vidare hem varorna till dörren åt dig.
Deras priser är faktiskt dyrare än om du åker till affärer och köper dem själv.
Ja, men du betalar maten plus ett påslag för hemkörning + recept. Men i hantverkarfallet så betalar du timtiden för Lina att göra receptet, åka och handla varorna, köra hem dom och bil/transportkostnad + att du betalar ett till extra påslag på varorna/materialet. Det är här du får en problematik att det inte är begripligt att förklara prismodellen.
 
tommib
Fast det är ju därför du har 500 kr/tim + moms (se Mainstreams exempel ovan). Att dessutom lägga på en kostnad på sängens pris är att dubbeldippa.

Att problemet uppstår överhuvudtaget är ju för att många hantverkare envisas med att leka bygghandel också. Ja, det är rimligt att få betalt för kunskap, det är därför vi som kunder betalar timtaxa. Då kan man inte ta ut en ytterligare kostnad på materialet.

Jämför en annan bransch där utföraren har ett enormt kunskapsövertag över kunden. Där är man förbjuden att sälja materialet.

Vilken bransch då?

Sjukvård. Läkare med förskrivningsrätt är förbjudna enligt lag att äga en kontrollerande andel i ett apotek.

Detta är i mitt tycke rimligt.
 
AG A skrev:
Skillnaden är att jag även ska garantera att sängen passar kundens behov. Att den är stor nog, lagom mjuk och är fin enligt kunden. Är inte kunden nöjd, så måste ju jag se till att fixa en annan, vilket kostar både tid och pengar.
Om du har öppet köp och kostnadsfritt utbyte av monterat material om kunden inte är helt nöjd utan att det behöver vara ett garantiärenden så tycker jag absolut det kan vara värt ett extra påslag. Men i de flesta fall tror jag inte att hantverkare erbjuder det upplägget.
 
tommib
mr_bygg skrev:
Om du har öppet köp och kostnadsfritt utbyte av monterat material om kunden inte är helt nöjd utan att det behöver vara ett garantiärenden så tycker jag absolut det kan vara värt ett extra påslag. Men i de flesta fall tror jag inte att hantverkare erbjuder det upplägget.
Om det är så håller jag med, det är en tjänst som är värd pengar. Vanligen är det dock inte så och jag tror knappast att det är så i detta fall heller.

Tyvärr är det så här i Stockholm att usla hantverkare kan fortsätta rätt länge innan verkligheten kommer ikapp dem, även med alla omdömessajter som finns. Bra hantverkare är svåra att hitta och är av naturliga skäl alltid bokade typ ett år framåt i tiden. Vad jag inte begriper är varför vissa hantverkare inte inser fördelen av att göra ett bra intryck i ett område med många likadana hus. Någon som får bra rekommendationer från mina grannar har väldigt goda chanser att få göra jobb hos mig också till en högre taxa än någon helt okänd.
 
Jag väljer nu att svara er alla istället.

Jag förstår att ni som kunder vill ha det så billigt som möjligt, samt att allt ska vara exakt redovisat.
Om ni istället läser allt jag skrivet, med en vilja att förstå hur det fungerar kanske även ni förstår mig.

Jag åker emellanåt några extramil för att de har extrapris på en viss bygghandel. Detta för att jag del köper det billigare och kunden i slutändan får det lite billigare än vad de fått betala på "Bauhaus".
Jag lägger tid på att bestämma kvalitet och kvantitet på alla varor kunden behöver för sitt bygge. Jag lämnar vidare garanti på varorna jag köpt.

Ibland blir det givetvis konstigt om ni som kunder får betala påslag för "projektering", fastän ni redan betalar för all den tiden. Personligen tar jag aldrig betalt för timmar jag gör hemma. Jag tar enbart betalt för de timmarna som syns, eller skulle synts om kunden var på plats. Däri även inräknat timmar som jag är borta för att köpa material.

Men ändå är det så att jag har svårt att exakt redovisa mina inköpspriser. Ibland kan jag stora partier virke, inköpt året innan liggandes. Alla fakturor ligger hos skatteverket, jag kan inte visa vad de kostade. Allt jag då kan utgå ifrån är en bygghandels normalpris...men vilken bygghandel...alla bygghandlar har olika priser.
Det finns fler exempel. Överblivet virke, begagnade fönster och dörrar som du kanske vill ha. Jag som byggare har kanske fått det av tidigare kunder. Vad är priset på sådant?

Gör ett försök att förstå vad jag menar. Jag har ingen lust skapa häftiga debatter eller osämja, oss byggintresserade emellan :)
 
  • Gilla
Bokurt
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.