Samtidigt skulle huspriserna inte bli så höga heller.C carl fabian skrev:
Jag är född och uppvuxen i Stockholm, men lämnade för mer än 25 år sedan. Jag har inte saknat småstan sedan dess.
I teorin ja, i praktiken nja. IT-branschen borde ju vara idealiskt för att sitta var som helst, men trots Teams etc så är det rätt ofta fysiska möten. Jobbar man som jag inom konsultområdet så innebär det också att jag behöver besöka kunden då och då iallafall och kunderna har oftast huvudkontoret i Stockholm. Andra lite större städer har ju också företag med huvudkontor i regionen, men där är man också rätt beroende av några få företag, vilket i sig är en risk.A Arne_Planka skrev:
Inom vården så blir det lite klurigare att jobba i bushen. En vårdcentral ja, men hjärtkirurgen nej, etc.
Det kanske inte behövs så många hjärtkirurger där om folk är mindre stressade.Fairlane skrev:
Husägare
· Småländska höglandet
· 3 814 inlägg
Om du söker jobb som kardiolog i Värmland så finns Centralsjukhuset i Karlstad:
https://www.1177.se/Jonkopings-lan/...kutmedicinkliniken-Centralsjukhuset-Karlstad/
Vad är ens "bushen" enligt din definition? Har du en klar definition, eller är det bara en icke-urban känsla som uppstår när du tänker på vissa platser?
Det finns kardiologavdelning, men finns hjärtkirurgi? Som jämförelse finns barnkardiologer i Stockholm, men ska ett barn hjärtopereras blir det resa till Lund eller Göteborg (med reservation för att det ändrats). Det var dock bara exempel.
Det hela började med att Hydro rekommenderade att man skulle bo som han, 11 mil till närmsta stad. Så bor man 11 mil från Karlstad (trevlig stad för övrigt) så är det såklart möjligt att pendla, men jag tror att många får problem att få ihop vardagen med hämtning och lämning på förskola, skola/fritids då.
Vad var realräntan då?Huddingebo skrev:
Menar du att den skulle vara extremt högre idag än tex 2012 när jag köpte?Nissens skrev:
Jag tänker mer att man (banken) givetvis har räknat med att man ska klara en ränta på 7,5%, men sen kom det en rätt rejäl inflation på det som gjorde att priserna på allt annat också steg och då kanske de inte går med 7,5% längre. Eller så går det, men man hamnar i läget att man inte riktigt vill leva så.
”Idag” är ju inte med i din graf, men den var ju endast någon procent 2012, jag killgissar att den är högre idag. Så du hade sannolikt en relativt lägre räntekostnad 2012 än vad man har idag.
Visst har övrigt blivit dyrare. Men vi har ju inte ens hamnat på 7.5%!!
Dessutom räknar bankerna att man ska klara 7.5% med stora utgifter för en massa annat som nöjen osv.
Jag vidhåller fortfarande att extremt få bör ha så svårt att klara av boendekostnader så att de tvingas sälja.
Givetvis har vi inte hamnat på 7,5%.
Det jag avsåg var alltså att det spelar mindre roll vad kostnadsökningen beror på, pengarna ska ut. Kanske fungerar 7,5% givet att inte elpris, matspris och andra saker stigit samtidigt. I och med att andra saker också stigit kanske smärtgränsen kommer tidigare än vid 7,5%.
Tvingas ja, vill för att man inte längre tycker det är kul att leva så som man tvingas.
Du missar att majoriteten som bor i Bostadsrätt har fått rejält med avgiftshöjningar, vissa uppemot 60-80% ökning.
BRF som under senaste 10-15åren haft räntor på 0,5-2% och levt loppan har plötsligt fått 3-5% i räntor.
Så förutom inflation på allt i samhället så har den enskilda individen får 2-5k mer i kostnad per månad enbart i avgift. Det är inte så konstigt då att många inte ens klarar dessa nivåer på 5%. Hade nog varit garanterat många många fler som fått flytta om räntan var på 7.5%.
Det är extremt ovanligt med så stora procentuella höjningar. Och de som procentuellt har höjt mycket har höjt från låga avgifter. Ofta lägenheter med dyrare inköpspris med låga avgifter.C Clank skrev:
Nja, det har ju skrivits mycket om de extrema ökningarna.
Fastighetsnytt skrev:
I genomsnitt kommer bostadsrättsföreningarna i Sverige att behöva höja sina avgifter med 40 procent jämfört med 2021 års avgiftsnivå. Det menar fastighetsförvaltaren Nabo som gjort en helhetsanalys av drygt 2 000 bostadsrättsföreningars kassaflöde.
Orsakerna är högre ränta, högre avsättning för underhåll och fortsatt hög inflation. Mest påverkade av det nya läget är enligt Nabo föreningar som inte höjt avgiften de senaste åren, inte har satt av pengar kopplat till sin underhållsplan och har hög skuldsättning.
– Under 2021 höjdes avgifterna i genomsnitt endast med 0,6 procent, vilket var långt under nivåerna för inflationen och kostnadsindex. Det är aldrig roligt att komma med dåliga nyheter för bostadsrättsägare, men omvärlden har förändrats dramatiskt det senaste året med stigande inflation, underhåll- och räntekostnader, vilket gör att många föreningar nu måste höja avgifterna avsevärt för att anpassa sig till nuvarande och långsiktiga förhållanden, säger Jonas Gustavsson, expert inom ekonomisk förvaltning på Nabo, i en kommentar.