jureit skrev:
Mjaaa faktiskt, så tycker jag att för en gångs skull så är det lite risk för det
Jag tycker inte att det är ointressant hur stor andel av din disponibla inkomst som du lägger på boendet, däremot är det tämligen ointressant exakt hur mycket du tjänar i kronor och ören räknat.
Jag antar att du med automatik utgår från att man med en en förhållandevis låg procentsats måste tjäna multum
, om man vänder på steken istället och funderar över hur man ska kunna hitta/välja ett boende, även i "nybyggarbranschen", som inte behöver ta allt för stor del av den disponibla inkomsten i anspråk under oöverskådlig tid.Jag tycker att det kan vara värt en stunds funderande (spec. för dem som står i begrepp att starta och kostnaderna gärna adderar sig, samtidigt som räntorna är låga) på hur lång tid av livet man är villig att låta boendekostnaden "äta" uppemot 50% och kanske mer av disponibel inkomst vilket kommer att vara en realitet för många om räntorna skulle stiga till 6-8%.
Sen vet jag att detta är en prioriteringsfråga och man varken kan eller ska sätta sig till doms över dem som prioriterar boendet på bekostnad av mycket annat och det är inte min mening att göra det heller, men trots det är det en viktig aspekt att noga tänka igenom innan man lånar pengar.
MVH//Christina.
*EDIT* Var heller inte meningen att starta någon sannolikhetsdiskussion ang. huruvida räntan kommer att stiga eller ej, samt isf. hur mycket.
Snarare en reflektion kring en aspekt, väl värd att beakta, särskilt beroende på var i livet man befinner sig när man skuldsätter sig.
Det var exakt så jag menadejureit skrev:
, när ni slutar att frivilligt plöja ner alla pengar som finns i bygget alt. är färdiga så kommer ni ju fortfarande (enl. det resonemanget) att tillhöra skaran som ligger lägst vad gäller andel av disponibel inkomst som går till boendekostnader och det utifrån en, enl. dig, förhållandevis låg lön, vilket leder till betydligt större personlig frihet för er ffa. på sikt , just därför tycker jag inte att %-satserna är helt ointressanta Men iof., utan den här vinklingen/tolkningen av siffrorna i tråden (vilken nästan "kräver" att man som läsare tar sig en funderare på den egna ekonomiska situationen, spec. i ett längre tidsperspektiv) så blir %-satserna lite "platta" och till viss del intetsägande, det håller jag med dig om.
MVH/Christina.
*EDIT* Dessutom tillför du strängen, inte förstör den
Boendekostnad...........??? Vad ska inga i den??, det borde man nog precisera innan man raknar.........annars kan nog siffrorna svaja ordentligt!pewi skrev:
I vår boendekostnad ingår:
Räntor
Amortering
El
Uppvärmning
VA
Sophämtning
Hem och villaförsäkring
Fastighetsskatt
Fastighetsunderhåll
Räntor
Amortering
El
Uppvärmning
VA
Sophämtning
Hem och villaförsäkring
Fastighetsskatt
Fastighetsunderhåll
Tack för alla svar!
Eftersom det var jag som startade tråden måste jag ge mig in in diskusionen.
Det är som pappskallen påpekar, det kan bli ganska så skeva siffror om inte boendekostnaden och förutsättningarna preciseras.
Kanske det är så att några räknar nettoränta (efter jämkning) medans andra räknar bruttoränta.
I min fråga så tänkte jag mig att detta skulle ingå i boendekostnade:
Räntor (netto)
El
Uppvärmning
VA
Sophämtning
Hem och villaförsäkring
Fastighetsskatt
Fastighetsunderhåll
eventuellt andra avgifter (ex. väg)
Syftet med min fråga var att försöka få en bild av hur högt man prioriterar boendet och hur stor andel av inkomsterna som bankerna kan acceptera innan de börjar att dra öronen åt sig.
I storstäderna (i alla fall i stockholms närhet) kan en tomt med lätthet närma sig 2 miljoner. Skall man sedan placera ett hus där så kommer man lika lätt upp mot 4 miljoner som produktionskostnad.
Om man gör ett litet antagande att man bygger för 4 miljoner och lånar 85% (handpenning har man) kommer lånet att bli 3,4. Kostnaden blir då 9900 /månad med 4% ränta och ingen amortering, inklusive 2000 i drift /månad.
En familj på 2 vuxna 2 barn behöver få ut min 26000/månad enligt bankerna vilket ger ett andeltal på 38%
När sedan fastighetsskatten läggs till (efter 10 år) ökar kostanden lätt med ett par tusen /månad vilket gör att andelen ökar till över 40% om man bortser från löneökningen
Det är naturligtvis också så som Byggimperiet påpekade, att siffrorna inte säger något om man inte börjar tänka lite kring sin egen situation.
Det finns ju parallella trådar där man diskuterar detta med låga månadslöner och hur mycket man lånar.
Men jag tackar för ert deltagande. Jag är nöjd
Eftersom det var jag som startade tråden måste jag ge mig in in diskusionen.
Det är som pappskallen påpekar, det kan bli ganska så skeva siffror om inte boendekostnaden och förutsättningarna preciseras.
Kanske det är så att några räknar nettoränta (efter jämkning) medans andra räknar bruttoränta.
I min fråga så tänkte jag mig att detta skulle ingå i boendekostnade:
Räntor (netto)
El
Uppvärmning
VA
Sophämtning
Hem och villaförsäkring
Fastighetsskatt
Fastighetsunderhåll
eventuellt andra avgifter (ex. väg)
Syftet med min fråga var att försöka få en bild av hur högt man prioriterar boendet och hur stor andel av inkomsterna som bankerna kan acceptera innan de börjar att dra öronen åt sig.
I storstäderna (i alla fall i stockholms närhet) kan en tomt med lätthet närma sig 2 miljoner. Skall man sedan placera ett hus där så kommer man lika lätt upp mot 4 miljoner som produktionskostnad.
Om man gör ett litet antagande att man bygger för 4 miljoner och lånar 85% (handpenning har man) kommer lånet att bli 3,4. Kostnaden blir då 9900 /månad med 4% ränta och ingen amortering, inklusive 2000 i drift /månad.
En familj på 2 vuxna 2 barn behöver få ut min 26000/månad enligt bankerna vilket ger ett andeltal på 38%
När sedan fastighetsskatten läggs till (efter 10 år) ökar kostanden lätt med ett par tusen /månad vilket gör att andelen ökar till över 40% om man bortser från löneökningen
Det är naturligtvis också så som Byggimperiet påpekade, att siffrorna inte säger något om man inte börjar tänka lite kring sin egen situation.
Det finns ju parallella trådar där man diskuterar detta med låga månadslöner och hur mycket man lånar.
Men jag tackar för ert deltagande. Jag är nöjd
För mig är det ett par olika aspekter.
Hur värderar jag mitt boende? Vill jag bo på en havsudde i ett fashionabelt område, lär såväl taxvärde som pris gå upp. Därmed troligen också lånebehovet.
Tycker jag att boendet är någonstans att bo och vill lägga mina pengar på annat so m resor, så gör jag det och då kanske mitt lånebehov är 10%.
Om man lägger 10 eller 40% av sin disponibla nettokostnad beror på vad man prioriterar. Alla har tyvärr inte ett antal miljoner att sätta in i boendet. (Eller som tur är, då priserna annars verkligen hade skenat...)
Vad man bör beakta är riskexponeringen för olika scenarior. Huset måste säljas, räntan går upp till 10%, arbetslöshet eller sjukskrivning under längre tid. Hur länge klarar man sig utan intäkter?
Riskexponeringen blir också mindre i bättre områden i större städer (Ursäkta...) Ta exemplet nu när SAAB:s produktion kanske flyttas. Huspriserna kommer att sjunka i Trollhättan.
Ett standardtips som jag tycker verkar vettigt är att inte ha mer i lån än taxeringsvärdet. Ur risksynpunkt.
Driftskostnader vågar jag påstå alla räknar fel på. El, underhåll, sop, etc. 2 tkr tror jag inte räcker då endast en hemförsäkring kan gå på 4-500:-/månad.
Avseende lån till boende räknat i kronor, är det faktiskt helt ointressant. Vet folk som kontantköper och som lånar 6 mkr. Hur kan man relatera till sin egen ekonomi på dessa siffror?
Nä, tror mitt råd att inte låna över taxeringsvärdet är rätt bra... Eller låna måttfullt över... (Tänk på förmögenhetsskatten.)
Hur värderar jag mitt boende? Vill jag bo på en havsudde i ett fashionabelt område, lär såväl taxvärde som pris gå upp. Därmed troligen också lånebehovet.
Tycker jag att boendet är någonstans att bo och vill lägga mina pengar på annat so m resor, så gör jag det och då kanske mitt lånebehov är 10%.
Om man lägger 10 eller 40% av sin disponibla nettokostnad beror på vad man prioriterar. Alla har tyvärr inte ett antal miljoner att sätta in i boendet. (Eller som tur är, då priserna annars verkligen hade skenat...)
Vad man bör beakta är riskexponeringen för olika scenarior. Huset måste säljas, räntan går upp till 10%, arbetslöshet eller sjukskrivning under längre tid. Hur länge klarar man sig utan intäkter?
Riskexponeringen blir också mindre i bättre områden i större städer (Ursäkta...) Ta exemplet nu när SAAB:s produktion kanske flyttas. Huspriserna kommer att sjunka i Trollhättan.
Ett standardtips som jag tycker verkar vettigt är att inte ha mer i lån än taxeringsvärdet. Ur risksynpunkt.
Driftskostnader vågar jag påstå alla räknar fel på. El, underhåll, sop, etc. 2 tkr tror jag inte räcker då endast en hemförsäkring kan gå på 4-500:-/månad.
Avseende lån till boende räknat i kronor, är det faktiskt helt ointressant. Vet folk som kontantköper och som lånar 6 mkr. Hur kan man relatera till sin egen ekonomi på dessa siffror?
Nä, tror mitt råd att inte låna över taxeringsvärdet är rätt bra... Eller låna måttfullt över... (Tänk på förmögenhetsskatten.)
Folk har det lite olika...
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____92062.asp
I Danderyd är 37,4% miljonärer, i Trollhättan 7,3%. I min kommun är det bara 6%.
Jag tycker pewi's lista på utgiftsposter är bra, det viktigaste (speciellt om man inte har gigantiska marginaler) är just att veta vad saker egentligen kostar. Vissa tror att de lägger 20% på boendet men så har de bara räknat räntor i förhållande till bruttoinkomst e dyl. En bank är mer intresserad av hur många kronor som är kvar efter att alla fasta utgifter dragits.
En annan grej utöver listan är att vissa (hus-)lägen kräver dubbla bilar, det är inte billigt. Och dyrare blir det, det kallas grön skatteväxling.
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____92062.asp
I Danderyd är 37,4% miljonärer, i Trollhättan 7,3%. I min kommun är det bara 6%.
Jag tycker pewi's lista på utgiftsposter är bra, det viktigaste (speciellt om man inte har gigantiska marginaler) är just att veta vad saker egentligen kostar. Vissa tror att de lägger 20% på boendet men så har de bara räknat räntor i förhållande till bruttoinkomst e dyl. En bank är mer intresserad av hur många kronor som är kvar efter att alla fasta utgifter dragits.
En annan grej utöver listan är att vissa (hus-)lägen kräver dubbla bilar, det är inte billigt. Och dyrare blir det, det kallas grön skatteväxling.
Vad avser vi i den här tråden med "disponibla inkomster"?pewi skrev:
Total nettoinkomst? Efter bas/hushållskostnader utom boendet?
Ja, hur räknar bankerna på det här egentligen? Är det just kvoten som diskuteras i den här tråden som är viktigast?pewi skrev:
För mig innebar uttrycket "disponibel inkomst" den totala nettosumma man har att röra sig med innan några som helst utgifter var fråndragnaUllisojonas skrev:
Svarar på ditt andra inlägg samtidigt, personligen så tycker jag just kvoten är det intressanta, dvs. hur stor del av den disponibla, totala nettoinkomsten väljer man att avsätta till boendet.
Ju högre den kvoten är dess mindre blir det ju kvar till bas/hushållsutgifter i övrigt plus allt det andra som man kanske skulle vilja unna sig någon gång emellanåt.
MEN som konstaterats tidigare i tråden så blir ju den kvoten ganska intetsägande om man inte i förlängningen funderar på hur länge man orkar med att andelen av total nettoinkomst som går till boendet är förhållandevis hög samt vad som händer om förutsättningarna för nuv. kvot skulle förändras i negativ riktning dvs. höjda räntor, minskad avdragsrätt osv.
MVH//Christina.