Jag läste lite i manualen till en liknande mätare från Extech
http://www.globalw.com/downloads/WE/an100.pdf
Innan du kan mäta flöde måste du programmera arean på donet som mäts. Flödet beräknas genom att multiplicera lufthastigheten med uppgiven area. Formeln visas i slutet på manualen ovan.
http://www.globalw.com/downloads/WE/an100.pdf
Innan du kan mäta flöde måste du programmera arean på donet som mäts. Flödet beräknas genom att multiplicera lufthastigheten med uppgiven area. Formeln visas i slutet på manualen ovan.
Det är redan inprogrammerat i detta instrument.mrfrenzy skrev:
Edit.
Det var som fan. Du har rätt! Den är inte kalibrerat. Frågan är hur räkna ut arean. Ska man ta hänsyn till vingens area? Plocka bort mitaxelns area?
Redigerat:
Hastighetsmätaren i sig bör va kompenserad för vingjhuletsyta/mittaxel m.m.
Så räkna med den area som cirkeln i din mätare utgör (där vinghjulet sitter).
Skall du kolla mer får du låna en riktig mätare att jämföra med.
Att man kan ändra arean är för att ibland mäter man på stora galler typ 1m x 1m.
Så räkna med den area som cirkeln i din mätare utgör (där vinghjulet sitter).
Skall du kolla mer får du låna en riktig mätare att jämföra med.
Att man kan ändra arean är för att ibland mäter man på stora galler typ 1m x 1m.
Hmm.
Jag får det till:
Area D=0,7dm, d=0,3dm, a 3 armar = 3* 0,2dm*0,06dm.
Area= (D*D/4)*3,14-(d*d/4)*3,14-3*0,2*0,06
=0,38465-0,07065-0,036
=0,278dm2
Om jag matar in det som kvadrat decimeter bör jag kunna mäta direkt i liter per minut?
Således /60 skulle ge mig liter per sekund.
Har jag rätt eller fel?
Jag får det till:
Area D=0,7dm, d=0,3dm, a 3 armar = 3* 0,2dm*0,06dm.
Area= (D*D/4)*3,14-(d*d/4)*3,14-3*0,2*0,06
=0,38465-0,07065-0,036
=0,278dm2
Om jag matar in det som kvadrat decimeter bör jag kunna mäta direkt i liter per minut?
Således /60 skulle ge mig liter per sekund.
Har jag rätt eller fel?
0,55 liter/sekund låter lite.
Normalt frånluftsflöde i en toalett (ø100 don) borde vara 10-15 liter/sekund.
Om du mäter lufthastighet i m/s vad får du för värde?
Lufthastigheten (m/s) * 3,8 borde ge dig ett ungefärligt värde på luftflödet i liter/sekund.
Normalt frånluftsflöde i en toalett (ø100 don) borde vara 10-15 liter/sekund.
Om du mäter lufthastighet i m/s vad får du för värde?
Lufthastigheten (m/s) * 3,8 borde ge dig ett ungefärligt värde på luftflödet i liter/sekund.
Blir inte det 0,55m3/sek = 550 l/sek ?kamilenski skrev:
Jag har matat in värdet i dm3 dvs i liter. Det donet som jag mäter varit injusterat innan till 2l/s. Dock skruvades in i botten nästan. Därför tycker jag 0.5 låter bättre. Det är i en klädkammare.Mikael_L skrev:
Så fort jag får möjlighet, ska jag kolla i badrummen.
Så låga luftflöde som 2 l/s är svår att mäta även med proffsinstrument.
Man brukar rekommendera att man vid hastighetsmätning har minst 3m/s för att få stabila värde, med din 7cm mätare är det cirka 10 l/s så borde fungera bra i badrummet.
Man brukar rekommendera att man vid hastighetsmätning har minst 3m/s för att få stabila värde, med din 7cm mätare är det cirka 10 l/s så borde fungera bra i badrummet.
Nu skrev jag lite fel. Iom att jag matade area i dm 2, visade instrumentet värdet i dm3.kamilenski skrev:
Dvs 33m3 på displayen, motsvarade 33 kubikdecimeter i minuten. Detta ger 0,55 l/s.
Nu fick jag kolla den mot en känd ventil som var injusterat till 5 l/sek. Mitt instrument visade motsvarande 5,3 l/sek.
Ska prova ändra arean lite och testa imorgon. Hoppas grannen låter mig komma in igen o testa
Hur har det gått med mätaren?
Några framsteg?
Några framsteg?
Att mäta flöden är ju lite lurigt.
Hastighetsprofilen är ju inte lika i hela tvärsnittet och nästan all mätning man gör påverkar flödet i sig (minskar det ofta).
Jag är ingen riktig fena på detta, men jag kan ju delge det lilla jag har ett hum om.
Strömningen i ett rör, kanal är ju antingen laminär eller turbulent.
Eller så är den inte 100% utvecklat turbulent utan ett mellanting.
Vid laminär strömning så står mediet i princip stilla vid rörväggen och rör sig snabbast i mitten.
(Med mediet menar jag i just denna tråds fall luften, men då jag jobbat med det tidigare i livet har mediet varit både vattenånga och vätska).
Något liknande detta kan hastighetsprofilen se ut vid laminär strömning.
I eller efter en böj behöver är ofta hastighetsprofilen förskjuten närmare en av sidväggarna.
Vid turbulent strömning är flödet betydligt mindre deterministiskt.
Ibland är flödet ungefär lika stort i godtyckligt valt område i kanalen, ibland är det stora skillnader. Precis närmast kanalväggarna (om vi pratar endast ett antal molekyler tjocklek, dvs inget som brukar ha någon praktiskt betydelse) så brukar dock flödet även här vara nära noll, men mycket nära väggen kan flödet vara lika som i mitten av kanalen.
Vid turbulent strömning kan flödet även gå bakåt = minustecken på flödet. Men även detta beror mycket på hur mycket vi går ner i mikrokosmos för att studera fenomen.
För en flödesmätningsapplikation tycker jag inte att man ska behöva fundera på små lokala och tillfälliga negativa flöden. Men man får se upp lite med vad som händer efter böjar och areaförändringar, där kan det uppstå fenomen som stör mätningar
Turbulent strömning uppstår alltid vid höga flödeshastigheter, kolla Reynolds tal.
Vid flödeshastigheter som med god marginal tillåter laminär strömning har jag för mig att tumregeln är att strömningen återgår till laminär strömning efter en sträcka på 10x diametern på röret, om röret alltså är rakt och slätt.
Men bara en tumregel, som i princip bara borde gälla för en flödeshastighet egentligen ...
Hastighetsprofilen är ju inte lika i hela tvärsnittet och nästan all mätning man gör påverkar flödet i sig (minskar det ofta).
Jag är ingen riktig fena på detta, men jag kan ju delge det lilla jag har ett hum om.
Strömningen i ett rör, kanal är ju antingen laminär eller turbulent.
Eller så är den inte 100% utvecklat turbulent utan ett mellanting.
Vid laminär strömning så står mediet i princip stilla vid rörväggen och rör sig snabbast i mitten.
(Med mediet menar jag i just denna tråds fall luften, men då jag jobbat med det tidigare i livet har mediet varit både vattenånga och vätska).
Något liknande detta kan hastighetsprofilen se ut vid laminär strömning.
I eller efter en böj behöver är ofta hastighetsprofilen förskjuten närmare en av sidväggarna.
Vid turbulent strömning är flödet betydligt mindre deterministiskt.
Ibland är flödet ungefär lika stort i godtyckligt valt område i kanalen, ibland är det stora skillnader. Precis närmast kanalväggarna (om vi pratar endast ett antal molekyler tjocklek, dvs inget som brukar ha någon praktiskt betydelse) så brukar dock flödet även här vara nära noll, men mycket nära väggen kan flödet vara lika som i mitten av kanalen.
Vid turbulent strömning kan flödet även gå bakåt = minustecken på flödet. Men även detta beror mycket på hur mycket vi går ner i mikrokosmos för att studera fenomen.
För en flödesmätningsapplikation tycker jag inte att man ska behöva fundera på små lokala och tillfälliga negativa flöden. Men man får se upp lite med vad som händer efter böjar och areaförändringar, där kan det uppstå fenomen som stör mätningar
Turbulent strömning uppstår alltid vid höga flödeshastigheter, kolla Reynolds tal.
Vid flödeshastigheter som med god marginal tillåter laminär strömning har jag för mig att tumregeln är att strömningen återgår till laminär strömning efter en sträcka på 10x diametern på röret, om röret alltså är rakt och slätt.
Men bara en tumregel, som i princip bara borde gälla för en flödeshastighet egentligen ...
Redigerat: