Det är klart det inte har. Däremot tycker jag det är jävligt svårt att få en uppfattning om hur stort det är eller se om vi kommer få plats i huset på de 2x30 minuter man har på sig på visning. Det är det massa annat folk där som stör och dessutom beror det ju väldigt mycket på hur säljaren har möblerat. Ett litet hus kan ju kännas stort om det är sparsamt möblerat samtidigt som ett stort hus kan kännas trångt om det är saker överallt.ridax skrev:
Så jag tycker inte det är som att klaga på färgen på huset det ser du direkt och kan bestämma om du gillar eller ej.
Jag tycker inte det är förrän man börjar mäta på ritningarna och planera hur man ska möblera som man märker hur stort/litet huset är.
Det är är vårt första hus och den enda referens vi har är vår illa planerade lägenhet på 70 kvadrat. Så allt som lika stort eller större får vi ju plats i och känns stort.
Det måste ju vara säljarens ansvar att uppge rätt uppgifter till mäklaren. Det är ju inte så att det behövs en civilingenjör för att mäta upp hur mycket BOA det är i ett hus. Det ska inte behöva diffa på 10% varken upp eller ner. Kanske några kvm pga av mätfel. Har du en hus som är 1000x700 cm och mäter en decimeter fel åt vardera hållet har du en diff på 2.4%.
Ytan stämmer uppenbarligen inte och det är som jag ser det, upp till köparen att bestämma vikten av att den inte är vad den utlovades att vara. Det är ju svårt att i rena siffror diskutera vad en yta är värd på ett hus, för att inte säga omöjligt.
Anser NI att det är mindre värt, HUR mycket mindre värt anser ni så fall. Säger säljaren nej, inte en krona prutning och ni ändå vill ha det för överenskommet pris så var det ju enkelt.
Sen är det ju olyckligt att beskrivningen inte stämde i första läget.
Anser NI att det är mindre värt, HUR mycket mindre värt anser ni så fall. Säger säljaren nej, inte en krona prutning och ni ändå vill ha det för överenskommet pris så var det ju enkelt.
Sen är det ju olyckligt att beskrivningen inte stämde i första läget.
I så fall är det upp till köparen att bestämma vikten av alla fel? Vi kan helt enkelt stryka begrepp som dolda fel och sådant tjafs... Säljaren skall enväldigt få bestämma vikten av alla fel?
OK, fel boyta har angivits. Det är ett fel. Kan köparen hävda att det är dolt fel? Knappast... Sedan har det funnits flera olika sätt att mäta boyta på. Vem har specificerat vilket sätt som använts?
Sedan tycker jag personligen att en köpare som inte själv kan bilda sig en uppfattning om bostadsytan och avgöra om den uppfyller köparens önskemål utan först efter att ha sett på ritningarna tycker att huset verkar för litet för hans behov, kanske skulle bo kvar i lägenhet istället, så det kanske är lika bra att han frånträder köpet då... Jag tycker det verkar som köparen bara ser ett tillfälle att pruta på priset eller helt enkelt har ångrat sig. Något reellt problem med bostadsytan kan jag inte tycka att man skall behöva ha efter att ha gjort en besiktning på plats av objektet.
OK, fel boyta har angivits. Det är ett fel. Kan köparen hävda att det är dolt fel? Knappast... Sedan har det funnits flera olika sätt att mäta boyta på. Vem har specificerat vilket sätt som använts?
Sedan tycker jag personligen att en köpare som inte själv kan bilda sig en uppfattning om bostadsytan och avgöra om den uppfyller köparens önskemål utan först efter att ha sett på ritningarna tycker att huset verkar för litet för hans behov, kanske skulle bo kvar i lägenhet istället, så det kanske är lika bra att han frånträder köpet då... Jag tycker det verkar som köparen bara ser ett tillfälle att pruta på priset eller helt enkelt har ångrat sig. Något reellt problem med bostadsytan kan jag inte tycka att man skall behöva ha efter att ha gjort en besiktning på plats av objektet.
Nejmen blanda ihop det här nu. Det finns två fall.
1) Köpet är inte klart, det finns en väg ut. Det är tydligen det som gäller i denna tråden. Då kan man givetvis ta allt från fel färg på tapeterna till illaluktande grannar som ett skäl att försöka förhandla priset. Bara ens moral sätter stopp.
2) Köpet är klart, då står man där och då är det tinget som gäller om man vill ha ut något. Då är det jurister som bestämmer vilka (påstådda) problem som kan ev. ge ersättning eller tom låta häva köpet. Men först skall juristerana ha betalt förstås.
I fall 1) är det upp till köparen att bestämma vilken vikt han vill lägga på¨diverse olika problem, i fall 2) är det inte det.
1) Köpet är inte klart, det finns en väg ut. Det är tydligen det som gäller i denna tråden. Då kan man givetvis ta allt från fel färg på tapeterna till illaluktande grannar som ett skäl att försöka förhandla priset. Bara ens moral sätter stopp.
2) Köpet är klart, då står man där och då är det tinget som gäller om man vill ha ut något. Då är det jurister som bestämmer vilka (påstådda) problem som kan ev. ge ersättning eller tom låta häva köpet. Men först skall juristerana ha betalt förstås.
I fall 1) är det upp till köparen att bestämma vilken vikt han vill lägga på¨diverse olika problem, i fall 2) är det inte det.
MH: När köpekontraktet är påskrivet så är köpet i princip klart. Köpekontraktet är just ett kontrakt om att man har för avsikt att genomföra ett köp och det blir alltså frågan om ett avtalsbrott om man avviker från kontraktet. Det finns inte utrymme för köparen att göra helt egna tolkningar och helt själv bestämma vikten av olika faktorer.
Däremot så fanns det ju i kontraktet en klausul att köparen hade rätt att frånträda köpet före ett visst datum, och då står det naturligtvis köparen fritt att göra det oavsett rätt/fel eller vilka orsaker man nu har. Men för det så behöver ju köparen överhuvudtaget inte ha någon anledning utan det räcker ju med att säga att man inte vill fullfölja köpet.
Så det är väl bara för köparen att bestämma sig före det där datumet... köpa eller inte. Upp till honom alltså att bestämma om han vill ha huset eller inte. Förstår inte problemet faktiskt. Tycker han att huset har blivit för litet så är det väl bara att strunta i köpet då?
Om han istället ser detta som ett tillfälle att förhandla om priset, så skulle jag vilja påstå att storleken inte är grundproblemet, utan att köparen helt enkelt har sett ett tillfälle att pruta på något, i mitt tycke omoraliskt, då storleken är något som han inte kan ha undgått att ha sett på när han gick på husvisning. Planlösning och storlek är väl det första man ser på när man är på husvisning eller?
Däremot så fanns det ju i kontraktet en klausul att köparen hade rätt att frånträda köpet före ett visst datum, och då står det naturligtvis köparen fritt att göra det oavsett rätt/fel eller vilka orsaker man nu har. Men för det så behöver ju köparen överhuvudtaget inte ha någon anledning utan det räcker ju med att säga att man inte vill fullfölja köpet.
Så det är väl bara för köparen att bestämma sig före det där datumet... köpa eller inte. Upp till honom alltså att bestämma om han vill ha huset eller inte. Förstår inte problemet faktiskt. Tycker han att huset har blivit för litet så är det väl bara att strunta i köpet då?
Om han istället ser detta som ett tillfälle att förhandla om priset, så skulle jag vilja påstå att storleken inte är grundproblemet, utan att köparen helt enkelt har sett ett tillfälle att pruta på något, i mitt tycke omoraliskt, då storleken är något som han inte kan ha undgått att ha sett på när han gick på husvisning. Planlösning och storlek är väl det första man ser på när man är på husvisning eller?
MH: Ja, men det har vi ju vetat hela tiden? Men det har ju ingenting med fel att göra eller itne. Han kan ju frånträda köpet bara för att han ångrat sig. Det har inget som helst att göra med några fel. Det finns inget i köpekontraktet (som har avslöjats hittills) att det finns något förhandlingsutrymme för priset, för att köparen tycker att något inte passar. Kontraktet säger i princip "take it or leave it"...
Så länge man kan bryta kontraktet så kan man förhandla om vad som helst. Vad som är fel eller inte fel spelar ingen roll förren man definitivt har köpt.
Efter köpet är klart börjar diskussionen vad som är fel i lagens mening. Och som svar på din fråga, nej vi kan inte stryka "sånt tjafs".
Efter köpet är klart börjar diskussionen vad som är fel i lagens mening. Och som svar på din fråga, nej vi kan inte stryka "sånt tjafs".
Redigerat:
Var själv lite förvånad över att så inte är fallet när jag inrett ovanvåningen i huset. Hade räknat med en extrakostnad på några tusen för att låta mäta upp den nya boarean men döm om min förvåning när jag fick beskedet av skattemyndigheten att det kan du göra själv, vi kräver inga "professionella" intyg. Hade jag velat salta boarean hade det således inte varit några som helsta problem..JanneL skrev:
Ja, det finns ju en massa gamla sätt att mäta boyta på, så dessa siffror är ju alltid tämligen otillförlitliga om det inte är ett alldeles nybyggt hus. Därför tycker jag en köpare skall ta siffran på boyta bara som en indikation när man väljer ut vilka objekt som kan vara intressanta att titta på.
När man sedan väl är vid objektet och tittar, så framkommer det ju helt naturligt både planlösning och storlek. Det är därför jag tycker det är tämligen patetiskt att i efterhand klaga över att huset var för litet... Huset har ju som sagt inte krympt sedan visningen.
Sedan när det gäller att omförhandla kontraktet MH, så är det naturligtvis så att så länge man kan bryta kontraktet så kan man också FÖRSÖKA omförhandla det. Men för att säljaren skall ha någon SKYLDIGHET att gå med på någon prisjämkning eller liknande, så måste det ju redas ut huruvida avvikelsen är väsentlig och en massa andra omständigheter och då kan man inte komma och påstå att det är köparen som bestämmer vad han tycker är viktigt. Det kan köparen bara bestämma om valet är avstå från affären.
När man sedan väl är vid objektet och tittar, så framkommer det ju helt naturligt både planlösning och storlek. Det är därför jag tycker det är tämligen patetiskt att i efterhand klaga över att huset var för litet... Huset har ju som sagt inte krympt sedan visningen.
Sedan när det gäller att omförhandla kontraktet MH, så är det naturligtvis så att så länge man kan bryta kontraktet så kan man också FÖRSÖKA omförhandla det. Men för att säljaren skall ha någon SKYLDIGHET att gå med på någon prisjämkning eller liknande, så måste det ju redas ut huruvida avvikelsen är väsentlig och en massa andra omständigheter och då kan man inte komma och påstå att det är köparen som bestämmer vad han tycker är viktigt. Det kan köparen bara bestämma om valet är avstå från affären.
Förhandling är just förhandling, ingen har någon skyldighet att gå med på någonting.ridax skrev:
Spelar ingen roll i detta fall. Det spelar helt enkelt ingen roll förren köpet är ett faktum.
Givetvis bestämmer köparen själv vad han tycker är viktigt!
Jag tror fortfarande du blandar ihop fall 1) och fall 2).
Redigerat:
MH: Det är du som inte kan hålla isär olika fall. Det finns ett flertal olika sätt att utforma ett köpekontrakt t.ex.
1. Köparen kan avstå om han inte är nöjd efter besiktning (eller någon generell ångerfrist).
2. Köparen har rätt till avdrag om besiktning visar allvarliga fel.
3. Varken 1 eller 2.
I fall 1, så har köparen rätt att avstå köpet, och naturligtvis kan man då också se det som så att han inom denna tid ju kan omförhandla affären, eftersom det vore samma sak som att avstå köpet och sedan komma som spekulant igen. Detta betyder dock på inget sätt att säljaren har någon SKYLDIGHET att gå med på någon sänkning av pris pga fel som visat sig vid besiktning t.ex.
I fall 2, så har man i förväg bestämt hur man skall hantera allvarliga brister som upptäcks vid besiktning och där har säljaren i många fall en klar SKYLDIGHET att gå med på en prisjustering enligt någon överenskommen modell. Varken säljaren eller köparen kan på egen hand i detta läge säga att "då struntar vi i affären". Köparen har ett klart bättre "förhandlingsläge" för prisjusteringar än i fall 1 (om det är prisjustering man är ute efter), då man bara sagt att om köparen inte är nöjd, så kan han avstå.
Så om vi då är överens om att det inte spelar någon roll vad det är för typ av fel och det inte ens spelar någon roll om det överhuvudtaget finns något fel, vad är det du argumenterar om?
Om köparen vill omförhandla avtalet, så är det ju fritt fram, oavsett anledning, fram till ett visst datum. Varför skall köparen överhuvudtaget hänga upp sig på boytan om det är en omförhandling han är ute efter? Självklart kan han använda detta som ett argument, men det kan han ju göra oavsett om han har rätt i sak eller inte eftersom han inte behöver ha någon juridisk rätt överhuvudtaget för att omförhandla. Om det enbart är denne köpares fall som vi talar om, så kan vi ju helt enkelt säga att han kan omförhandla hur han vill och ta upp vilka argument han vill... Han har total handlingsfrihet. Han kan säga att han inte tycker om tapeterna längre... Det jag ville framföra var att jag inte anser att säljaren har någon SKYLDIGHET att gå med på någon sådan prissänkning. Tvärtemot vad du säger, så KAN ett köpekontrakt utformas på sådant sätt att säljaren SKALL gå med på en prissänkning om ett allvarligt fel upptäcks och i dessa fall är det i högsta grad av vikt att fastställa felets grad och detta är INTE upp till köparen att själv värdera.
Nu tolkade jag ju diskussionen lite mer allmänt huruvida man skall acceptera avvikelser i boyta eller om man skall förvänta sig att denna siffra stämmer exakt på mm2 enligt skatteverkets senaste norm för fastighetstaxeringen?
1. Köparen kan avstå om han inte är nöjd efter besiktning (eller någon generell ångerfrist).
2. Köparen har rätt till avdrag om besiktning visar allvarliga fel.
3. Varken 1 eller 2.
I fall 1, så har köparen rätt att avstå köpet, och naturligtvis kan man då också se det som så att han inom denna tid ju kan omförhandla affären, eftersom det vore samma sak som att avstå köpet och sedan komma som spekulant igen. Detta betyder dock på inget sätt att säljaren har någon SKYLDIGHET att gå med på någon sänkning av pris pga fel som visat sig vid besiktning t.ex.
I fall 2, så har man i förväg bestämt hur man skall hantera allvarliga brister som upptäcks vid besiktning och där har säljaren i många fall en klar SKYLDIGHET att gå med på en prisjustering enligt någon överenskommen modell. Varken säljaren eller köparen kan på egen hand i detta läge säga att "då struntar vi i affären". Köparen har ett klart bättre "förhandlingsläge" för prisjusteringar än i fall 1 (om det är prisjustering man är ute efter), då man bara sagt att om köparen inte är nöjd, så kan han avstå.
Det är just det jag försöker tala om.... Eftersom köparen inte har någon uttalad rättighet att kräva en prisjustering, så spelar det ingen roll vilken typ av fel det är frågan om. Det behöver inte vara något fel alls. Det köparen kan göra är att avstå från affären och det kan han göra utan någon motivering alls. Om köparen sedan vill få till stånd en prisjustering nedåt istället, så är det i princip samma sak som att han avstått och sedan kommer som köpare igen men med ett lägre bud.
Så om vi då är överens om att det inte spelar någon roll vad det är för typ av fel och det inte ens spelar någon roll om det överhuvudtaget finns något fel, vad är det du argumenterar om?
Om köparen vill omförhandla avtalet, så är det ju fritt fram, oavsett anledning, fram till ett visst datum. Varför skall köparen överhuvudtaget hänga upp sig på boytan om det är en omförhandling han är ute efter? Självklart kan han använda detta som ett argument, men det kan han ju göra oavsett om han har rätt i sak eller inte eftersom han inte behöver ha någon juridisk rätt överhuvudtaget för att omförhandla. Om det enbart är denne köpares fall som vi talar om, så kan vi ju helt enkelt säga att han kan omförhandla hur han vill och ta upp vilka argument han vill... Han har total handlingsfrihet. Han kan säga att han inte tycker om tapeterna längre... Det jag ville framföra var att jag inte anser att säljaren har någon SKYLDIGHET att gå med på någon sådan prissänkning. Tvärtemot vad du säger, så KAN ett köpekontrakt utformas på sådant sätt att säljaren SKALL gå med på en prissänkning om ett allvarligt fel upptäcks och i dessa fall är det i högsta grad av vikt att fastställa felets grad och detta är INTE upp till köparen att själv värdera.
Nu tolkade jag ju diskussionen lite mer allmänt huruvida man skall acceptera avvikelser i boyta eller om man skall förvänta sig att denna siffra stämmer exakt på mm2 enligt skatteverkets senaste norm för fastighetstaxeringen?
Redigerat av moderator:
Ridax undrade om vi helt enkelt skulle "stryka begrepp som dolda fel och sådant tjafs". Jag försökte förklara varför vi inte kunde det, men att det inte var applicerbart i detta fall. Jag hoppas det i alla fall har gått fram, för nu tänker jag inte försöka fler gånger.
Nej, varför är det upp till köparen att bestämma vikten av ALLA fel? En trasig elpanna eller ett mögligt tak är lätt att värdera enligt en enkel "modell". Frågan är hur fel uppgifter om ytan ska värderas? Du verkar ju väldigt säker på din sak så du kan väl dra till med något. Eller det kanske inte var så lätt?ridax skrev:
Sen kan du inte komma och påstå att ytan är totalt oväsentlig för ett köp. Menar du att mäklaren och säljaren egentligen kan strunta i att sätta ut en boyta och låta alla som kommer på visningen få se själva? Har mycket svårt att tro, att alla är begåvade med ögonmått som kan skilja på 118, 137 eller 164 m2. Fast det är klart, det hade kanske ingen betydelse hur stort det var..
Kanske för att den uppgivna boytan visade sig stämma väldigt dåligt med sina förväntningar?ridax skrev:
Redigerat: