Jag kör fläkten på 230V. Den styrs av en justerbar elektronisk termostat som jag byggt enligt ett schema jag hittade på nätet. Termostaten startar och stoppar alltså fläkten via ett relä och den elektroniska termostaten spänningförsöjs via en nätadapter som jag hade liggande. Hade även komponenterna liggande hemma till termostaten.
Jag tyckte fläkten gick med för hög hastighet så jag byggde även en steglös variabel hastighetskontroll till den. Så nu har jag möjlighet att justera fläktens varvtal efter eget tycke.
Lägre varvtal på fläkten innebär att den inblåsta luften håller en högre temperatur.
Hade även dessa komponenter liggande hemma.
Bra att ha ett litet lager av elektroniska komponenter.
Jag tyckte fläkten gick med för hög hastighet så jag byggde även en steglös variabel hastighetskontroll till den. Så nu har jag möjlighet att justera fläktens varvtal efter eget tycke.
Lägre varvtal på fläkten innebär att den inblåsta luften håller en högre temperatur.
Hade även dessa komponenter liggande hemma.
Bra att ha ett litet lager av elektroniska komponenter.
Tompas, skulle du kunna lägga upp schemat för termostaten? Jag har förstår inget av dylika scheman, men har en kopmis som kunde hjälpa mig bara han vet vad han skall göra. Jag skulle även vara tacksam över förteckning på komponenter jag behöver inhandla.
Visst kan jag lägga upp schemat för termostaten med tillhörande komponentförteckning. För den som också är intresserad av den steglöst variabla hastighetskontrollen för fläkten så bjuder jag på den också.
Komponentlista termostat
R1 NTC-motstånd 10k
R2,R3 Motstånd 10k
R4 Potentiometer 10k lin
R5 Motstånd 1k
IC-1 Op-Amp LM/CA 741
Q1 Transistor 2N2907 eller BC528;BC538 eller motsvarande
Re Relä med 12V spole
Kretsen ska alltså matas med en likspänning som ska ligga mellan 12V och 15V. Jag använde mig av en batterieliminator, eftersom jag hade en sådan liggande, som lämnade 18V vilket är för hög spänning. Därför så lade jag till en 12V spänningsstabilisator, den är dock inte inritad på schemat.
Komponentlista hastighetskontroll fläkt
R1 Motstånd 10k/1W
R2 Potentiometer 22-25k
C1, C2 Plastkondensatorer 1uF/400V
Triac t.ex. BT137/500D
Jag rekommenderar att man lägger till en finsäkring 5x20mm på utgången till fläkten. denna säkring kan förslagsvis vara på 500mA, men bör anpassas till fläktens strömförbrukning.
Komponentlista termostat
R1 NTC-motstånd 10k
R2,R3 Motstånd 10k
R4 Potentiometer 10k lin
R5 Motstånd 1k
IC-1 Op-Amp LM/CA 741
Q1 Transistor 2N2907 eller BC528;BC538 eller motsvarande
Re Relä med 12V spole
Kretsen ska alltså matas med en likspänning som ska ligga mellan 12V och 15V. Jag använde mig av en batterieliminator, eftersom jag hade en sådan liggande, som lämnade 18V vilket är för hög spänning. Därför så lade jag till en 12V spänningsstabilisator, den är dock inte inritad på schemat.
Komponentlista hastighetskontroll fläkt
R1 Motstånd 10k/1W
R2 Potentiometer 22-25k
C1, C2 Plastkondensatorer 1uF/400V
Triac t.ex. BT137/500D
Jag rekommenderar att man lägger till en finsäkring 5x20mm på utgången till fläkten. denna säkring kan förslagsvis vara på 500mA, men bör anpassas till fläktens strömförbrukning.
Har klurat på steg två när det gäller varvtalsreglering av fläkten.
Bygget för steg två kommer alltså att bli en automatisk varvtalsreglering för fläkten.
Den kommer att fungera som så, att när temperaturen stiger i solfångaren så ökar fläktens varvtal automatiskt och när temperaturen sjunker så gör också varvtalet på fläkten detsamma.
Varför köra med manuell varvtalreglering när den kan automatiseras?
Jag försöker att leva efter devisen:
"Det finns alltid en bättre metod.
Sök den.
Finn den.
Tillämpa den!"
Bygget för steg två kommer alltså att bli en automatisk varvtalsreglering för fläkten.
Den kommer att fungera som så, att när temperaturen stiger i solfångaren så ökar fläktens varvtal automatiskt och när temperaturen sjunker så gör också varvtalet på fläkten detsamma.
Varför köra med manuell varvtalreglering när den kan automatiseras?
Jag försöker att leva efter devisen:
"Det finns alltid en bättre metod.
Sök den.
Finn den.
Tillämpa den!"
Har nu kört min luftsolfångare i ca. en månad och den verkar fungera som avsetts.
Idag kl. 12.00 var lufttemperaturen utomhus 15°C och luften som fläkten blåste in från solfångaren till gillestugan höll som mest 59,4°C med en relativ fuktighet av 51%.
Ytterligare förbättring av luftsolfångaren borde vara att ersätta fönsterglasen (englas 2mm) med klar kanalplast för att minska värmeutstrålningen. Någon risk för torrdestillation av trädetaljer, som diskuterats tidigare, ser jag inte att det finns.
Idag kl. 12.00 var lufttemperaturen utomhus 15°C och luften som fläkten blåste in från solfångaren till gillestugan höll som mest 59,4°C med en relativ fuktighet av 51%.
Ytterligare förbättring av luftsolfångaren borde vara att ersätta fönsterglasen (englas 2mm) med klar kanalplast för att minska värmeutstrålningen. Någon risk för torrdestillation av trädetaljer, som diskuterats tidigare, ser jag inte att det finns.
En liten fundering om fönster rutor.
Jobbar ibland med att montera stora alu/glaspartier på offentliga byggnader och företag, rutorna som vi monterar är lite olika, men vi kan ALDRIG ställa dom i direkt solsken, står det 3-4 rutor i pallen så blir dom så varma att det inte går att ta i dom, kan även bli så varma att dom exploderar ( gasfyllda).
Borde inte en luftsolvärmare bli effektivare om man har två eller treglas? Isolerar bättre och glaset borde funka lite som en "lins" eller är jag ute och cyklar??
Jobbar ibland med att montera stora alu/glaspartier på offentliga byggnader och företag, rutorna som vi monterar är lite olika, men vi kan ALDRIG ställa dom i direkt solsken, står det 3-4 rutor i pallen så blir dom så varma att det inte går att ta i dom, kan även bli så varma att dom exploderar ( gasfyllda).
Borde inte en luftsolvärmare bli effektivare om man har två eller treglas? Isolerar bättre och glaset borde funka lite som en "lins" eller är jag ute och cyklar??
Visst blir luftsolfångaren effektivare med två- eller treglas eftersom värmeutstrålningen blir betydligt mindre. Att de skulle fungera som någon slags lins ställer jag mig dock frågande till. Fönsterglas har väl ingen förstorande verkan som en lins.
Anledningen till att jag bara har enkelglas är att jag fick dem gratis. Tanken att använda kanalplast i stället för glas var dels för att minska på vikten samt att de kanske isolerar bättre än glas eller det kanske dom inte gör?
Anledningen till att jag bara har enkelglas är att jag fick dem gratis. Tanken att använda kanalplast i stället för glas var dels för att minska på vikten samt att de kanske isolerar bättre än glas eller det kanske dom inte gör?
För att minska värmeutstrålningen så är nog den optimala lösningen två glasrutor där det råder vakuum mellan dem. Detta eftersom vakuum är den absolut bästa isolatorn för värme. Jämför med en termos.
Hmm... har en vakuumpump liggande och några glasrutor, kanske dags för lite experimenterande.
Hmm... har en vakuumpump liggande och några glasrutor, kanske dags för lite experimenterande.
tompas11 skrev:Hmm... har en vakuumpump liggande och några glasrutor, kanske dags för lite experimenterande.
Pang - klirr!?
Återkom gärna om du får svar på hur kanalplasten fungerar. Har själv planer på "växthusplast". Vad jag begriper finns två tänkabara problem med polykarbonater i solfångarsammanhang - åldringsprocessen av plasten påskyndas och deformation vid temperaturer som är klart lägre än den hyfsat höga smältpunkten.
Sorry, skrev fel, det är vacuum i rutorna som jag brukar montera och dom är ca 2,5-3cm tjocka, 3 eller 4 rutor beroende på vad dom skall ha för egenskap. Tänkte att jag skulle försöka få tag i nån som blir över eller är felgjord för att kunna exprimentera med, dom är inte direkt gratis.....
Vet inte vad det är som gör att dom blir varma i solen, men en ruta blir inte varm, 2,3stycken och man vill inte ta i dom.
Om du skall testa själv hemma, borde du kanske köpa 2 rutor med lamineratglas, dom borde ju tåla vacuum bättre än fönsterglas.
Vet inte vad det är som gör att dom blir varma i solen, men en ruta blir inte varm, 2,3stycken och man vill inte ta i dom.
Om du skall testa själv hemma, borde du kanske köpa 2 rutor med lamineratglas, dom borde ju tåla vacuum bättre än fönsterglas.
Angående att göra vacuum mellan rutorna.
Man kanske kan lägga aluminiumlister imellan rutorna för att stadga upp.
Samt ramen runt av aluminium.
Och sedan suga ut luften mellan rutorna.
Och montera en vacuum-mätare för att se att det förblir vakum.
Det vore ju coolt om det gick att genomföra
Man kanske kan lägga aluminiumlister imellan rutorna för att stadga upp.
Samt ramen runt av aluminium.
Och sedan suga ut luften mellan rutorna.
Och montera en vacuum-mätare för att se att det förblir vakum.
Det vore ju coolt om det gick att genomföra
Kanalplast och växthusplast är inte det ganska likvärdiga produkter?
Vad använder man på de luftsolfångare som kan köpas, plast eller glas och vilken tjocklek?
2mm fönsterglas med vakuum mellan kanske inte är någon god idé om man inte, som starion föreslår, förstärker med alulister mellan rutorna. Nåja, det kan bli ett riktigt "förkrossande" experiment.
Vad använder man på de luftsolfångare som kan köpas, plast eller glas och vilken tjocklek?
2mm fönsterglas med vakuum mellan kanske inte är någon god idé om man inte, som starion föreslår, förstärker med alulister mellan rutorna. Nåja, det kan bli ett riktigt "förkrossande" experiment.
Det är plast på min solarventi
Jodå jag menade samma sak. Som Andreas skriver har kommersiella ls-fångare plasttäckning men jag är ändå intresserad av beständigheten. Gjorde lite sökningar på plastmaterialet PC/polykarbonat (som kanalplast tillverkas i) när jag planerade mitt andra bygge för någon månad sedan (sedan kom det takarbeten emellan...). I och med att det är en termoplast smälter det vid 260-320 grader C men kan deformeras vid betydligt lägre temp. Termoplaster åldras (gulnar och blir sprött) dessutom allt snabbare vid värmepåfrestningar. Men det är som sagt bara inläst teori. Kan det användas till växthus och kommersiella solfångare borde det funka hyfsat?tompas11 skrev:
Här finns kanalplast till hyfsade priser:
http://www.kubex.se/system/webshop.asp?hid=323&HSID=3938&FID=372&direktlank=2&Kid=3451