Kollai tidigare inlägg vad som menas med byggnadshöjd...
Redigerat:
Det finns en hel del rättsfall inom området både vad gäller byggnadshöjd och huruvida en placering av ett byggnation som innebär en skymmande sikt kan utgöra en betydade olägenhet för människors hälsa enligt PBL 2 kap. 9§.
Vad som definieras som byggnadshöjd redogörs i plan- och byggförordningen (PBF) som är en föreskrift till plan- och bygglagen (PBL). Enligt PBF (2011:338) 1kap. 3§ framgår att; "Byggnadshöjden ska räknas från den medelnivå som marken har invid byggnaden. Om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats, ska dock beräkningen utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten, om inte särskilda skäl föranleder annat. Byggnadshöjden ska räknas upp till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak."
Av att döma på den säljritning du visat är huset uppenbart 6,1m och således en avvikelse från gällande detaljplan med 0,1m. För att bygglov ska beviljas inom områden som omfattas av detaljplan krävs enligt 9 kap. 30 § PBL bl.a. att åtgärden inte strider mot detaljplanen. Om åtgärden står i strid mot detaljplanen får bygglov ändå beviljas om avvikelsen från detaljplan är liten och åtgärden är förenlig med detaljplanens syfte eller om åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt (9 kap. 31 b § PBL). Här är det förstnämnda det som är det intressanta då åtgärden inte kan ses vara av begränsad omfattning eller nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt.
Vad som avses med uttrycket liten avvikelse, eller det i ÄPBL motsvarande uttrycket mindre avvikelse, behandlades i förarbetena till ÄPBL. I förarbetena framhölls att det vid prövningen särskilt bör övervägas i vilken mån och på vad sätt godtagandet av planavvikande åtgärder kan få prejudicerande effekter, samt att en åtgärd som i och för sig är mindre på en fastighet t.ex. kan leda till en oacceptabel miljöförändring, om åtgärden upprepas på alla fastigheter inom ett helt grupphusområde (se prop. 1989/90:37 s. 56). I praxis har det framhållits att vid bedömning av vad som utgör en liten avvikelse (eller mindre avvikelse) ska hänsyn tas till samtliga omständigheter i målet och inte bara till absoluta mått och tal (jfr bl.a. MÖD 2015:2 och RÅ 1990 ref. 53 II). Bland annat tittar man på detaljplaneområdets specifika karaktär. Att hävda att avvikelsen i fråga om byggnadshöjd varit föranledd av byggnadstekniska skäl är svårt i det aktuella fallet då det ju faktiskt GÅR att bygga ett hus som är planenligt, men att just denna hustillverkare bara inte väljer att ändra dess konstruktion.
I det senaste prövade rättsfallet vad gäller byggnadshöjd från MÖD mål 2015-P 2504 den 2015-10-28 ansåg man inte att 0,25m ansågs utgöra en mindre avvikelse i det mening som avses i PBL. I ditt fall där jag inte vet några andra förutsättningar än just byggnadshöjden vill jag påstå att bygglov ändå kan beviljas trots denna avvikelse då jag skulle se den som liten.
Vad gäller din grannes invändningar till en byggnad på två våningar och den utsikt som då kommer att försämras finns även där ett flertalet rättsfall (framförallt gällande sjöutsikt men principen är densamma). Frågan i sådana mål är då om den sökta byggnationen utgör en betydande olägenhet för omgivningen (grannen). Vad som ska ses som en betydande olägenhet i den mening som avses i 2 kap. 9 § PBL måste bedömas bl.a. med utgångspunkt i ett områdes karaktär och förhållandena på orten (se MÖD 2013:1). Regeringsrätten har angående det s.k. omgivningskravet enligt den tidigare plan- och bygglagen (1987:10) i rättsfallet RÅ 1991 ref. 46 bl.a. uttalat följande;
"Omgivningskravet innefattar ett skydd för berörda grannar mot "betydande olägenheter". Bedömningen av frågan om en olägenhet - exempelvis skymd sikt - kan anses innefatta en betydande olägenhet måste uppenbarligen ske mot bakgrund av samtliga föreliggande omständigheter. Till dessa måste - förutom läge och användningssätt - räknas även innehållet i tillämplig detaljplan. Om exempelvis en detaljplan för ett markområde invid en sjö tillåter ett flertal bostadsbyggnader av vilka vissa - i förhållande till sjön - avses ligga bakom andra hus - kan uppenbarligen inte alla enligt detaljplanen tillåtna bostadsbyggnader ha fri utsikt över sjön. Detta innebär att även en i och för sig väsentlig begränsning av sjöutsikten för den som bor längre bort från sjön inte alltid bör anses som innefattande en väsentlig olägenhet i den mening som avses i 3 kap 2 § PBL. Vad som kan krävas är att byggnader som ligger närmare sjön - inom ramen för den tillåtna byggrätten enligt detaljplanen - placeras och utformas så att sjöutsikten inte onödigtvis helt eller till betydande del skymmes för dem vilkas byggnader ligger längre bort. Även i och för sig väsentliga begränsningar av sjöutsikten kan - med hänsyn till innehållet i detaljplanen - behöva accepteras.
Det intressanta i det här fallet skulle i sådana fall bli om de extra 0,1meterna skulle bedömas utgöra en betydande olägenhet för din granne, då byggnationen i övrigt bedöms planenlig (vilket jag förutsätter?). Hade jag varit du hade jag nog valt att låta få ansökan prövad. Att din granne har en erinran betyder inte att bygglov inte kan beviljas.
Vad som definieras som byggnadshöjd redogörs i plan- och byggförordningen (PBF) som är en föreskrift till plan- och bygglagen (PBL). Enligt PBF (2011:338) 1kap. 3§ framgår att; "Byggnadshöjden ska räknas från den medelnivå som marken har invid byggnaden. Om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats, ska dock beräkningen utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten, om inte särskilda skäl föranleder annat. Byggnadshöjden ska räknas upp till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak."
Av att döma på den säljritning du visat är huset uppenbart 6,1m och således en avvikelse från gällande detaljplan med 0,1m. För att bygglov ska beviljas inom områden som omfattas av detaljplan krävs enligt 9 kap. 30 § PBL bl.a. att åtgärden inte strider mot detaljplanen. Om åtgärden står i strid mot detaljplanen får bygglov ändå beviljas om avvikelsen från detaljplan är liten och åtgärden är förenlig med detaljplanens syfte eller om åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt (9 kap. 31 b § PBL). Här är det förstnämnda det som är det intressanta då åtgärden inte kan ses vara av begränsad omfattning eller nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt.
Vad som avses med uttrycket liten avvikelse, eller det i ÄPBL motsvarande uttrycket mindre avvikelse, behandlades i förarbetena till ÄPBL. I förarbetena framhölls att det vid prövningen särskilt bör övervägas i vilken mån och på vad sätt godtagandet av planavvikande åtgärder kan få prejudicerande effekter, samt att en åtgärd som i och för sig är mindre på en fastighet t.ex. kan leda till en oacceptabel miljöförändring, om åtgärden upprepas på alla fastigheter inom ett helt grupphusområde (se prop. 1989/90:37 s. 56). I praxis har det framhållits att vid bedömning av vad som utgör en liten avvikelse (eller mindre avvikelse) ska hänsyn tas till samtliga omständigheter i målet och inte bara till absoluta mått och tal (jfr bl.a. MÖD 2015:2 och RÅ 1990 ref. 53 II). Bland annat tittar man på detaljplaneområdets specifika karaktär. Att hävda att avvikelsen i fråga om byggnadshöjd varit föranledd av byggnadstekniska skäl är svårt i det aktuella fallet då det ju faktiskt GÅR att bygga ett hus som är planenligt, men att just denna hustillverkare bara inte väljer att ändra dess konstruktion.
I det senaste prövade rättsfallet vad gäller byggnadshöjd från MÖD mål 2015-P 2504 den 2015-10-28 ansåg man inte att 0,25m ansågs utgöra en mindre avvikelse i det mening som avses i PBL. I ditt fall där jag inte vet några andra förutsättningar än just byggnadshöjden vill jag påstå att bygglov ändå kan beviljas trots denna avvikelse då jag skulle se den som liten.
Vad gäller din grannes invändningar till en byggnad på två våningar och den utsikt som då kommer att försämras finns även där ett flertalet rättsfall (framförallt gällande sjöutsikt men principen är densamma). Frågan i sådana mål är då om den sökta byggnationen utgör en betydande olägenhet för omgivningen (grannen). Vad som ska ses som en betydande olägenhet i den mening som avses i 2 kap. 9 § PBL måste bedömas bl.a. med utgångspunkt i ett områdes karaktär och förhållandena på orten (se MÖD 2013:1). Regeringsrätten har angående det s.k. omgivningskravet enligt den tidigare plan- och bygglagen (1987:10) i rättsfallet RÅ 1991 ref. 46 bl.a. uttalat följande;
"Omgivningskravet innefattar ett skydd för berörda grannar mot "betydande olägenheter". Bedömningen av frågan om en olägenhet - exempelvis skymd sikt - kan anses innefatta en betydande olägenhet måste uppenbarligen ske mot bakgrund av samtliga föreliggande omständigheter. Till dessa måste - förutom läge och användningssätt - räknas även innehållet i tillämplig detaljplan. Om exempelvis en detaljplan för ett markområde invid en sjö tillåter ett flertal bostadsbyggnader av vilka vissa - i förhållande till sjön - avses ligga bakom andra hus - kan uppenbarligen inte alla enligt detaljplanen tillåtna bostadsbyggnader ha fri utsikt över sjön. Detta innebär att även en i och för sig väsentlig begränsning av sjöutsikten för den som bor längre bort från sjön inte alltid bör anses som innefattande en väsentlig olägenhet i den mening som avses i 3 kap 2 § PBL. Vad som kan krävas är att byggnader som ligger närmare sjön - inom ramen för den tillåtna byggrätten enligt detaljplanen - placeras och utformas så att sjöutsikten inte onödigtvis helt eller till betydande del skymmes för dem vilkas byggnader ligger längre bort. Även i och för sig väsentliga begränsningar av sjöutsikten kan - med hänsyn till innehållet i detaljplanen - behöva accepteras.
Det intressanta i det här fallet skulle i sådana fall bli om de extra 0,1meterna skulle bedömas utgöra en betydande olägenhet för din granne, då byggnationen i övrigt bedöms planenlig (vilket jag förutsätter?). Hade jag varit du hade jag nog valt att låta få ansökan prövad. Att din granne har en erinran betyder inte att bygglov inte kan beviljas.
Redigerat: