Lite datakom historia- utbruten ur Bredbandsalternativ jämfört med fiber

[AndersS]

Jo. det fanns åsikter mellan det mera stelbent långsamt jobbande CCITT/ITU-T och sedan det mera snabbfotade IETF och RFC strukturen.
Ja, OSI struktur där man försökte trycka in icke anpassade protokoll var intressant. Men sättet att försöka dela in nivåer som trappsteg i OSI-modellen var en bra pedagogisk form för att splittra upp och se vad olika delar i t.ex. protokoll var till för och hur applikationer i utrustningar även integrerades i hårdvara för att få mycket snabbare hantering.
Många framhävde t.ex. ethernet och TCP/IP som resurssnåla till det motbevisades. Det fanns bättre teknik och protokoll men som defactostandard där produktägaren försökta sälja det dyrt vilket resultatet att man blev utkonkurrerad av billigare och öppen "standard". Även utvecklingen av snabbheten i hårdvaran eliminerade sådana brister. Och framför allt en gemensam addresstruktur.
Blev inbjuden som gäst vid ett möte hos Ericsson på 90-talet där man skulle diskutera H.323 kontra SIP som utvecklingsspår för framtidens IP-telefoni inom det två falangernas utvecklingsenheter, vilket var mycket intressant.

 

[NetNut]

Hehe, denna diskussion fick även mig att minnas mina första smak av ISDN och "riktigt" bredband.
Firman jag jobbade för hade först en ISDN lina med telefon/data eller telefon/telefon. När firman flyttade så uppgraderade vi till två ISDN linor och kopplade detta mot Siemens smarta dectsystem. Detta var för tiden rätt avancerat och hanterade i stort sett allt som större växlar kunde automatiskt, vidarekoppling när första linjen användes på samma nummer (internt så det var kostnadsfritt) på alla 4 linjer om det behövdes, gick att ställa in så man körde datatrafik på 3 av linjerna när de inte användes och automatiskt kopplade ner när det ringde. Vi körde trådlösa lurar till alla + "fasta" telefoner som också körde på det trådlösa. Aldrig något strul eller fel på utrustningen.
När sedan bostadsrättsföreningen bakom oss fick fiber indraget från bredbandsbolaget så passade vi på att "fulkoppla" in oss på detta, vi betalade halva hyran för en hobbylokal som fått bredband indraget och jag grävde sedan ner kabel därifrån till firmans lokaler. Detta blev ändå billigare än att köra Telias då nystartade bredband 2000 för företag (Adsl). Största nackdelen med 100mbit var att hårddiskarna blev fulla alldeles för fort.....

 

[mycke_nu]

Dotter 1.0 ringde just och bad mej berätta lite om hålkort.

Typ, vad det är??

Eftersom jag antagligen är en av de sista i landet som faktiskt använt hålkort så kunde jag faktiskt svara tämligen utförligt.

Varför hon frågade? Jo, det ingår i kursen IT-Kunskap på Handelshögskolan i Göteborg.

Hon har just pluggat in kapitlet om olika diskettyper. :x

lars_stefan kanske skulle kunna glida över och styra upp dem lite..

Herre Jösses.

 

[hempularen]

Vadå sista? Använder inte alla hålkort?

Vi får väl hoppas att de på handels inte förväntas veta så mycket mer än att de funnits, precis som jag förväntar mig att de får lära sig vem Ada Byron var.

 

[AndersS]

Då vet du vad som väntas när man tar steget in på arbetsminnen och hon börjar fråga om kärnminnen och vad som skiljer kord från kbyte!

 

[mycke_nu]

Vadå sista? Använder inte alla hålkort?

Vi får väl hoppas att de på handels inte förväntas veta så mycket mer än att de funnits, precis som jag förväntar mig att de får lära sig vem Ada Byron var.

Jag vet inte.. tydligen har dom fått lära sig att disketter är det billigaste och bästa lagringsmediet..

Ska jag månne skaffa en diskettstation till hennes MacBook Air nu? Skulle vara kul att ringa Apple och fråga!

 

[Mats]

Tror jag har några USB floppydrives kvar om det krisar

Var nått år sen en kollega bad om att få en fil. När jag frågade om han skulle ha den på mail eller? så svarade han hur som helst så han fick den på en floppy
Något som var kvar rätt länge var hålband. Användes till att programera CNC maskiner

 

[lars_stefan_axelsson]

Något som var kvar rätt länge var hålband. Användes till att programera CNC maskiner

Ja, eller datorn som styrde "karrossbanken" i monteringsfabriken på SAAB i Trollhättan så sent som i början på nittiotalet (tänk stor rangerbangård hängande i taket där alla karosser och delar styrs ut till rätt lina). Den var komplett med "paper tape" och kärnminne. Vi glömde *alltid* att köra programmet (på separat remsa) som nollställde kärnminnet vid omstart, vilket oftast fick till följd att det matades ner en blå kaross med röda dörrar (eller dylikt) till linan. Ibland så monterades bilen så...

När man skrotade motsvarande dator i karosserifabriken på åttiotalet så kom de ner från tekniska museet i Stockholm och hämtade den... Vi fick ha kvar våran i ganska många år efter det... Det är ju ofta man gnällt över att utrustning man tvingats jobba med var färdig för museet, men här var det bokstavligt talat så.

(Och mycket_nu, hälsa dotter 1.0 att hon gör det i fel ordning. Man läser först Chalmers, och sen så diskar man av en MBA/Civ.ek. när man har lite tid över i slutet av sin civ.ing. Inte tvärt om... Då kan man titta på hålkort/disketter osv. som står utställda i foajén i ED-huset när man går förbi.)

 

[mycke_nu]

(Och mycket_nu, hälsa dotter 1.0 att hon gör det i fel ordning. Man läser först Chalmers, och sen så diskar man av en MBA/Civ.ek. när man har lite tid över i slutet av sin civ.ing. Inte tvärt om... Då kan man titta på hålkort/disketter osv. som står utställda i foajén i ED-huset när man går förbi.)

Helt rätt, blev nästan så. Dottern pluggade faktiskt industriell ekonomi på LiTH några år men bytte till Handels.

 

[AndersS]

Tror jag har några USB floppydrives kvar om det krisar

Var nått år sen en kollega bad om att få en fil. När jag frågade om han skulle ha den på mail eller? så svarade han hur som helst så han fick den på en floppy
Något som var kvar rätt länge var hålband. Användes till att programera CNC maskiner

Vissa skrivare från Facit/Ericsson hade små hålremsor för formaterings och de fanns kvar in på -90 talet, om jag minns rätt så var väl beteckningen 4153 på någon modell. Nålmatrixskrivare och pyjamaspapper.
Och vi hade hålremsor för krypteringsmaskinerna när man gjorde sin "värnplikt".

 

[alfista]

Vissa skrivare från Facit/Ericsson hade små hålremsor för formaterings och de fanns kvar in på -90 talet, om jag minns rätt så var väl beteckningen 4153 på någon modell. Nålmatrixskrivare och pyjamaspapper.

Japp, "vertikala tabstopp" och sidlängd styrdes av hålremsa. När man trätt nytt papper så synkades systemet genom att man för hand vred fram pappret till sidans överkant, frikopplade matningen och tryckte på knappen för sidmatning. Fast det är väl något av ett gränsfall om man kan betrakta det som datalagring.
Skrivarna var still going strong här och var in på 90-talet men jag misstänker att tillverkningen las ner första halvan av 80-talet. Jobbade en sväng på Ericsson Information i mitten av 80-talet och har för mig att de var ute ur programmet redan då. Grejorna var groteskt överdimensionerade så på företag med inte allt för stora utskriftsvolymer hade de säkert strävat på ännu om man fortfarande kört samma programvara (det skulle förvåna mig om det inte står någon enstaka kvar och knattrar någonstans). För stora datacentraler var de dock för långsamma, där var det trumskrivare och kedjeskrivare som gällde på den tiden, men det är en helt annan historia.

Och vi hade hålremsor för krypteringsmaskinerna när man gjorde sin "värnplikt".

Programmet för centralinstrumentet till haubits 77 kom också på hålremsa. Fanns ingen uppsamlingsrulle på läsaren utan allt samlades upp i läsarens låda och sedan fick man försiktigt för hand veva tillbaks allt på rullen igen.

 

[AndersS]

Skrivarna var still going strong här och var in på 90-talet men jag misstänker att tillverkningen las ner första halvan av 80-talet. Jobbade en sväng på Ericsson Information i mitten av 80-talet och har för mig att de var ute ur programmet redan då. Grejorna var groteskt överdimensionerade så på företag med inte allt för stora utskriftsvolymer hade de säkert strävat på ännu om man fortfarande kört samma programvara (det skulle förvåna mig om det inte står någon enstaka kvar och knattrar någonstans).

Ersättaren till dem var väl 4160 och som dessutom kunde fås med en motordriven arkmatare (med mycket problem). Jo, även jag fanns på EIS vid den tidpunkten så det är nog inte otroligt att vi kan ha sprungit på varandra i "regionen".