Beror ju väldigt mycket på vilken mark man har.tihimas skrev:
Har man riktig lermark, särskilt om det är ojämnt tjocka skikt, ska man nog passa sig.
Jag har ganska torr och väldränerad mark, så jag har helt enkelt chansat med att ställa hela friggeboden på samma sätt som tihimas. Det är ju inte så väldigt svårt att göra om och göra bättre ifall det skiter sig.
Hur länge har din altan stått? Vilken jord har du under?tihimas skrev:
Sen måste jag förtydliga att jag inte vill veta vad som är den ultimata grunden för en altan, utan jag vill veta hur man ska göra när man GJUTER PLINTEN för att den ska bli så hållbar som möjligt. Tror dock att jag fått svar på det. En ordentlig klump i botten med armeringsjärn i. Eventuellt singel under plinten. Om Plinten står på berg ska den fästas genom att nubbas fast i berget. Armeringsjärn i plinten också såklart. En del säger att man behöver gräva 1,6 meter ner i Stockholm. Vore intressant att få veta vilka siffror tabellen som hänvisas till grundar sig på. 30 talets vintrar eller dagens temperaturer? Som tur är verkar jag inte ha mer än 90 cm ner till berg på samtliga av mina plintar... Puh! Sen är det lite oklart om plinten ska isoleras på nåt sätt, men va fanken om din altan står på lecablock verkar det ju vara overkill med allt jag gjort hittils
Plinten behöver inte isoleras, särskilt om den står på berg.
Olika metoder för isolering tar man främst till för att slippa gräva till frostfritt, eller rättare sagt minska det tjälfria djupet lokalt. Problemet är att plinten själv leder ner kylan effektivt.
En annan sak som kan hända är att den omgivande jorden lyfter upp plinten, även om plinten står tjälfritt. Men om friktionen mellan plint och omgivande jord är tillräckligt hög så "fastnar" plinten och dras upp då jorden runt om tjälar och reser sig.
Så slät utsida på plinten är bättre.
Plintar som är koniska är också bättre ur denna synpunkt (antagligen enda skälet till att en del är koniska).
Betongklumpen i botten, som är större än plinten gjuten i rör ovanför, är också en bra försäkring mot plintlyft.
Hur vanligt det är med att plintar lyfts av omgivande mark vet jag inte, men då det finns koniska plintar i handeln och fundament till lyktstoplar och sånt ofta är koniska så antar jag att det inte är ett helt ovanligt fenomen.
Olika metoder för isolering tar man främst till för att slippa gräva till frostfritt, eller rättare sagt minska det tjälfria djupet lokalt. Problemet är att plinten själv leder ner kylan effektivt.
En annan sak som kan hända är att den omgivande jorden lyfter upp plinten, även om plinten står tjälfritt. Men om friktionen mellan plint och omgivande jord är tillräckligt hög så "fastnar" plinten och dras upp då jorden runt om tjälar och reser sig.
Så slät utsida på plinten är bättre.
Plintar som är koniska är också bättre ur denna synpunkt (antagligen enda skälet till att en del är koniska).
Betongklumpen i botten, som är större än plinten gjuten i rör ovanför, är också en bra försäkring mot plintlyft.
Hur vanligt det är med att plintar lyfts av omgivande mark vet jag inte, men då det finns koniska plintar i handeln och fundament till lyktstoplar och sånt ofta är koniska så antar jag att det inte är ett helt ovanligt fenomen.
Jag har blott och bart lera under min (ena) altan.
Lera är stadigt som berget om man inte ändrar på fuktförhållandena, dvs planterar törstiga träd intill eller dränerar. Om leran får innehålla samma mängd fukt som den alltid har gjort så rör den sig inte. Eftersom jag på leran en gång i tiden krattade ut en decimeter matjord och sådde gräs i jorden så är tio centimeters schaktdjup lika med schakt till orörd botten - dvs färdigpackat. Altanen har stått fyra år.
Vill man ha frostfritt så kan man också schakta till frostfritt och fylla upp till önskat djup med icke tjälskjutande material. På så sätt kan man få en 500 mm prefabplint att stå frostfritt.
Vill man köpa billiga prefabplintar så kan man köpa 500 mm plintar utan beslag för 15:- på byggmax i botkyrka. Utgående vara och sänkt pris.
Lera är stadigt som berget om man inte ändrar på fuktförhållandena, dvs planterar törstiga träd intill eller dränerar. Om leran får innehålla samma mängd fukt som den alltid har gjort så rör den sig inte. Eftersom jag på leran en gång i tiden krattade ut en decimeter matjord och sådde gräs i jorden så är tio centimeters schaktdjup lika med schakt till orörd botten - dvs färdigpackat. Altanen har stått fyra år.
Vill man ha frostfritt så kan man också schakta till frostfritt och fylla upp till önskat djup med icke tjälskjutande material. På så sätt kan man få en 500 mm prefabplint att stå frostfritt.
Vill man köpa billiga prefabplintar så kan man köpa 500 mm plintar utan beslag för 15:- på byggmax i botkyrka. Utgående vara och sänkt pris.
Tjäle och altan är inget problem.
I mina trakter (surjämte) lyfter tjälen ca 2-3dm och det skapar såklart lite bekymmer om man inte tänker sig för.
En metod som visat sig fungera riktigt bra är att inte gräva alls, dvs lägga plintarna ovanpå marken och bygga från dessa. Vet flera lyckade altaner som bara grundlagts med en tryckimpregnerad planka på marken.
Sen är det också mycket viktigt att inte fästa altanen i huset.
Resultatet blir att altanen kan röra sig fritt från huset med tjälens härjningar. När tjälen försvunnit och det är dags att börja använda altanen (midsommar) så ligger altanen plant och fint igen.
Självklart ska den inte heller fästas i plintarna.
Pålning nämndes också tidigare.
En variant där är att skaffa 1½" vattenledningsrör som man slår ner i marken till frostfritt mha slägga (nu snackar vi manliga arbetsuppgifter). I toppen på röret sätter man en justerbar plintsko och bygger från det.
I mina trakter (surjämte) lyfter tjälen ca 2-3dm och det skapar såklart lite bekymmer om man inte tänker sig för.
En metod som visat sig fungera riktigt bra är att inte gräva alls, dvs lägga plintarna ovanpå marken och bygga från dessa. Vet flera lyckade altaner som bara grundlagts med en tryckimpregnerad planka på marken.
Sen är det också mycket viktigt att inte fästa altanen i huset.
Resultatet blir att altanen kan röra sig fritt från huset med tjälens härjningar. När tjälen försvunnit och det är dags att börja använda altanen (midsommar) så ligger altanen plant och fint igen.
Självklart ska den inte heller fästas i plintarna.
Pålning nämndes också tidigare.
En variant där är att skaffa 1½" vattenledningsrör som man slår ner i marken till frostfritt mha slägga (nu snackar vi manliga arbetsuppgifter). I toppen på röret sätter man en justerbar plintsko och bygger från det.
Den pålen var ju jättesmart.
Jag har också varit mycket i jämtland och i den trakten jag hälsar på brukar de grundlägga altaner och små byggnader med ett par skivor offerdalsskiffer till önskad höjd, rätt upp och ner på backen.
Jag har också varit mycket i jämtland och i den trakten jag hälsar på brukar de grundlägga altaner och små byggnader med ett par skivor offerdalsskiffer till önskad höjd, rätt upp och ner på backen.
Ironi på hög nivå... Plintarna är nu gjutna och klara. Gissa vad som täcker den uteplats som jag bygger altanen på... Offerdalsskiffer!tihimas skrev:
Min erfarenhet är att alla byggnader där uppe som "flyter" på marken med några års mellanrum måste justeras med domkraft och upp-pallning. Jordankare verkar vara ett alternativ, men ett dyrt sådant förstås om man inte besitter en fysik som jätten Jorm.SaabAero skrev:
Visst är det så många gånger, men det har också med vikten på det som byggts att göra.sjutumfyra skrev:
Är marken mjuk kommer såklart byggnaden att sjunka med tiden och då blir det domkrafter och pallning som gäller.
Risken är klart mindre med en altan än timrad lada
Eftersom det är olika förhållanden i hela landet är nog det bästa att kolla med den äldre generationen "locals" som har erfarenhet i just den trakten.