Jag var på byggsamråd härom veckan. Under en övergångsperiod kommer det vara tillåtet med "hela" 65 kWh/m2. Med tiden kommer det införas en regel om elpatronens effekt, vill minnas att det inte kommer vara tillåtet med mer än 4,5kW. Men när respektive regel kommer införas har jag inte lagt på minnet, ring er lokala byggnadsnämnd.Nilsson2 skrev:
Under tiden: Generellt kan sägas att ungefär 15% av husets värme smiter ut genom väggarna. Räkna er inte trötta på k-värden, isolera grunden och taket ordentligt.
/LB 365 mm H+H (densitet 400), 300 mm cellplast, 555 mm isolering i taket....
Redigerat:
Lättbetong finns i olika densiteter. Ju högre densitet, desto "hårdare" och "kallare" block. Vanligt spann är 350-700 kg/m3, vilket motsvarar tryckhållfasthet 1,5-5,0 MPa.beli skrev:
Lättklinker för tankarna snarare till block baserade endast på lera, som exempelvis Wienerberger Porotherm, än till leca som är en mix mellan porösa kulor av lera, och betong. Rätta mig om jag har fel. Således har du en uppsjö lättklinkerblock att välja på, samt lika många varianter av kalksandsten. Några exempel:
http://www.heidelberger-kalksandstein.se/produktfoerdelar/produktfoerdelar/ks-planstenar.html
http://www.wienerberger.se/servlet/...lArticle05&cid=1132852274682&sl=wb_se_home_se
Det kan lika gärna bli dryga 30%, som mitt räkneexempel några inlägg tillbaka visar. Illustrativa exempel på hus med pilar för resp. energiförluster från Isover brukar också ligga på runt 30%. 15% fås nog bara om man har extremt stor fönsterarea.Mitto skrev:
Redigerat:
Lättklinker och "leca" är samma sak, men Leca är ett varunamn som ägs av maxit. Så ska man vara petig så kan du bara köpa leca av maxit. Andra tillverkare som t.ex. Finja säljer lättklinkerblock, som är den korrekta benämningen på materialet.
Samma exempel finns på frigolit / cellplast. Frigolit var ett varunamn, men materialets korrekta benämning är cellplast.
Porothermen går under tegel.
Kalksandsten är materialnamnet för bl.a. varunamnet Mexi.
Samma exempel finns på frigolit / cellplast. Frigolit var ett varunamn, men materialets korrekta benämning är cellplast.
Porothermen går under tegel.
Kalksandsten är materialnamnet för bl.a. varunamnet Mexi.
Redigerat:
Jag förstår vad du menar, ktm250. Leca kallas i folkmun för lättklinker, och är väl det. Klinker kommer ju från bränd lera. Problemet är bara att leca-block inte påminner om klinker/tegel, vare sig det gäller strukturen eller färgen.
Därför gör man skillnad på leca och lättklinker i exempelvis Tyskland, där man kallar:
- Leca för Blähton. Leca är annars engelsk förkortning för Lightweight Expanded Clay Aggregates.
- Lättklinker/klinker (Porotherm, Poroton, Unipor) för Ziegel eller Klinker, dvs tegel eller klinker.
- Lättbetong heter Porenbeton, eller Gasbeton.
Från Real Life Sweden:
Personal på lokala bygghandeln envisas med att kalla lättbetong för leca. Folk som ska lossa pallar med LB drar sig inte för att kalla LB för leca. Sverige är lecas förlovade land.
Därför gör man skillnad på leca och lättklinker i exempelvis Tyskland, där man kallar:
- Leca för Blähton. Leca är annars engelsk förkortning för Lightweight Expanded Clay Aggregates.
- Lättklinker/klinker (Porotherm, Poroton, Unipor) för Ziegel eller Klinker, dvs tegel eller klinker.
- Lättbetong heter Porenbeton, eller Gasbeton.
Från Real Life Sweden:
Personal på lokala bygghandeln envisas med att kalla lättbetong för leca. Folk som ska lossa pallar med LB drar sig inte för att kalla LB för leca. Sverige är lecas förlovade land.
Givetvis varierar procenttalet från fall till fall, men generellt har jag hört denna siffra. En "tråkig" standard villa har inte ngn större andel väggarea.isolde skrev:
Baserat på den siffran (15-25%) fann jag det inte lämpligt att beställa H+H 365 med 300-densitet, priset skulle vara ca 25-30% högre jämfört med 400-densitet. Att hämta hem 65-80000 kr i energibesparing på att väggarnas isoleringsförmåga avsvärt förbättras när dessa ändå inte är de stora bovarna i energiförlusten kändes tämligen dumt i en ekonomisk synvinkel. Dessutom övertygad om att leveranstiden inte varit en vecka.
Men skulle jag rita ett nytt hus idag skulle jag rita med Celcon H+H nya 500 mm stenar, är det så från början finns det ju ingen budget som fördyras, den är redan fastslagen.
Det finns en ny densitet från H+H, 550 som är till för källarväggar. Vatten skall ju inte stå mot väggen oavsett material, det skall vara dräneringsskivor och dränerat.heintz skrev:
Klicka på "Produktdatablad kv 550":
http://www.hplush.se/celblocket
Redigerat:
Mitto, ska du ha gjutet mellanbjälklag? Kikade på din blogg men lyckades inte hitta info angående bjälklaget. 300-kvaliteten klarar nog 1,5 MPa i tryck. Blir lite fundersam om den inte hade varit något för skör. Vad tyckte din konstruktör?
Fint hus i övrigt. Du avslutar med ljus puts, antar jag?
Fint hus i övrigt. Du avslutar med ljus puts, antar jag?
300-kvaliteten hade vi kunnat nyttja utan problem på vårt hus har det sagts iaf med avseende på vägghöjder och belastning från tak, men när jag ritade huset fanns endast 400. Valde att inte nu köpa 300 då leveranstid var oklar och likaså den exakta prisbilden. Tydligen använder de inte sin vanliga sand och vad kostanden för den samt leverans av den samma blir var oklar, att hämta hem den "extra" kostnaden på lägre uppvärmingskostnad lär ta onödigt lång tid.isolde skrev:
Mellanbjälklaget blir Kerto (45/220), med 400-sten skall vi inte behöva ha ngt "hammarband" att fördela ut vikten med. Ingen av innerväggarna på ovanvåningen är bärande (bortsett från den som kommer från nedervåningen i trapphuset, men den belastar ju inte mellanbjälklag utan tvärtom) så det blir inga vansinniga vikter på mellanbjälklaget och upplaget av det samma på yttervägg blir väl tilltaget. Så för att svara på din fråga så har vi inte ens funderat på gjutet mellanbjälklag och således inte i kombination med 300-kvaliteten. Och konstruktören är jag själv, så det blir indirekt två svar i ett ovan.
Det blir helt riktigt ljus puts, det blir det ju per automatik då vi använder lågalkalisk cement, men det blir än mer ljusare när vi målar fasaden med 0502-Y. Den blir snudd på så vit man vågar ha en fasad av praktiska skäl. Tjockputsen gör vi givetvis själva, blir snutputsat.
Tvärt om. Lättklinker kallas för leca pga. inarbetat varunamn. Klinker = bränd lera, ja i olika densiteter och färger beroende på leran. Lättklinkerkulor (leca) är bränd lera som i de roterande ungnarna expanderar och "blir lätta" genom luftporerna som bildas = lättklinker. Lättklinker blandat med cement, vatten, pressat och torkat, är ett lättklinkerblock, i folkmun lecablock pga. varunamnet.isolde skrev:
Man kan säga så här: handlar du av maxit så kan du köpa lecablock och lecakulor eftersom maxit äger AB Svensk Leca. Handlar du av Finja så handlar du lättklinker. Varunamn, varunamn.
Som du skriver så förväxlar många lättklinker och lättbetong, men det är två olika produkter.
Hei,
3. gången jeg leser igjennom hele denne tråden. Ni er fantastiske! Vi skal bygge vårt drömhus i Åhus (Skåne), et 1 1/2 plan hus i vinkel, ca 350 kvm totalt. Tycker veldig mye om stenhus (förste hus var Uniqhus, hel-teglat inne og ute) og vil gjerne ha stenhus denne gången også.
Summan av era argument er å bygge 19 leca (billig!) + cellplast + 19 leca og putse ut- og innvendig. Frågan til dere genier er om det er tilräklig for å få en vettig energikostnad. Noen som kan svare på dette? Vår arkitekt ritar snygge hus men har ingen susning om pros and cons mellom LK og LB og rekommenderer 50 cm H+H block.
Vi skal hente inn priser fra entreprenörer nå, hva tror ni byggerne tycker om denne konstruksjonen ? Blir det mycket dyrere enn trästomme med 40 cm mineralull og puts?
Vil legge inn vattenburen golvvärme med pellets som energikälla.
3. gången jeg leser igjennom hele denne tråden. Ni er fantastiske! Vi skal bygge vårt drömhus i Åhus (Skåne), et 1 1/2 plan hus i vinkel, ca 350 kvm totalt. Tycker veldig mye om stenhus (förste hus var Uniqhus, hel-teglat inne og ute) og vil gjerne ha stenhus denne gången også.
Summan av era argument er å bygge 19 leca (billig!) + cellplast + 19 leca og putse ut- og innvendig. Frågan til dere genier er om det er tilräklig for å få en vettig energikostnad. Noen som kan svare på dette? Vår arkitekt ritar snygge hus men har ingen susning om pros and cons mellom LK og LB og rekommenderer 50 cm H+H block.
Vi skal hente inn priser fra entreprenörer nå, hva tror ni byggerne tycker om denne konstruksjonen ? Blir det mycket dyrere enn trästomme med 40 cm mineralull og puts?
Vil legge inn vattenburen golvvärme med pellets som energikälla.
Allt går, men hur tjocka väggar kan du leva med? 2 x 19cm = 38 cm. Sedan vill du ha EPS emellan... Alltså uppemot 50cm tjocka väggar som stjäl boarea från grunden osv. Större fönster måste till för att öppningar inte ska uppfattas som skottgluggar. Större fönster ger större enegriförluster. Du hamnar i en ond cirkel.Andreaszan skrev:
Ska skalmuren sedan förankras i den inre muren, blir det inget roligt (beroende av höjden)
Byt arkitekt. För- och nackdelar mellan LK och LB bör t o m en svensk (?) arkitekt kunna svara på. När det gäller Celcon-block menar han/hon längden, och inte tjockleken/bredden. Missförstånd där, tror jag.Andreaszan skrev:
Tycker inte den är speciellt praktisk eller kostnadseffektiv. Ska du bygga 1,5-plan, kan du göra det billigt och bra m h a 24cm LB klass 600 och 12-15 cm cellplast på utsidan, och avsluta med tunnputs.Andreaszan skrev:
Vill du absolut ha med leca på ett hörn, är isoleca en enklare lösning än mur, cellplast, och skalmur med eventuella kramlor.
Hur priset förhåller sig till ett trähus är jag osäker på, men rent allmänt ska träkonstruktion undvikas vid putsade fasader.
Men, är det inte tjockleken arkitekten menar? http://www.hplush.se/c/document_library/get_file?folderId=19585&name=DLFE-10902.pdf finns ju i 500 mm och nämns dessutom några poster längre upp i denna tråd?isolde skrev: