Länsförsäkringar kidnappat mina pengar (clickbait)

[Claes Sörmland]

Ja vad säger du @Dilato - tror du banken kan låna pengar av Riksbanken gratis?

 

[Claes Sörmland]

En mer intressant fråga tycker jag är hur det ser ut med kassaflödena. Vid bolån, var kommer pengarna som banken lånar ut ifrån i kvantitativa termer? Hur mycket kommer från ny ökad inlåning, bostadsobligationer respektve lån från Riksbanken?

 

[Zodde]

En mer intressant fråga tycker jag är hur det ser ut med kassaflödena. Vid bolån, var kommer pengarna som banken lånar ut i kvantitativa termer? Hur mycket kommer från ny ökad inlåning, bostadsobligationer respektve lån från Riksbanken?

Varierar från bank till bank. Traditionellt har sparbankerna alltid haft mycket högre inlåning från allmänheten än affärsbankerna som i större utsträckning fått förlita sig på Obligationsmarknaden. Idag är skillnaden mindre.

Lån till/från riksbanken har mer med likviditetsstyrning å göra. Dvs riksbanken ger eller tar pengar till/från banksystemet genom penningpolitiska repor.

Skuldsidan i Balansräkningarna i bankernas årsredovisningar visar hur man fundar sig.

 

[Dilato]

Här kan man lär sig en hel del om hur sjukt systemet är numera.

 

[Zodde]

Här kan man lär sig en hel del om hur sjukt systemet är numera.
[media]

Systemet är inte sjukt även om det finns mytbildare som vill påstå det.

Du hade nån obesvarad fråga från Claes ovan.

En fråga från mig också.
Om nu banken som du påstår kan skapa pengar ur tomma intet.
Har man en kostnad för dessa eller är de ”gratis”?
OM MAN har en kostnad, till vem betalar man då för dessa nya pengar.

 

[Dilato]

Systemet är inte sjukt även om det finns mytbildare som vill påstå det.

Du hade nån obesvarad fråga från Claes ovan.

En fråga från mig också.
Om nu banken som du påstår kan skapa pengar ur tomma intet.
Har man en kostnad för dessa eller är de ”gratis”?
OM MAN har en kostnad, till vem betalar man då för dessa nya pengar.

Jag har aldrig påstått att jag vet allt om hur det monetära systemet fungerar, men du verkar veta allt är ok, systemet är i balans, ingen behöver oroa sig.

Ständigt ökande skulder, alla länder har en statsskuld som igen betalar och varje gång det krisar står skattebetalare för notan.
Det är inte hållbart och alla i finansvärlden vet det men ingen törs säga det.

 

[Zodde]

Jag har aldrig påstått att jag vet allt om hur det monetära systemet fungerar, men du verkar veta allt är ok, systemet är i balans, ingen behöver oroa sig.

Ständigt ökande skulder, alla länder har en statsskuld som igen betalar och varje gång det krisar står skattebetalare för notan.
Det är inte hållbart och alla i finansvärlden vet det men ingen törs säga det.

Man behöver inte veta allt eller tycka allt funkar perfekt men grundläggande saker som att bankerna inte kan trolla fram nya pengar är inte så svårt att förstå. De måste ha inlåning från allmänhet eller pengar från obligationer för att kunna låna ut. Bara att sätta upp en enkel balansräkning så hajar man (eller läsa bankernas BR)

Detta är en myt som sprids på flera forum, man blandar ihop ökad penningmängd (som uppstår då bankerna ökar utlåningen) med att de helt enkelt kan trycka nya pengar utan täckning.

Ditt övriga raljerande över systemets hållbarhet är en helt annan fråga.
Det har funkat relativt bra i några sekel, funkar nog ytterligare så länge vi lever.



Minns domedagsprofeter som spådde systemets undergång vid oljekrisen 1973, silverkollapsen 1980, Wall Street kraschen 1987, fastighetskrasch med följande bankkollaps i Sverige å Norge 1990 +-, valutakrisen i många länder 1992, dotcomkraschen år 2000, subprime å Lehman krisen 2007-09, Euro krisen några år senare etc…

Systemet har visat sig övervinna kriserna och alla domedagsprofetior under min livstid har varit helfel.

 

[Claes Sörmland]

Varierar från bank till bank. Traditionellt har sparbankerna alltid haft mycket högre inlåning från allmänheten än affärsbankerna som i större utsträckning fått förlita sig på Obligationsmarknaden. Idag är skillnaden mindre.

Lån till/från riksbanken har mer med likviditetsstyrning å göra. Dvs riksbanken ger eller tar pengar till/från banksystemet genom penningpolitiska repor.

Skuldsidan i Balansräkningarna i bankernas årsredovisningar visar hur man fundar sig.

Det intressanta vore ju en sammanställning av hela banksektorn, d v s vad pengarna i kvantitativa termer kommer ifrån vid upplåning för bostäder. Just den folkliga uppfattningen att banker lånar ut kundernas inlåningspengar som huvudsaklig verksamhet har jag uppfattat inte är en korrekt beskrivning utifrån ett kvantitativt perspektiv. Korrigera mig gärna om du sitter med aggregerad data som visar något annat.

 

[Claes Sörmland]

Detta är en myt som sprids på flera forum, man blandar ihop ökad penningmängd (som uppstår då bankerna ökar utlåningen) med att de helt enkelt kan trycka nya pengar utan täckning.

Just att öka penningmängden måste väl rimligen vara själva definitionen på att skapa pengar tänker jag. Och med tanke på den extremt låga räntan så har det ju varit mycket billigt att skapa nya pengar, vilket vi också har gjort.

"Trycka pengar" känns lite utdaterat 2024, jag vet inte hur det är för dig men jag har inte ens sett de där nya tryckta sedlarna och präglade mynten som kom för ett antal år sedan.

 

[Dennan4]

Det intressanta vore ju en sammanställning av hela banksektorn, d v s vad pengarna i kvantitativa termer kommer ifrån vid upplåning för bostäder. Just den folkliga uppfattningen att banker lånar ut kundernas inlåningspengar som huvudsaklig verksamhet har jag uppfattat inte är en korrekt beskrivning utifrån ett kvantitativt perspektiv. Korrigera mig gärna om du sitter med aggregerad data som visar något annat.

Riksbanken publicerar rapporter som visar storbankernas finansieringsmix. Exempelvis här, https://www.riksbank.se/globalasset...-dess-paverkan-pa-hushallens-bolanerantor.pdf , på sidan 2 och 3.
Där framgår att ca 40% av bankernas totala finansieringen sker via inlåning från allmänheten. och drygt 30% via emitterade värdepapper (obligationer). På sidan 3 tydliggörs finansieringen specifikt för bolån som till 70% finansieras av bostadsobligationer, som är billigare upplåning för banken eftersom det finns säkerhet i form av bostäder i botten.

Just att öka penningmängden måste väl rimligen vara själva definitionen på att skapa pengar tänker jag. Och med tanke på den extremt låga räntan så har det ju varit mycket billigt att skapa nya pengar, vilket vi också har gjort.

"Trycka pengar" känns lite utdaterat 2024, jag vet inte hur det är för dig men jag har inte ens sett de där nya tryckta sedlarna och präglade mynten som kom för ett antal år sedan.

Trycka pengar är idag bara ett uttryck för ökad penningmängd, inte att man faktiskt trycker fysiska sedlar. Om du sätter in 100kr på banken och den då kan låna ut säg 90kr till någon annan så har man ökat penningmängden eftersom du har dina initiala 100kr på ditt konto och någon annan nu har 90kr på sitt konto som inte fanns igår.

 

[Claes Sörmland]

Riksbanken publicerar rapporter som visar storbankernas finansieringsmix. Exempelvis här, [länk] , på sidan 2 och 3.
Där framgår att ca 40% av bankernas totala finansieringen sker via inlåning från allmänheten. och drygt 30% via emitterade värdepapper (obligationer). På sidan 3 tydliggörs finansieringen specifikt för bolån som till 70% finansieras av bostadsobligationer, som är billigare upplåning för banken eftersom det finns säkerhet i form av bostäder i botten.

Tack! Jag ska läsa på!

Trycka pengar är idag bara ett uttryck för ökad penningmängd, inte att man faktiskt trycker fysiska sedlar. Om du sätter in 100kr på banken och den då kan låna ut säg 90kr till någon annan så har man ökat penningmängden eftersom du har dina initiala 100kr på ditt konto och någon annan nu har 90kr på sitt konto som inte fanns igår.

Jag tror det uttrycket med den kontrafaktiska meningen förvirrar mer än den förklarar. Folk förstår inte att det är en liknelse och inte handlar om tryckta sedlar.

 

[daVinci]

Å ”vad fan får jag för pengarna”?

Du får det majoriteten röstat för.

 

[noone70]

Du får det majoriteten röstat för.

Tyvärr är ju vi nettobetalare i minoritet här i sverige

 

[daVinci]

Det intressanta vore ju en sammanställning av hela banksektorn, d v s vad pengarna i kvantitativa termer kommer ifrån vid upplåning för bostäder. Just den folkliga uppfattningen att banker lånar ut kundernas inlåningspengar som huvudsaklig verksamhet har jag uppfattat inte är en korrekt beskrivning utifrån ett kvantitativt perspektiv. Korrigera mig gärna om du sitter med aggregerad data som visar något annat.

Varför kan inte du och andra bara titta i en banks balansräkning så kan ni själva se hur det är.

Exempel från en mindre bank med enkel balansräkning: https://internetbank.swedbank.se/ConditionsEarchive/download?bankid=1111&id=WEBDOC-PRODE177131337

Gå till sidan 44 Och titta i balansräkningen på skuldsidan:

In- och upplåning från allmänheten 14 841 MSEK
Emitterade värdepapper 2 200
Skulder till kreditinstitut 152
Övriga skulder 77
Avsättningar för pensioner m.m. 76
Eget kapital 3 901

Den stora posten här är inlåning från allmänheten. Dvs "pengar på banken" för de som lånar ut.
"Pengar på banken" är bara en fordran på den juridiska person som banken utgör. Och är en skuld till kontohavaren för banken.

På tillgångssidan ser du utlåning till allmänheten (som är nästan lika stor som inlåningen från allmänheten).

Och som synes har denna bank inga varken skulder eller tillgångar hos Riksbanken. Dom har helt enkelt inget med Riksbanken att göra. (Troligen har dom inget RIX-konto utan anlitar en annan bank för sina dagliga betal-transaktioner).

Pengar skapas genom att låntagaren övertygar banken om att skuldsätta sig till låntagaren.

 

[Claes Sörmland]

Pengar skapas genom att låntagaren övertygar banken om att skuldsätta sig till låntagaren.

Precis. Sen kom protesterna att detta inte var att skapa pengar.