Kräver bygglov för gamla byggnader

[useless]

Det kan ju knappast vara något nytt, så det borde väl finnas några riktlinjer eller prejudikat?

 

[AndersS]

Det troliga är att det blir "dagsstatus" som blir gällande i de flesta fallen, men varje fastighet är unik och vad svaret blir vet man inte förrän det ärendet prövats. Är det "uti bögda" eller centralt i någon större tätort, vad gäller det nya bygglovet, osv, totalt omöjligt att besvara i tråden.

 

[Claes Sörmland]

Här i byn fick de in en ung ny handläggare som ambitiöst och klämkäckt upptäckte en massa avvikelser från detaljplan i våra villaområden som gick långt tillbaka i tiden. Stadsarkitekten drog en djup suck.
Vederbörande ville givetvis få beröm för sitt goda arbete, men det blev ett hastigt slut på den provanställningen.
Exempelvis står vårt hus på två fastigheter, och har så gjort sedan 1918.
Kanske skulle de åläggas att åtgärda detaljplanerna så att de istället stämmer med verkligheten (och förbjudas att trakassera oskyldiga fastighetsägare)?
Men då skulle de ha fullt upp något decennium framåt.

Tanken med PBL när dem kom var ju att kommunerna skulle jobba aktivt med detaljplanerna och regelmässigt uppdatera dem. PBL utreds och utformas under peak välfärdstat när vårt skattetryck är som högst och är en naturlig komponent av samhällsbygget. Storkommunsreformen har då redan genomförts för att få större enheter som nu har kapaciteten att styra samhällsbyggandet i detalj genom en strid ström av nya och uppdaterade detaljplaner. Det privata ska tryckas tillbaka till förmån för aktiv kommunal planering av det goda lokalsamhället.

Men lagom till PBL införs faller det hela ihop med 90-talskrisen och kommunerna är inte intresserade att styra samhällsbygget med enorma detaljplaneavdelningar. Det blir ingen reform i grunden av bygglagstiftningen och kommunerna varken uppdaterar sina detaljplaner eller ens slutar följa gamla byggnadsstadgans praxis. Luften går ur detta politiska projekt och kvar blev bara tvångströjan. Och byggandet återgår till att vara privata initiativ med kommunens byggnadsnämnd endast som ett fördyrande och fördröjande ok att släpa på. Och sen kom miljölagstiftningen på det...

 

[Claes Sörmland]

Det kan ju knappast vara något nytt, så det borde väl finnas några riktlinjer eller prejudikat?

Jo det är nytt. Och det beror på att bygglovsprövning till nyligen helt har byggt på nuvarande användning och fysiska utformning gällande byggnaden man söker bygglov för att ändra på. Det har alltså tills nyligen juridiskt inte spelat någon roll hur en byggnad har kommit till världen, t ex om en byggnad har uppförts inom ramen för bygglov för åtgärden att bygga eller om den har uppförts utan lov. Så byggnader som har byggts eller ändrats genom svartbyggande och mer än tio har passerat har fullt tolererats av samhället som vilken annan byggnad som helst.

Men sen kom friggebodsreglerna och andra undantag för en- och tvåbostadshus. Då blev det plötsligt nödvändigt att definiera vad som är och inte är ett sådant en- eller tvåbostadshus. Och här tar man första steget i att ändra praxis i domstol på 90-talet (RÅ 1995 ref. 42). En olovligt ianspråktagen bostad räknas nu plötsligt inte som en enbostadshus i PBLs mening. Och sen nyligen 2019 (MÖD 2019:1) så gick domstol ett steg längre med grund i RÅ 1995 ref. 42, nu plötsligt spelar det roll hur en byggnad historiskt kom till världen för att pröva bygglov. Om den är frukten av preskriberat svartbyggande så kan ytterligare bygglov inte beviljas före den ges bygglov i efterhand menar MÖD.

Var gränsen går för denna nya logik som har införts i praxis (och inte genom ny explicit lagstiftning!) vet vi inte. T ex om ett småhus som är byggt med bygglov och som senare har målats om i en annan fasadkulör olovligen (för mer än tio år sedan) nu också i sin helhet betraktas som en byggnad där fler bygglov inte kan ges förrän bygglov har getts i efterhand för den nya oprövade färgsättningen.

 

[Jehu]

Blir svårt att komma tillrätta med sådana problem.
Som villaägare får man tänka efter före bygganmälan lämnas in så man inte hamnar i en hopplös situation. Om en granne vill sabotera kan man bara hoppas att kloka krafter styr på byggkontoret.

 

[Peppeab]

Min syster bor i ett bostadsområde med villor. Deras hus, inklusive garage och lillstuga, är byggt på 40-talet. Lillstugan och garaget ligger nära tomtgränsen. Nu tänkte de sätta in en dörr till i lillstugan, som skulle vetta mot grannen bakom. De frågade grannen, som tyckte det var ok. Tydligen tyckte hans fru inte att det var ok trots allt, och snart dyker det upp en anmälan om svartbygge för denna dörr.

Nu till det trassliga: Stadsbyggnadskontoret hittar på sina kartor vare sig garaget eller lillstugan. De kräver att det kommer in en bygglovsansökan för lillstugan och en attefallsanmälan för garaget. Garaget ligger i bakre hörnet av tomten och skulle kräva godkännande av tre (3) grannnar, varav en är den som skickade in klagomål tidigare. Kan stadsbyggnadskontoret verkligen behandla gamla byggnader som om de vore önskemål om nybyggnation?

Förr var det 10 år, men nu tror jag att det är bara 6år. Har byggnaden stått där så länge - behövs ingen bygganmälan eller bygglov.