Jo kostnaderna för att bygga har ökat markant.
Ta bara detta här i min kommun

Anslutning kommunalt VA: 190 600 kr. Gatukostnad: 221 000 kr. Även kostnader för bygglov samt ev planavgift tillkommer.
Planavgiften är runt 100kkr som jag mins det.
Sedan ska elen dras fram.

Över en halv miljon och då har man inte ens börjat gräva. Tillkommer pantprev och lagfart på en nätt liten slant också.

Galet hur det har blivit. Jag köper att man idag kräver bra isolerprestanda men det är precis ALLT som har blivit vansinnigt dyrt idag.
 
  • Gilla
SonnyListon
  • Laddar…
D daVinci skrev:
Jag kan ge lite fler kommentarer till detta.

Det är inte riktigt så att man har råd att bo fint för att man har lånat.
Med lån följer ränta och det är en boendekostnad.

Dvs desto mer lån desto mer boendekostnad.

Dock är det så att om man lägger in mycket eget sparande i bostaden så uppstår ungefär samma boendekostnad. Då får du räkna in utebliven avkastning på det egna sparande i boendekostnaden. Men det är väl få som hanterar detta korrkt.

Det är riktigt att det inte är många gamla som sitter på stora lån. Det finns två skäl till det.
Pensionen är vanligen lägre än lönen, och då medger bankerna lägre bostadslån. När folk börjar närma sig pensionen så får man inte låna så mycket. Och för de som har lån gäller amortering ned till en acceptabel skuld.

Tidigare under 70/80-tal hade vi hög inflation. Och därmed höga räntor. Och stora löneökningar.
Det innebär att relationen skuld/lön minskade kraftig varje år, utan direkt amortering. I praktiken vad det mesta av räntan en amortering. (Fast inte formellt).
Det vara bara de första åren då som ränta/lön var besvärligt. Den minskade snabbt.
Men det gjorde också att när folk pensionerades så hade de låga skulder.

Numera säger banken stopp för stora lån och kräver amortering.

Folk var definitivt inte rikare förr. Stor skillnad. Hushållen tillgångar har bara under 2000-talet ökat mycket drastiskt. Vi är väldigt rika nu jämfört med bara för 20 år sedan.
Skuldernas andel av bruttotillgångarna minskar hela tiden. Dvs hushållens soliditet bara ökar.
(Verkligheten är lite annorlunda än vad medias skrämselrubriker antyder).
De senaste 15 åren har det snabbt blivit billigare och billigare att låna pengar. När jag köpte min lägenhet 2005 hade jag drygt 4,6% i ränta. Räntan sjönk och värdet steg, mina tillgångar ökade således och boendekostnader blev lägre. Allt gott så. 2011 när det var dags att sälja, började räntan stiga, folk började skriva på nätet "vad gör vi nu" i smått panik över de ökande boendekostnaderna det medförde och folk (långt ifrån alla) sålde till och med sina bostäder med förlust det här året. Då, 2011 var fortfarande priserna på bostäder låga, om man jämför med idag. Ränteökningen kom av sig och stannade på dryg 4%.

Idag kan du låna till ca 1% ränta och ja, det kanske kan bli ännu lite billigare framöver, något måste ju hända så att folk kan låna ännu mer för att hålla konsumtionen och köpkraften igång.

Vad händer om räntan plötsligt stiger igen, säg till 2%. Det är ändå en större ökning (fördubbling mot idag) än vad som gjorde avtryck 2011. Att bankerna kräver att hushållen ska klara 7% är inte detsamma som att de faktiskt gör det, inte utan stort avkall på konsumtionshungern i alla fall.

Skall bli intressant att se hur många av 70-talisterna som går i pension med flera miljoner i skuld, hur det går ihop med den låga pensionen som kommer. Det blir ju något annat än för de, som du själv beskriver fick sina skulder uppätna av inflationen och därför lugnt kan bo kvar i sina bostäder. ..
 
Buford Buford skrev:
De senaste 15 åren har det snabbt blivit billigare och billigare att låna pengar. När jag köpte min lägenhet 2005 hade jag drygt 4,6% i ränta. Räntan sjönk och värdet steg, mina tillgångar ökade således och boendekostnader blev lägre. Allt gott så. 2011 när det var dags att sälja, började räntan stiga, folk började skriva på nätet "vad gör vi nu" i smått panik över de ökande boendekostnaderna det medförde och folk (långt ifrån alla) sålde till och med sina bostäder med förlust det här året. Då, 2011 var fortfarande priserna på bostäder låga, om man jämför med idag. Ränteökningen kom av sig och stannade på dryg 4%.

Idag kan du låna till ca 1% ränta och ja, det kanske kan bli ännu lite billigare framöver, något måste ju hända så att folk kan låna ännu mer för att hålla konsumtionen och köpkraften igång.

Vad händer om räntan plötsligt stiger igen, säg till 2%. Det är ändå en större ökning (fördubbling mot idag) än vad som gjorde avtryck 2011. Att bankerna kräver att hushållen ska klara 7% är inte detsamma som att de faktiskt gör det, inte utan stort avkall på konsumtionshungern i alla fall.

Skall bli intressant att se hur många av 70-talisterna som går i pension med flera miljoner i skuld, hur det går ihop med den låga pensionen som kommer. Det blir ju något annat än för de, som du själv beskriver fick sina skulder uppätna av inflationen och därför lugnt kan bo kvar i sina bostäder. ..
Finns något stöd för att konsumtionslån ökat, om man normerar mot BNP och capita?
Jag ser i alla fall inte att hushållens skulder i relation till tillgångar ökat.

Om räntan stiger så omfördelas mer inkomster från låntagare till långivare.

Sedan beror det på om det är real ränta som ökar, eller bara KPI (och nominell ränta på grund av det).
Är det KPI och löner som ökar med 1% till då sker en indirekt minskning av lånet i och med att skuld/lön minskar. Dvs den ränta man betalar in är i praktiken en amortering.

Men är det real ränta som ökar då stiger kostnaderna. Då kan låntagarna konsumera mindre och långivarna konsumera mer.

Real bostadsränta (efter skatteeffekter) brukar ligga på ca 1% eller så.

Angående pensionärer så medger inte bankerna så stora lån i och med att pensionerna är lägre än lönen, vanligen. Är lånen för stora så kräver bankerna amortering i förväg så att lånen kommit ned på acceptabel nivå, tills man pensionerat sig.
Det är oftast inget problem att amortera då. Barnen är utflugna och man har redan köpt på sig allt man behöver. Finns gott om utrymme för amortering.

En del kan också välja att byta ned sig prismässigt. T ex från villa till mindre och billigare BR. Då minskar skulderna.
 
D daVinci skrev:
Finns något stöd för att konsumtionslån ökat, om man normerar mot BNP och capita?
Jag ser i alla fall inte att hushållens skulder i relation till tillgångar ökat.

Om räntan stiger så omfördelas mer inkomster från låntagare till långivare.

Sedan beror det på om det är real ränta som ökar, eller bara KPI (och nominell ränta på grund av det).
Är det KPI och löner som ökar med 1% till då sker en indirekt minskning av lånet i och med att skuld/lön minskar. Dvs den ränta man betalar in är i praktiken en amortering.

Men är det real ränta som ökar då stiger kostnaderna. Då kan låntagarna konsumera mindre och långivarna konsumera mer.

Real bostadsränta (efter skatteeffekter) brukar ligga på ca 1% eller så.

Angående pensionärer så medger inte bankerna så stora lån i och med att pensionerna är lägre än lönen, vanligen. Är lånen för stora så kräver bankerna amortering i förväg så att lånen kommit ned på acceptabel nivå, tills man pensionerat sig.
Det är oftast inget problem att amortera då. Barnen är utflugna och man har redan köpt på sig allt man behöver. Finns gott om utrymme för amortering.

En del kan också välja att byta ned sig prismässigt. T ex från villa till mindre och billigare BR. Då minskar skulderna.
"
Svenskarnas skulder har ökat långt snabbare än inkomsterna1
och internationellt sett har Sverige
rekordhög skuldsättning hos privatpersoner. Som del av den disponibla inkomsten har skulderna
ökat från 90 till 170 procent från 1990-talets mitt tills nu. Idag är de privata skulderna 1,5 gånger
högre än genomsnittet i Euroområdet2
. Trenden har hållit i sig men ökningstakten har det senaste
året försvagats3
, mycket för att bolåneskulderna har minskat, vilka utgör 80 procent av hushållens
skulder.
En trend som fortsätter är dock ökningen av konsumtionslån, vilka sedan 2008 nästan har
tredubblats."
Källa: Sveriges konsumenter

"Bostadslånen utgjorde 82 procent av MFI:s totala utlåning till hushållen och uppgick i januari till 3 458 miljarder. Det är en ökning med 13 miljarder jämfört med föregående månad och en ökning med 165 miljarder jämfört med motsvarande månad föregående år. Bostadslånen hade en årlig tillväxttakt på 5,1 procent i januari 2020.

Hushållens konsumtionslån hade en tillväxttakt på 8,4 procent i januari."

Källa: SCB

Jag tänker att så länge värdet på bostäder, alltså kostnaden för folk att köpa bostad ökar mer än lånetakten så kommer det kännas lugnt, så länge räntan ligger stabilt på låga nivåer. Men som sagt, framtida blivande pensionärer kanske har att se fram emot att behöva byta ner sig alternativt påbörja en rejäl amortering inför sin pensionering...
Eller så rullar det på, folk belånar sig och konsumerar allt mer, så att tillväxttakten fortsätter uppåt år efter år och inga större bekymmer uppstår.

Än så länge, tänker jag, att de absolut flesta som idag äger sitt boende är de som började sin bostadskarriär på relativt låga nivåer. De som ger sig ut på marknaden idag eller framöver, har kanske en helt annan verklighet att hantera om säg 10 -15 år om värdet på boenden fortsätter öka med sådär 5-10% per år. Alternativt att de får börja se till att spara till kontantinsatserna, då deras första inköpta bostad den där 1an i förorten (som det ändå gick att spara till) inte stigit såpass mycket i värde att det löser kontantinsatsen på nästa bostad.

Jag ser orosmoln, men hoppas du har rätt, även om jag inte tror det.
 
Redigerat:
Att belåningsgraden ökar i takt med att räntorna sjunker är fullt naturligt.
Sedan finns det flera förklaringar till att bostäder nära de största städerna har ökat kraftigt i värde de sista 30åren.

De som tvivlar på bestående låga räntor framöver kan läsa följande:
https://www.bostadspolitik.se/2020/10/07/atta-sekler-av-fallande-rantor/
 
När farsan byggde hus 1969, en arkitektritad kåk om 5 rok och garage, kostade det totalt 44.600:-
Ungefär lika mycket som vad två flång nya Volvo 144 kostade.

Jämfört med idag, vad får man för sorts bilar för samma summa som vad en femrumsvilla kostar att bygga?
 
  • Gilla
Buford och 1 till
  • Laddar…
Buford Buford skrev:
fick sina skulder uppätna av inflationen och därför lugnt kan bo kvar i sina bostäder. ..
Hänsyn bör ju också tas till att på den "gamla goda tiden" ( 1970-talet), så räknade alla med att lånen skulle vara amorterade till 100% på 30 år! Det betydde hög ränta + stor amortering under många år, men sedan var man skuldfri till sin pensionering. Felet idag är väl att ingen ( nästan ) amorterar mer än nödvändigt och då minskar ju inte skulden heller, även om den lilla inflationen äter upp en liten del.
 
Keiller Keiller skrev:
När farsan byggde hus 1969, en arkitektritad kåk om 5 rok och garage, kostade det totalt 44.600:-
Och 1978 hade priset stigit till 370.000:- för 125 m2 i ett plan och gruppbebyggelse.
 
I sammanhanget så ska man ju för korrekthetens skull inte glömma att byggande under 50-80-talet var väldigt gynnat av staten via byggsubventioner.
Det förklarar givetvis inte hela fördyringen.
 
HasseTeknik HasseTeknik skrev:
Hänsyn bör ju också tas till att på den "gamla goda tiden" ( 1970-talet), så räknade alla med att lånen skulle vara amorterade till 100% på 30 år! Det betydde hög ränta + stor amortering under många år, men sedan var man skuldfri till sin pensionering. Felet idag är väl att ingen ( nästan ) amorterar mer än nödvändigt och då minskar ju inte skulden heller, även om den lilla inflationen äter upp en liten del.
Nä precis. Redan idag hör jag resonemang i min omgivning om att det är meningslöst att amortera då lånet ändå är så stort att det är omöjligt. Vad händer då om 10-15 år när priserna på bostäder ökat sådär 5-10% per år. De lånen blir knappast enklare att amortera bort och knappast lär pensionen bli så mycket saftigare heller.

Och stiger inte bostadspriserna med dessa procent per år, då blir det svårt att stiga i bostadskarriären och byta upp sig, bygga nytt, eller ta lite extra lån för renovering / konsumtion. Köpkraften minskar troligen, så länge man inte underlättar belåning på fler sätt än idag. Kommer minskad köpkraft göra att priserna på byggnation lägre? Skulle tro det...
 
HasseTeknik HasseTeknik skrev:
Hänsyn bör ju också tas till att på den "gamla goda tiden" ( 1970-talet), så räknade alla med att lånen skulle vara amorterade till 100% på 30 år! Det betydde hög ränta + stor amortering under många år, men sedan var man skuldfri till sin pensionering. Felet idag är väl att ingen ( nästan ) amorterar mer än nödvändigt och då minskar ju inte skulden heller, även om den lilla inflationen äter upp en liten del.
Håller inte med. Bästa plan är så dyr bostad som man orkar dra runt utan amortering (går ju nu men tidigare) eller med minimum amortering. Din bostad ökar i värde procentuellt så ju dyrare bostad desto större vinst. Till pensionen säljer man byter ner sig och handlar bostad utan lån.
 
  • Gilla
SonnyListon och 1 till
  • Laddar…
Vad är meningen med att betala av lån när räntan för all överblickbar framtid kommer att förbli låg?

Givet inflationen och att bostäder på sikt stabilt har ökat i värde så är bostäder en stabil marknad. Sett i ett längre perspektiv. På kort sikt gäller det omvända.
 
  • Gilla
SonnyListon
  • Laddar…
D Dr Jumping Jack skrev:
Håller inte med. Bästa plan är så dyr bostad som man orkar dra runt utan amortering (går ju nu men tidigare) eller med minimum amortering. Din bostad ökar i värde procentuellt så ju dyrare bostad desto större vinst. Till pensionen säljer man byter ner sig och handlar bostad utan lån.
Det förutsätter ju att det finns någon köpare till bostaden när du bestämmer dig för att sälja och att priset är högre än dina samlade lån. Jag är tillräckligt gammal för att ha upplevt att folk slutade att betala hyran, så att BRF tog tillbaka lägenheten, för det blev billigare för lägenhetsinnehavaren, eftersom det inte fanns några köpare alls !
 
  • Gilla
Keiller och 2 till
  • Laddar…
Redan nu börjar det bli så höga priser att förstagångsköpare har svårt att spara till kontantinsats på sina ställen. Man har börjat utreda om statliga lån för att hålla igång hjulet av ständigt stigande bostadspriser. Så det skulle ju kunna vara så att bostadspriserna stiger med 5-10% årligen för all framtid och staten ser till att det flyter på genom diverse stimulanser, så att folk har råd att byta upp sig eller bygga nytt. Eller så kommer till slut färre och färre ha råd att hoppa på bostadskarriären på grund av att priserna blir för höga och det blir svårt för folk att klättra vidare. Kanske är min 4-miljonersvilla värd sådär 15-20 miljoner när det är dags för pension, oavsett tror jag inte utvecklingen där konsumtionen styrs av hur lätt och billigt man får krediter är den mest gynnsamma modellen sett över tid.
 
Redigerat:
HasseTeknik HasseTeknik skrev:
Det förutsätter ju att det finns någon köpare till bostaden när du bestämmer dig för att sälja och att priset är högre än dina samlade lån. Jag är tillräckligt gammal för att ha upplevt att folk slutade att betala hyran, så att BRF tog tillbaka lägenheten, för det blev billigare för lägenhetsinnehavaren, eftersom det inte fanns några köpare alls !
Sådana scenarior kan det givetvis bli frågan om i ett kortare perspektiv. Men i ett längre perspektiv har bostäder alltid ökat i värde i tillväxtregioner.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.