Konstruktionsfråga, fönster 30-tal

[bakterie]

Så här ser mittstolpen till våra kopplade tvåluftsfönster anno 1933 ut, i genomskärning sett uppifrån:

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

Vad fyller de inringade "rännorna" för funktion? Liknande rännor finns även i karmens över- och underdelar. På karmens ytterdelar finns även där en ränna, men den har botten åt sidan, in i väggen, istället för åt insidan till.

Helst skulle jag vilja spackla igen rännorna, då de gör det svårt att fästa tätningslist, men vill först veta vad de har för funktion, så jag inte gör något dumt.

 

[justusandersson]

Det är nog så kallade drivvattenrännor. En fin detalj som är bortrationaliserad för länge sedan. Jag skulle inte spackla igen dem.

 

[FG]

Jag håller själv på med fönsterrenovering av 30-talsfönster för tillfället och om jag tolkar din bild rätt så är väl det spåren där det från början satt linsnöre som tätning. Alltså borde det inte vara något problem att spackla igen det innersta spåret.

 

[Daniel_N]

Det är precis så som FG skriver. Anledningen till att spåret är " in i väggen" på sidostycken är att bärgångjärnen sitter där och det är därför tätningen blir bättre mot bågen med linsnöret på detta sätt.

 

[justusandersson]

Jag missade upplysningen om spåren på karmytterstyckenas sidor. Håller med om att det talar för att det är plats för tätningslister. Däremot tycker jag det är helt fel att spackla igen dem. 30-talsfönster har en virkeskvalitet som inte finns idag. För att denna skall kunna bevaras bör träet ges ett ordentligt skydd med rå linolja och linoljefärg som kan tränga in. Med hjälp av silikonlim och vanliga O-formade tätningslister bör du kunna utnyttja rännorna för samma ändamål.

 

[Daniel_N]

30-talsfönster har en virkeskvalitet som inte finns idag.

Intressant, vad baserar du detta på?

 

[bakterie]

Bra, tack! ☺️

Ny plan: Vi provar att sätta lin- (eller kanske ull-, som jag såg på något ställe) snöre som det en gång var. Funkar det bra så håller det längre än gummilister. Blir det dålig tätning så har vi fortfarande kvar alternativet med gummilister. Vi avvaktar med igenspackling tills andra alternativ är uttömda.

 

[justusandersson]

Intressant, vad baserar du detta på?

Rätt lång erfarenhet, samt 30 års personligt umgänge med ett hus byggt 1929, inte minst dess fönster.

Fönstertillverkningen spårade ur fullständigt på 60-talet, då man släppte all tidigare erfarenhet, t.ex. att bågarnas bottenstycken skulle vara av kärnfur. Till det kommer förändringar i skogsbruket där man avverkar för tidigt och virkeskvalitet inte premieras. Jag kan tänka mig att det går att hitta furor i Norrland som håller 30-talskvalitet, men de finns inte på marknaden.

 

[Daniel_N]

Naturligtvis finns det utmärkt kärnvirke av furu på marknaden. Marknaden i detta fallet är inte Beijer, Byggmax, Elitfönster etc.

Att det i många fall avverkas för tidigt håller jag dock med om.

 

[Daniel_N]

Det är nog så kallade drivvattenrännor. En fin detalj som är bortrationaliserad för länge sedan. Jag skulle inte spackla igen dem.

Det är en bild på en post i ett utåtgående fönster. Drivvattenrännor är inte bortrationaliserade överallt, men de förekommer (och har endast förekommit) på inåtgående fönster.

 

[justusandersson]

Visst går det att få tag på kärnvirke idag också, men graden av tätvuxenhet kan inte jämföras med den på 30-talet, eller för den delen även den som gällde på 50-talet. Störst betydelse har det kanske för splintveden.

Den bild jag tittade på innan jag lämnade mitt första svar är en gammal standardillustration, SIS 81 81 10. Den avser definitivt utåtgående fönster.

 

[Daniel_N]

Även idag finns virke som är lika tätvuxet som på både 30- och 50-talet. Kanske letar du på fel ställen?

Angående drivvattenränna på fönster.

1) Drivvattenränna har man alltså bara i bottenstycket. Ej i posten som visas på bilden i första stycket.

2) Vad skulle en drivvattenränna göra för nytta på ett utåtgående fönster? Problem med drivvatten förekommer ej där, till skillnad från ett inåtgående. Men du får gärna länka till illustrationen, nyfiken på att se hur det ser ut. Har aldrig sett en sådan konstruktion.

 

[Finndjävel]

Intressant, vad baserar du detta på?

Problemet med kvaliteten på virket idag är att största delen av ekonomiskogen börjar vara täckdikad. Priset på stockarna är ju det samma oberoende hur tätvuxna dom är så det är klart att skogsägarna täckdikar för att få skogen att växa snabbt men kvaliteten blir vad den blir. Sen finns det såklart tätvuxen skog ännu idag, framförallt uppe i norr, men det blir mindre av den hela tiden.

 

[justusandersson]

Även idag finns virke som är lika tätvuxet som på både 30- och 50-talet. Kanske letar du på fel ställen?

Jag letar nog på fel ställen. Ingen skulle bli gladare än jag om det var sant det du säger.

Min illustration finns bara i tryckt form. Jag skall försöka scanna in den lite senare. Det är lite joxigt eftersom jag måste gå via en annan dator.

 

[Fotografen]

Det finns tätvuxet virke men du måste nästan känna någon skogsägare och välja ut träden i skogen för att få tag i det.
När man säljer timmer till de stora bolagen betalas det efter kubikmeter och kvistfrihet, hur tätt det är mellan årsringarna är ingen faktor i smmanhanget. Alltså går skogsskötseln ut på att få träden att växa så snabbt som möjligt. Om 50 år kommer det bara att finnas mjukt skitvirke.