Fredrik Å skrev:
Det är bara det att en vägg generar inte några högre värden.
Oftast är det grundmurarna som är i blåbetong och kanske hela källaren.
Fredrik
De hus jag varit och kollat på har det i de flesta fall varit innerväggar i källaren som varit av blåbetong, nått hus jag varit på har varit byggt helt i blåbetong men ett sånt hus köper man ju inte om man inte planerar att riva det.
 
E
Du förväxlar strålning med gas, strålningen fick en gräns på 50 ur för nybyggnad.

Bakgrunden här är 7 men det kan vara 15 på andra ställen.
Sticker mätaren iväg 50 och uppåt inomhus har man för hög strålning och gas.

Gasen går att ventilera bort men strålningen är kvar och skadar ner på cellnivå läste jag på, när vi hittade drömhuset utan tvekan, tills vi upptäckte att en hel tillbyggnad var blåbetong i samtliga väggar. Svärfar är kärnkraftingenjör som sysslar med just mätutrustning och frun är läkare som inte vill ha mer strålning.
Allt behövde rivas så får man bort radonet på köpet. Den som köpte har bytt 2 väggar och ändrat vent.

I en hyreslgh fick hyresvärden byta 2 innerväggar för att komma ner under 400 som det var då.
Radon är ett hett ämne globalt och inte minst i USA, men den största studien har gjorts av Göran Pershagen på KI här i Solna.
WHO/UN/FN vill ha ner gränsen för radon till 50, här ville man ha 100 som var på förslag men blir för dyrt med statsbidrag ansågs det
.


Fredrik Å skrev:
Hej
Att hålla på och riva väggar och ha sig verkar fullständigt onödigt.
200Bq är gränsvärdet och där ligger ni.
Jag skulle inte göra ett smack åt saken.Vill man minska risken för att få lungcancer finns det nog mer effektiva saker att göra i livet.
Hela den här radon diskussion har i mina ögon gått helt över styr och blivit självsvängande med dyra s.k radonsaneringsfirmor som ivriga pådrivare.Hur många funderar ens över radon i en lägehet eller på sin arbetsplats.Som upplysning är 400Bq ofarligt på din arbetsplats.
Ta det lugnt och lägg pengarna och energin på något annat än att fundera över radon.
Fredrik
 
Redigerat:
E
Pumba skrev:
Men varför chansa på en sånn skitgrej som att ta ner en vägg, max några dagars arbete för att få ner värderna på huset, vad som är gränsvärden just nu säger ju inget som vad forskning kommer visa i framtiden.
Det är ju lite som att fixa småfel på bilen när man ska sälja den, är väl bättre att laga den medans man själv använder den.

Lyckas man sänka nivåerna av radon i huset är det ju säkerligen nått man har igen den dagen man ska sälja huset.
Exakt, en vanlig enkel mellanvägg bör man byta, det vi såg hade våtrumsväggar och ytterväggar med fasadtegel, det blev för mkt med samtliga väggar i 2 våningar, men den gamla delen var i trä och frisk.
 
E
Pumba skrev:
De hus jag varit och kollat på har det i de flesta fall varit innerväggar i källaren som varit av blåbetong, nått hus jag varit på har varit byggt helt i blåbetong men ett sånt hus köper man ju inte om man inte planerar att riva det.
Vanligast är undervåningar med problem och övervåning i trä, fråga mig, jag har sett massvis och har egen mätare med mig på visningar, de som ljuger torskar direkt.
 
E
Fredrik Å skrev:
Det är bara det att en vägg generar inte några högre värden.
Oftast är det grundmurarna som är i blåbetong och kanske hela källaren.
Fredrik
Du är dåligt påläst och har sådana väggar själv?
Alla hus har mer eller mindre markradon, vi har ett trähus där ett rum kan gå över 400, det tar man bort med vent. under huset. I en lgh gick det ner med minst 100 när de bytte mellanväggar, 2 tr. upp där det knappast är markradon.
 
Egnahemsägare:
1 Ja vi har ett hus med källare i blåbetong
2 Av den aledningen är jag allt annat än dåligt påläst.Du har inte en aning om vlka kunskaper jag eller någon annan på detta forum besitter!.Påhopp kan du ägna dig åt någon annanstans än här.Nu läger jag ner mitt deltagande i den här tråden.
 
E
Du är dåligt påläst och har sådana väggar själv?
Är en fråga och inget påståeende, så nu var du dåligt påläst :)
 
När jag ser folk som skriver hela inlägg i understruken fetstil får jag helt plötsligt mycket mer respekt för dem.

De verkar så kloka och duktiga, liksom.

/ Fredrik
 
Om man är icke-rökare så tycker jag inte att man ska vara överdrivet rädd för radon. Risken att få lungcancer är ca 0,5% vid 0 b/m3 och 0,7% vid 200 bq/m3 om man aldrig har rökt. Jag tror att man kan få betydligt mera livslängd för pengarna som det kostar med en radonsanering om man satsar dem på andra saker, t.ex. hälsosammare mat, säkrare bil eller ett gymkort.

radon.png
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
Tack Pelpet för grafen. Ibland kan man i radondebatten få för sig att människor tror att det blir ett stegsvar då man rör sig från ena sidan till andra sidan gränsvärdet "Vid 199 bg/m3 så är risken obefintlig, men vid 201 bg/m3 dör jag". Så är det naturligtvis inte. Bara för myndigheter har satt ett gränsvärde på 200 Bq, försvinner inte risken. Från en stat/myndighet så betyder en sänkning från 200 till 0 en minskning av cancerfall med 200 per 100 000 invånare. Detta är naturligtvis en samhällsekonomisk fråga för myndigheter, då vårdplatser för cancerpatienter troligen är kostsamma. För den ensilda personen så tror jag precis som du pelpet att det finns många andra åtgäder vi kan göra som har betydligt lägre investering och bättre pay-back iform av minskad risk för senare problem i livet. Ett par löparskor t ex. Men det är klart, någon stackare ska ju tillhöra dessa cancerpatienter...
 
Redigerat:
E
Tornhill 2 skrev:
När jag ser folk som skriver hela inlägg i understruken fetstil får jag helt plötsligt mycket mer respekt för dem.

De verkar så kloka och duktiga, liksom.

/ Fredrik
Det var ett svar på en som hade strukit under hela sitt inlägg.
 
E
Grop skrev:
Tack Pelpet för grafen. Ibland kan man i radondebatten få för sig att människor tror att det blir ett stegsvar då man rör sig från ena sidan till andra sidan gränsvärdet "Vid 199 bg/m3 så är risken obefintlig, men vid 201 bg/m3 dör jag". Så är det naturligtvis inte. Bara för myndigheter har satt ett gränsvärde på 200 Bq, försvinner inte risken. Från en stat/myndighet så betyder en sänkning från 200 till 0 en minskning av cancerfall med 200 per 100 000 invånare. Detta är naturligtvis en samhällsekonomisk fråga för myndigheter, då vårdplatser för cancerpatienter troligen är kostsamma. För den ensilda personen så tror jag precis som du pelpet att det finns många andra åtgäder vi kan göra som har betydligt lägre investering och bättre pay-back iform av minskad risk för senare problem i livet. Ett par löparskor t ex. Men det är klart, någon stackare ska ju tillhöra dessa cancerpatienter...
Varför inte göra både och?

Vi har över 200 och en fläkt som får ner det men ingen som kryper under och monterar.

Radon är relativt enkelt att få ut, om det inte är strålning i en vägg kan man sätta ventilerade skivor över, men strålningen är problemet som bara bly eller en massa gips kan få ner, om man inte river. Precis som dom har det på Röntgenavd.

Vård av Cancer betalas av landstingen, bidrag till sanering av staten.
 
Vård av Cancer betalas av landstingen, bidrag till sanering av staten.

Egnahemsägare, jag tror inte riktigt du förstod poängen. Med en given risk så kommer antalet fall variera beroende på population. För hela samhället så har en sänkning av gränsvärde en synlig efekt, då populationen de har att ta hänsyn till är stor. För mig som enskild person, så har en sänkning av risk från 0,7% till 0,5% ingen avgörande betydelse. Jag har själv strax över 200 Bq i huset enl mätning för 10 år sedan. 7m blåbetongvägg i källaren (70mm innerväggar). Jag kommer inte riva ut dessa då insatsen är större än vinsten.
F.ö så genererar väl inte stat eller landsting sina egna medel. De bekostas väl av samma pengar, dvs din och min skatt+ vår exportindustri?
 
E
Grop skrev:
Vård av Cancer betalas av landstingen, bidrag till sanering av staten.

Egnahemsägare, jag tror inte riktigt du förstod poängen. Med en given risk så kommer antalet fall variera beroende på population. För hela samhället så har en sänkning av gränsvärde en synlig efekt, då populationen de har att ta hänsyn till är stor. För mig som enskild person, så har en sänkning av risk från 0,7% till 0,5% ingen avgörande betydelse. Jag har själv strax över 200 Bq i huset enl mätning för 10 år sedan. 7m blåbetongvägg i källaren (70mm innerväggar). Jag kommer inte riva ut dessa då insatsen är större än vinsten.
F.ö så genererar väl inte stat eller landsting sina egna medel. De bekostas väl av samma pengar, dvs din och min skatt+ vår exportindustri?
Det beror helt på strålningen, är den mätt?
Jag hade själv några meter yttervägg på nb vid trappen i förra huset och resten var friskt, men markradom också, så väggen var inte problemet där.
Man mäter alltid väggar och gas numera så man kan gissa vad som är vad, ex. när hus ska säljas, mäklarbes.
Jag skulle inte sätta mig vid en sådan vägg där jag f.ö. provade med lager av tät färg, men strålning avtar snabbt utåt.
Värre var i ett hus som skulle köpas och alla väggar, där gick mätaren aldrig ner som när det är en vägg bara.

Radon är som med "flyktingar", det är olika kassor och alla håller på sitt. För staten är det olönsamt med låg gräns, bättre om äldre dör kanske, Landstingen får betala mer vård. Vad som är totalt lönsamt räknar de nog aldrig ut. Jag läste på senast om det andra huset att staten tänkte sänka till 100 som WHO föreslagit ska vara en gräns, men det skulle bli för dyrt.
Jag har en egen gasmätare också i gästrummet nu som står på 230. Såpass ofarligt vad jag vet så den fläkt vi har inte blivit monterad. Med mig som läser på, svärfar som arbetar med kärnkraft och hustru som är läkare, är vi mer rädda för strålning.
 
Egnahemsägare skrev:
Man mäter alltid väggar och gas numera så man kan gissa vad som är vad, ex. när hus ska säljas, mäklarbes.
Jag skulle inte sätta mig vid en sådan vägg där jag f.ö. provade med lager av tät färg, men strålning avtar snabbt utåt.
Menar du att du provade med att måla lättbetongväggen med tät färg för att se om strålningen skulle minska eller missuppfattar jag det hela?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.