Thomas59
-MH- skrev:
Det finns fler färger än svart eller vitt. Komplett misstro eller total tillit är två ytterligheter, som båda är lika fåniga.
Ironiskt att du trots ovanstående synpunkter missar nyanserna i mitt svar.

Självklart finns det mäklare som är ok och säljare med för den delen. De flesta troligen men en säljare kan ju inte veta om det är en 100% ärlig säljare/mäklare som man har att göra med, så en "nypa salt" (som knappast kvalar in i dina ytterligheter) är nog en sund nivå på tilltron till mäklare/säljare eller menar du att man ska utgå från att mäklare och säljare alltid talar sanning?

Skulle gissa att rådet att ta säljarens/mäklarens uppgifter med en nypa salt är ett bättre råd än att utgå från att allt säljaren/mäklaren säger är sant/korrekt men det är ju min åsikt det. Du står för den motsatta och det är ju lite chansartat.
 
Jag går tillbaka till ursprungsfrågan.

* Se till att ha med ögon och näsa på visningen, och ta god tid på dig. Tveka inte att fråga mäklaren om du undrar något. Ofta är detta enda chansen du får att kolla på huset innan budgivningen sätter igång.

* Förutsätt ingenting. Antag inte att något borde vara på ett visst sätt, man vet aldrig säkert. Tomtgränserna går kanske inte där de ser ut att göra, nygjorda saker kanske inte är gjorda på rätt sätt etc.

Viktiga saker att komma ihåg är vilka förutsättningar/kompromisser du kan tänka dig, det är lätt att tänka att allt funkar när man är på visningen. Om huset funkar med hur du vill leva (planlösning, renoveringsbehov etc.).

Det allra viktigaste att kolla på är nog att man kan tänka sig att bo i omgivningen. Åk gärna och kolla vid olika tider på dygnet, om du inte redan känner till området.

Vad gäller själva huset så är tak, grund och fasad (inkl. fönster) det viktigaste. Är sådant dåligt måste det fixas. Badrum är också viktigt att kolla på. Visst kollar besiktningsmannen också på det, men det är bra att ha koll innan man ger sig in i budgivning. När vi besiktigade för två år sedan kostade det 7000kr för "grundbesiktning".
 
Var även observant på vad de andra på visningen ställer för frågor, vad de säger och gör osv. Vissa brukar högt påtala varenda skavank för att skrämma bort de övriga från att ge sig in i budgivningen. Jag har även stött på de som har med sig stålkulor som de lägger på golven för att se om golven lutar (bra för att kolla fallen mot golvbrunnen t.ex.)
 
Thomas59 skrev:
Skulle gissa att rådet att ta säljarens/mäklarens uppgifter med en nypa salt är ett bättre råd än att utgå från att allt säljaren/mäklaren säger är sant/korrekt men det är ju min åsikt det. Du står för den motsatta och det är ju lite chansartat.
Konstigt att du alltid måste hitta på åsikter åt andra i dina inlägg.
 
-MH- skrev:
Om det kloka i att komplett misstro den man gör affärer med och hans/hennes representanter. :)
Det skrev jag inte att man ska, men det skrivna inlägget låter ju ofta värre än det sagda ordet;) Och livet är väl snarare grått än svart/vitt det håller jag med om. Fast jag tyckte Du representerade den andra ytterligheten i ditt inlägg :D Men generellt gäller nog ändå att man får ta säljaren och säljarens representanter med en nypa salt ovasett vad dom säljer och speciellt om dom säljer något begagnat som ju hus ofta är. :p
 
Ett gott råd är att alltid vara skeptisk, tråkigt men oftast nyttigt! Jag har en kompis som nyligen började gå på husvisningar och han är av den typen att snygga tapeter och ytskikt är ett kvitto på att huset är tipp topp. Jag har satt ihop en standardlista på frågor där de flesta redan tagits upp i tråden som han måste fråga mäklaren om vid varje besök. Hans reflektion var att mina fullt naturliga och vettiga frågor många gånger fick mäklaren att börja skruva på sig och komma med svävande svar.

I flertalet fall så marknadsfördes objekten som besiktigade men på visningen fanns inte besiktningsprotokollen tillgängliga utan han fick dem skickade till sig när han krävde att få se dem. Då kunde han krasst konstatera att verkligheten som beskrevs i annonsen kanske inte alls stämde överens med en objektiv bild av husets skick. Hans bild av en hur ett hus marknadsförs har tack och lov förändrats och han har släppt den naiva inställning som många tyvärr kan ha när de endast går efter annons och den bild man som "okunnig" spekulant kan få på en visning.

Det slutgiltiga beviset på att han verkligen måste ha en kritisk bild till vad en mäklare säger kom när hans sambos avlidna mormors hus skulle säljas. Han var förväntansfull innan annonsen kom ut hur man överhuvudtaget skulle kunna sälja en rivningsfärdigt ruckel utan fungerande badrum. När annonsen kom ut så förundrades vi över hur huset förvandlats till en charmigt kåk med centralt läge och man blev nästan sugen på objektet. Inte ett ord om att man inte ens kunde duscha i huset men huset såldes efter budgivning till en bra bit över utgångspris och min kompis har äntligen förvandlats till en mycket kritisk husköpare som insett att mäklaren och säljaren naturligtvis vill lyfta fram de positiva sidorna med objektet och medvetet eller omedvetet utelämnar de bitar som inte är så attraktiva.

Det är väl knappast någon nyhet att man måste ta säljarens och mäklarens uppgifter med en nypa salt. Ska man sälja en produkt, oavsett vad det gäller så framhäver man väl knappast de negativa bitarna i marknadsföringen. Sen att vissa mäklare och säljare säkert kan vara mer ärliga/öppna med brister i huset spelar inte så stor roll eftersom man som köpare inte kan skilja dessa från andra som är mer oärliga eller kanske med lite god vilja undanhåller viss information.

Oavsett om man litar på köparen eller mäklaren eller om en besiktning redan är gjord så rekommenderar jag ändå att man för sin egen skull som köpare alltid gör en egen besiktning med en firma som man känner förtroende för. Kostaden för detta jämfört huset är ofta obefintlig och skulle det komma fram något som inte hittils varit med i beräkningarna kan man slippa väldigt stora kostnader.
 
Redigerat:
I min värld är "lita aldrig någonsin på någonting överhuvudtaget " och "ta med en nypa salt" inte samma sak.
 
A
-MH- skrev:
Om det kloka i att komplett misstro den man gör affärer med och hans/hennes representanter. :)
Ojdå. Det slår mig att när det kommer till för mig viktiga frågor så misstror jag i princip alla som jag gör affärer med i varierande grad.

Trots att TV-säljaren säger att den tv-modell jag tittar på klarar full-HD, har jag en konstig ovana att kontrollera sånt ändå på tillverkarens hemsida. Misstro, ja.

Om den som säljer en begaganad bil säger att den är av årsmodell 2008 så kollar jag ändå själv upp det via bilregistret. Han kan också säga att det inte är något fel på bilen men jag provkör faktiskt bilen i alla fall. Misstro, jajamen.

Om mäklaren på visningen säger att tomten framför huset enbart har bygglov för enplanshus som inte kommer skymma sjöutsikten från huset jag är spekulant på så kan jag ändå inte låta bli att kolla upp saken och få det verifierat. Misstro, tveklöst.

Om det är något som är viktigt för mig i en affär så försöker jag antingen dubbelkolla uppgiften som sagts, eller försöker få någon form av skriftlig garanti eller ångerrätt ifall det som sagts visar sig vara fel. Det gäller tv-säljaren, bilförsäljaren såväl som mäklaren, jag förstår inte vad det är för fel med det?

"Lita aldrig på" behöver inte betyda att det alltid är en lögn, utan att det inte går vara säker på att det är sant.
 
Redigerat av moderator:
Jag vidhåller faktiskt att man skall vara avsevärt mer misstroende mot en mäklare än att bara ta det med en nypa salt. Sedan är det klartt att man behöver ju inte direkt utstråla misstroende. Saker går att kontrollera ganska diskret.

Det är så lätt att råka höra något i bakgrunden på en visning. Jag har ex. varit med om att just när jag höll på att titta noga på en öppen spis så säger mäklaren till en spekulant i bakgrunden att altanen ligger i söderläge. Jag registrerade informationen som just då inte kändes så viktig.

När vi sedan på kvällen satt och diskuterade vad vi sett och jag råkar haspla ur mig att altanen låg ju i söderläge så dumförklarar min fru mig och visar på kartan att den låg i nordost. Så jag menar att om man börjar närma sig ett köp så skall man sätta sig ned och göra en lista på precis allt man tycker sig veta om huset och omgivningen, dels kontrollera om det är något mer man bör ta reda på, dels fundera över HUR vet jag detta, VEM har sagt det osv. Det som sedan visar sig vara information från mäklare (kan vara en annan mäklare på en annan visning i området). Det skall man kolla lite mer, hur osannolikt det än verkar att det är en lögn. Det är så lätt att tycka "Sååå mycket kan han väl inte ljuga". JO det kan han.
 
jag skulle akta mig när det gäller tillägsisolering och ett hus från -67

hus från den tiden är i sig ofta problemhus med fukt,mögel,radon. att kapsla in ett sådant hus med isolering gör nog mer skada än nytta. väldigt ltie värme försvinner genom väggarna och det är bättre att satsa på andra energi lösningar..

jag hoppas verkligen att eran med tillägsisolerade väggar är över och att gamla hus får vara det de är tänkta att vara..
 
-MH- skrev:
I min värld är "lita aldrig någonsin på någonting överhuvudtaget " och "ta med en nypa salt" inte samma sak.
Håller med om att det kan verka som helt skilda ståndpunkter men beroende på förkunskaper, situation, och ekonomisk risk så kanske man får glida mellan dessa två. Har man ganska bra koll och man har en hel del dokumenterat om objektet kanske man bara kan ta det man hör från mäklare eller säljare men en nypa salt eftersom man ändå kan sila och avgöra vad som är relevant information eller eventuellt "snömos"

Är man helt okunnig så bör man aldrig överhuvudtaget lita på vad någon mäklare eller säljare säger utan att dubbelkolla det med någon oberoende källa, särskilt när det gäller ett husköp som gäller fruktansvärt mycket pengar. Har man hyfsad koll och vet vilka fällor man ska se upp för och är en erfaren husspekulant då kan man lugnt ta det mesta med en nypa salt eftersom man troligen direkt kan avgöra vad som är sant, en friserad sanning eller i sämsta fall en ren lögn. Har man inte den absoluta kollen så bör man om man har någorlunda självbevarelsedrift vara väldigt skeptisk till all information man får och kolla upp det som är viktigt. Problemet är att man som okunnig spekulant troligen inte vet vad som är viktigt att titta efter så är man i den situationen och är på väg att slå till så är en bra, oberoende och helst rekommenderad besiktningsman en nödvändighet för att inte riskera att göra en affär som man senare kanske kommer att ångra.
 
Hej!

Blev ett intressant ämne det här.. Tack så mycket för alla synpunkter! Har lärt mig jättemycket på det!

När det gäller avlopp, hur pass mycket kan man kolla där själv? Jag har kollat med kommunes ansvariga som säger att avloppsanordningen är godkänd (relativt nyligen besiktigad) och berättat en del om hur det fungerar i övrigt.

Huset ligger ett stycke från en större väg (60 m ca från tomgränsen). Där är träd mellan och vägen går lite lägre ner än husets placering. Har varit på plats utekring huset o "lyssnat". Man vänjer sig i och för sig o det är inte av den karraktären tror jag att det är "extremt bullrigt". Hur mycket buller kan man tollerara inomhus? Var går gränsen för vad som betraktas som "jobbigt" buller? Hur pass nära vägen ska ett hus ligga för att man ska få ekonomisk hjälp med bullernedsättande åtgärder?

Tack på förhand!

/Magnus
 
Jag bor nästan på E4:an. Man vänjer sig.
 
Hej!

Nu har jag funderat vidare kring ett objekt och även kollat lite med bank och mäklare. Hur fungerar det rent prakiskt sen efter en visning? Man kommer med ett bud men om där inte kommer fler, hur länge ska man vänta innan man får det bekräftat om det blir något eller ej?

Vad blir nästa steg därefter? Det här med besiktning är ju viktigt, hur bör en klausul om detta skrivas? Det vore ju inte kul att sitta med ett rivningsobjekt påskrivet...

Tack på förhand!
/Magnus
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.