Visst kan en del sitta i huvet, men frun väser som värsta hesa Fredrik och det försvinner t ex då vi är på semester så det får nog sägas vara verkligt. Min egen diagnos kronisk astma försvann dock efter golvbytet. Ett unikt fall av tillfrisknande enligt vårdcentralen....luftrenare har vi provat men inte efter att golvet bytts. Kanske dax prova igen. Med det gamla golvet gick den alltid men hjälpte inte så mycket.
Det kan ju, med tanke på hustruns funktion som mögelhund, vara intressant om hon efter bortavaro provar att sova i olika rum och se om besvären kommer tillbaka olika snabbt? Givetvis med nytvättade kuddar, så att inte besvären beror på kvalster i kudden....
Jag tror att tanken att det kan sitta i huvudet är mindre lämpligt. Ni får nog leta djup bland kvacksalvare i källarlokaler om ni ska hitta någon så hävdar att man börjar väsa som hesa Fredrik i en miljö och symptomen försvinner i en annan miljö. Många har redan varit inne på olika alternativ.
Jag vet inte om detta är praktiskt genomförbart men för att slippa fortsätta riva och byta del för del av huset kanske det går att skilja bort utrymmen med tex plast som de gör vid sanering för försöka isolera källan. Mögel påstås kunna bilda restprodukter även om det inte aktivt växer. Även andra ämnen emissioner kanske går att avgränsa då de förhoppningsvis inte finns i alla utrymmen. Prövar ni en sådan metodik så bör ni beakta tidsfaktorn då din frus känselspröt kanske behöver vila innan symptomen går tillbaka.
Om sängen varit i miljön där det funnits mögel och därmed restprodukter kanske ni kan utesluta den genom att plasta igen dörren till det sovrummet och sova i en annan del av huset. Sängen är den plats man tillbringar väldigt många av dygnets timmar. Det finns säkert plaster som är tätare men godkänd byggplast räcker nog för att avgränsa. Det finns en tejp som kallas byggtejp som går att få tätt med utan att det blir skador när den tas bort. Jag har sett olika fabrikat.
På liknande sätt kanske ni kan avgränsa och successivt lokalisera vilken del av huset frun reagerar i eller inte reagerar i. För att öka kvalitén på detta skulle ni kunna sätta avgränsat utrymme under svagt undertryck så att inget läcker in i huset. På samma sätt skulle jag överväga att även öka ventilationen lite i det utrymme ni vistas mest i om ni väljer att försöka pröva detta sätt att avgränsa och förhoppningsvis lokalisera källan.
Undertrycket är nog inte rocket sciences utan går nog att åstadkomma med enkla medel.
Jag är inte expert på detta men har stor respekt för problematiken. Jag överlåter konsekvenserna och eventuell risk för fortsätt exponering till medicinare men det låter som om det är lämpligt att till 100% försöka få bort källan och inte bara minska effekterna genom diverse åtgärder.
I avvaktan på att ni hittar källan kan ni titta på en mindre spridd teknik som kallas fotokatalytisk rening. Reklam kan få den att låta som lösning på mängder av problem som kommer från lukt och emissioner och det får framtiden utvisa. Om man undviker monsteraggregat ska den vara säker att ha igång i boendemiljö.
Jag är rätt nyfiken så jag läste om bakgrunden till tekniken och kunde efter ett tag inte låta bli att köpa en sådan produkt för att kunna pröva i praktiken. Det har fungerat på diverse "lukt" jag låtit den "hantera". Utan att försöka förklara så skapar de bla något som kallas hydroxalradikaler, fotokatalytisk plasma som bryter ner många "luktande" molekyler och emissioner. Jag skulle undvika varianter med förstärkning av ozon som i naturlig mängd finns omkring oss men inte är häslosamt i högre koncentrationer.
Kan vara värt att titta läsa lite om för att se om det kan lindra symptomen in väntan på att ni eliminerar källan till problemen.
När det gäller "sjuka hus" finns det en hel del på nätet men min reflektion är att det är klokt att vara källkritisk och verifiera underlag via fler källor.
Jag tror starkt på att finna grundorsaker när jag letar fel även om min bakgrund när det gäller problemlösning eller utveckling inom andra områden. Då brukar kreativ avgränsning, uteslutning och ibland brukar jag vända på läget genom att testa tanken om det skulle vara tvärt emot eller något helt annat för att inte fastna i fel spår.
Jag följer tråden och försöker bidra.
Jag vet inte om detta är praktiskt genomförbart men för att slippa fortsätta riva och byta del för del av huset kanske det går att skilja bort utrymmen med tex plast som de gör vid sanering för försöka isolera källan. Mögel påstås kunna bilda restprodukter även om det inte aktivt växer. Även andra ämnen emissioner kanske går att avgränsa då de förhoppningsvis inte finns i alla utrymmen. Prövar ni en sådan metodik så bör ni beakta tidsfaktorn då din frus känselspröt kanske behöver vila innan symptomen går tillbaka.
Om sängen varit i miljön där det funnits mögel och därmed restprodukter kanske ni kan utesluta den genom att plasta igen dörren till det sovrummet och sova i en annan del av huset. Sängen är den plats man tillbringar väldigt många av dygnets timmar. Det finns säkert plaster som är tätare men godkänd byggplast räcker nog för att avgränsa. Det finns en tejp som kallas byggtejp som går att få tätt med utan att det blir skador när den tas bort. Jag har sett olika fabrikat.
På liknande sätt kanske ni kan avgränsa och successivt lokalisera vilken del av huset frun reagerar i eller inte reagerar i. För att öka kvalitén på detta skulle ni kunna sätta avgränsat utrymme under svagt undertryck så att inget läcker in i huset. På samma sätt skulle jag överväga att även öka ventilationen lite i det utrymme ni vistas mest i om ni väljer att försöka pröva detta sätt att avgränsa och förhoppningsvis lokalisera källan.
Undertrycket är nog inte rocket sciences utan går nog att åstadkomma med enkla medel.
Jag är inte expert på detta men har stor respekt för problematiken. Jag överlåter konsekvenserna och eventuell risk för fortsätt exponering till medicinare men det låter som om det är lämpligt att till 100% försöka få bort källan och inte bara minska effekterna genom diverse åtgärder.
I avvaktan på att ni hittar källan kan ni titta på en mindre spridd teknik som kallas fotokatalytisk rening. Reklam kan få den att låta som lösning på mängder av problem som kommer från lukt och emissioner och det får framtiden utvisa. Om man undviker monsteraggregat ska den vara säker att ha igång i boendemiljö.
Jag är rätt nyfiken så jag läste om bakgrunden till tekniken och kunde efter ett tag inte låta bli att köpa en sådan produkt för att kunna pröva i praktiken. Det har fungerat på diverse "lukt" jag låtit den "hantera". Utan att försöka förklara så skapar de bla något som kallas hydroxalradikaler, fotokatalytisk plasma som bryter ner många "luktande" molekyler och emissioner. Jag skulle undvika varianter med förstärkning av ozon som i naturlig mängd finns omkring oss men inte är häslosamt i högre koncentrationer.
Kan vara värt att titta läsa lite om för att se om det kan lindra symptomen in väntan på att ni eliminerar källan till problemen.
När det gäller "sjuka hus" finns det en hel del på nätet men min reflektion är att det är klokt att vara källkritisk och verifiera underlag via fler källor.
Jag tror starkt på att finna grundorsaker när jag letar fel även om min bakgrund när det gäller problemlösning eller utveckling inom andra områden. Då brukar kreativ avgränsning, uteslutning och ibland brukar jag vända på läget genom att testa tanken om det skulle vara tvärt emot eller något helt annat för att inte fastna i fel spår.
Jag följer tråden och försöker bidra.
Jag har kört med fotokatalytisk rening (ej ozon tillskott) i sovrum i mitt fritidshus. Funkar utmärkt. Tycker den tar bort all lukt. Dock har man ju inte löst grundproblemet. Det är bara konstgjord andning. Kostade 3-4.000 tror jag. Men tycker det kortsiktigt är värd det.
Tja... När man hänvisar till att luft kvalitén blir den samma både med frånluft och ftx. Och sedan inte kommer med någon vettig förklaring så...roland53 skrev:Så synd att inte du orkar med, som tydligen har lång teoretisk och praktisk erfarenhet av båda systemen, då kunde förklara för alla oss okunniga
Men enkelt...
F = frånluft. Du har mekanisk från luft där luften tas in vi ett antal tilluftsventiler, med ett enkelt filter. Luften som kommer in beror även på lufttrycket utomhus. Du mängden luft som kommer in är inte konstant utan varierar med lufttryck utomhus.
FT= Frånluft och tilluft. Här kommer en väldigt stor skillnad. Då tilluften kommer via ett aggregat som filtrerar luften med ett rejält filter. Du har tilluftsdon på olika platser i hemmet. Tilluften ställs in sedan är den konstant. Oavsett väder och vind.
FTX= precis som ovan men värmer luften.
Du ser skillnaden? Det är rejäl skillnad mellan F och FT(X)
Min reflektion är att det är lämpligt att fokusera på källan. Har ni redan provat med att "avlasta" med fotokatalys så vet vi det.
Jag kommer markera några frågor för att fördjupa min förståelse kring ert hus. Kan ni avgränsa källan går det att ta upp mindre hål i väggar för att verifiera källan. Ett badrum skulle man kunna öppna väggarna från angränsande rum för att inte skada tätskikt. Behövs större hål så gör det att öppna utan att riva. Då går att ersätta urtagen bit och spackla och tapetsera alteranativt måla.
Är det lukt från en "instängd" skada eller om lukten vandrar genom en vägg gissar jag att ett par mindre hål och möjlighet att med en slang trycka eller suga ut lite luft. Det räcker nog med din hustrus näsa om ni lyckas avgränsa till rätt utrymme. Även om det finns många duktiga specialister är det min syn att det fortfarande är väldigt mycket vi inte vet om material och de reaktioner olika individer kan få.
Det där att det kan sitta i huvudet skulle jag gärna få beskrivet hur det skulle hänga ihop. Förutom att vårt doftsinne och smaksinne sitter i den regionen Jag anser att man ska undvika sådana reflektioner om man inte kan motivera det sakligt. Nu tror jag inte detta var illa ment men det finns många genom åren som fått en sådan etikett/stämpel "det sitter i huvudet" som sedan tex visat sig vara glutenallergi. Listan på expert-bedömningar som sagt att om ett problem eller symptom "det sitter i huvudet" som visat sig totalt felaktigt går att ge flertalet exempel på. Jag har inte själv varit i den situationen men jag har läst och sett en del så jag reagerar när typen av reflektioner dyker upp.
Anna_h kommer med ett handfast råd värt att pröva. Se om det är rumsberoende. Lägger du till råd från PerOF om tidsaxeln och grundlig rengöring så kan det visa på förbättring eller inte. En tanke är att ni kombinerar det med min ide om att avgränsa utrymmen genom inplastning. Återkommer till det men vill först ge min reflektion på ventilation som lösning.
Jag skrev ett inlägg om filtrering som jag sparar. Att göra en stor investering i ventilation tar inte bort källan till problemet om inte hustrun blir hes även på uteplatsen. Blir hon hes på uteplatsen så har ni hittat källan=uteluftmiljön runt huset. Annars gör ett ökat luftflöde bara att det hon är känslig för späds ut. Nu är jag inte medicinare men ta man tex vissa allergier ska man undvika exponering för att den inte ska förvärras. Är uteluftmiljön källan skulle jag inte bara köpa ett ventilationsaggregat oberoende om det är F, FT, FTX utan först säkerställa att det hon är känslig för inte kommer in i huset.
Jag skulle vilja återvända till din ursprungsfråga. Kan mögellukt tränga in genom tegelvägg från garage in i huset??
Nu kan jag få på pälsen av experter på forumet men det är få material som är helt gastäta över en längre tidsperiod. Jag kan ta ett exempel. Det blev stående 6 petflaskor med dricka lite för länge. De hade passerat bäst före datum med råge men inte oändlig tid. Det fanns ingen kolsyra kvar när jag öppnade för att hälla bort innehållet.
Nu är jag inne på teori/reflektioner där jag förutom att jag är lekman inte vill försöka redogöra för olika materials fysiska egenskaper vid olika förutsättningar.
Jag vet inte vad man använde för ångspärr i ditt hus 1974. Även om de använde byggplast som om jag minns rätt minst ska ha ett ånggenomgångsmotstånd på 1000 000 sekunder/meter. Det finns många ord på detta och jag är inte expert. Poängen är att det är svårt att utesluta att er vägg mot garaget är tillräckligt tät utan att göra ett täthetsprov.
Om det använts plast har det hänt förr och händer nog fortfarande att det skalet inte blir tätt eller har öppningar där det kan transporteras ämnen din hustru reagerar på. Ett sätt att utesluta det är att själva under en period täta väggen från insidan genom att tejpa tätt med byggplast. Lite jobb ifall det finns fast monterad inredning men det tar inte orimligt lång tid om man är två som hjälps åt.
Om ni kombinerar Anna:_h, PerOF med att köpa byggplast och byggtejp så kan ni kanske avgränsa och lokalisera källan istället för att investera pengar utifrån goda råd och glada tillrop. Om planlösningen medger detta så kan en luftsluss för dörr vara ett sätt att avgränsa men ändå använda utrymmet. Tex har Clas O en luftsluss att sätta på dörrkarm med blixlås i för att ändå kunna passera. Det finns säkert sådana anpassade för sanering dvs helt täta blixtlås men ni kommer långt om ni tejpar blixtlåset med byggtejp och lägger en rulle tejp och sax på plats så ni kan enkelt kan försegla blixtlåset igen.
Detta kan ni göra utrymme för utrymme tills källan är avgränsad om ämnet hon reagerar på inte finns överallt. Nu antyder testet som jag tolkar texten fuktskada eller gammal fuktskada.
Annars ska man nog även utesluta tex innertak där jag vet att de under 70-talets senare del använde något i skivorna som ställde till besvär. Det blev lite rabalder då för varken tillverkaren eller entreprenören vill kännas vid problematiken. Alla fick inte reaktioner av detta ämne vilket inte är konstigt då alla är olika känsliga. Det här var under perioden då det byggdes stora villaområden över hela Sverige. Till slut valde de att sätta in åtgärder. Om de gjorde dessa åtgärder i alla hus vet jag inte.
Det framgår inte av skissen på planlösningen vart garageväggen finns.
1) Kan du komplettera med en skiss där alla rum framgår?? (Även om ni har källare och/eller en våning ovanför?)
2) Har ni någon mer toalett/badrum?.
3) Bor ni i ett område där det byggts många hus samtidigt, typ ett helt villaområde?
Det är svårt att säga hur lång tid en avgränsning bör hållas för att med rimlig säkerhet utesluta eller att konstatera att problemet kommer från utrymmet. Att byta luft i övriga utrymmen ett par gånger när ni avgränsat/stängt ett utrymme kan öka chansen att ni kommer närmare källan.
Undertryck går att skapa om det behövs så man minimerar läckage från ett utrymme. Kan vara extra bra om utrymmet avgränsas med en sluss som har ett blixtlås där ni vill nyttja utrymmet men ändå hålla så frånskilt som möjligt i uteslutningssyfte.
Tejp och plast är billigt. Verktyg för att mäta och skära brukar finnas.
Tejpen jag tänker på tror jag brukar kosta 39 kr rullen och fastnar inte i färg men fäster bra och är lätt att hantera.
Analysen som du bifogat är inte entydig men signalerar som jag uppfattar det restprodukter från mikrob.
Jag kommer markera några frågor för att fördjupa min förståelse kring ert hus. Kan ni avgränsa källan går det att ta upp mindre hål i väggar för att verifiera källan. Ett badrum skulle man kunna öppna väggarna från angränsande rum för att inte skada tätskikt. Behövs större hål så gör det att öppna utan att riva. Då går att ersätta urtagen bit och spackla och tapetsera alteranativt måla.
Är det lukt från en "instängd" skada eller om lukten vandrar genom en vägg gissar jag att ett par mindre hål och möjlighet att med en slang trycka eller suga ut lite luft. Det räcker nog med din hustrus näsa om ni lyckas avgränsa till rätt utrymme. Även om det finns många duktiga specialister är det min syn att det fortfarande är väldigt mycket vi inte vet om material och de reaktioner olika individer kan få.
Det där att det kan sitta i huvudet skulle jag gärna få beskrivet hur det skulle hänga ihop.
Förutom att vårt doftsinne och smaksinne sitter i den regionen Jag anser att man ska undvika sådana reflektioner om man inte kan motivera det sakligt. Nu tror jag inte detta var illa ment men det finns många genom åren som fått en sådan etikett/stämpel "det sitter i huvudet" som sedan tex visat sig vara glutenallergi. Listan på expert-bedömningar som sagt att om ett problem eller symptom "det sitter i huvudet" som visat sig totalt felaktigt går att ge flertalet exempel på. Jag har inte själv varit i den situationen men jag har läst och sett en del så jag reagerar när typen av reflektioner dyker upp.Anna_h kommer med ett handfast råd värt att pröva. Se om det är rumsberoende. Lägger du till råd från PerOF om tidsaxeln och grundlig rengöring så kan det visa på förbättring eller inte. En tanke är att ni kombinerar det med min ide om att avgränsa utrymmen genom inplastning. Återkommer till det men vill först ge min reflektion på ventilation som lösning.
Jag skrev ett inlägg om filtrering som jag sparar. Att göra en stor investering i ventilation tar inte bort källan till problemet om inte hustrun blir hes även på uteplatsen. Blir hon hes på uteplatsen så har ni hittat källan=uteluftmiljön runt huset. Annars gör ett ökat luftflöde bara att det hon är känslig för späds ut. Nu är jag inte medicinare men ta man tex vissa allergier ska man undvika exponering för att den inte ska förvärras. Är uteluftmiljön källan skulle jag inte bara köpa ett ventilationsaggregat oberoende om det är F, FT, FTX utan först säkerställa att det hon är känslig för inte kommer in i huset.
Jag skulle vilja återvända till din ursprungsfråga. Kan mögellukt tränga in genom tegelvägg från garage in i huset??
Nu kan jag få på pälsen av experter på forumet men det är få material som är helt gastäta över en längre tidsperiod. Jag kan ta ett exempel. Det blev stående 6 petflaskor med dricka lite för länge. De hade passerat bäst före datum med råge men inte oändlig tid. Det fanns ingen kolsyra kvar när jag öppnade för att hälla bort innehållet.
Nu är jag inne på teori/reflektioner där jag förutom att jag är lekman inte vill försöka redogöra för olika materials fysiska egenskaper vid olika förutsättningar.
Jag vet inte vad man använde för ångspärr i ditt hus 1974. Även om de använde byggplast som om jag minns rätt minst ska ha ett ånggenomgångsmotstånd på 1000 000 sekunder/meter. Det finns många ord på detta och jag är inte expert. Poängen är att det är svårt att utesluta att er vägg mot garaget är tillräckligt tät utan att göra ett täthetsprov.
Om det använts plast har det hänt förr och händer nog fortfarande att det skalet inte blir tätt eller har öppningar där det kan transporteras ämnen din hustru reagerar på. Ett sätt att utesluta det är att själva under en period täta väggen från insidan genom att tejpa tätt med byggplast. Lite jobb ifall det finns fast monterad inredning men det tar inte orimligt lång tid om man är två som hjälps åt.
Om ni kombinerar Anna:_h, PerOF med att köpa byggplast och byggtejp så kan ni kanske avgränsa och lokalisera källan istället för att investera pengar utifrån goda råd och glada tillrop. Om planlösningen medger detta så kan en luftsluss för dörr vara ett sätt att avgränsa men ändå använda utrymmet. Tex har Clas O en luftsluss att sätta på dörrkarm med blixlås i för att ändå kunna passera. Det finns säkert sådana anpassade för sanering dvs helt täta blixtlås men ni kommer långt om ni tejpar blixtlåset med byggtejp och lägger en rulle tejp och sax på plats så ni kan enkelt kan försegla blixtlåset igen.
Detta kan ni göra utrymme för utrymme tills källan är avgränsad om ämnet hon reagerar på inte finns överallt. Nu antyder testet som jag tolkar texten fuktskada eller gammal fuktskada.
Annars ska man nog även utesluta tex innertak där jag vet att de under 70-talets senare del använde något i skivorna som ställde till besvär. Det blev lite rabalder då för varken tillverkaren eller entreprenören vill kännas vid problematiken. Alla fick inte reaktioner av detta ämne vilket inte är konstigt då alla är olika känsliga. Det här var under perioden då det byggdes stora villaområden över hela Sverige. Till slut valde de att sätta in åtgärder. Om de gjorde dessa åtgärder i alla hus vet jag inte.
Det framgår inte av skissen på planlösningen vart garageväggen finns.
1) Kan du komplettera med en skiss där alla rum framgår?? (Även om ni har källare och/eller en våning ovanför?)
2) Har ni någon mer toalett/badrum?.
3) Bor ni i ett område där det byggts många hus samtidigt, typ ett helt villaområde?
Det är svårt att säga hur lång tid en avgränsning bör hållas för att med rimlig säkerhet utesluta eller att konstatera att problemet kommer från utrymmet. Att byta luft i övriga utrymmen ett par gånger när ni avgränsat/stängt ett utrymme kan öka chansen att ni kommer närmare källan.
Undertryck går att skapa om det behövs så man minimerar läckage från ett utrymme. Kan vara extra bra om utrymmet avgränsas med en sluss som har ett blixtlås där ni vill nyttja utrymmet men ändå hålla så frånskilt som möjligt i uteslutningssyfte.
Tejp och plast är billigt. Verktyg för att mäta och skära brukar finnas.
Tejpen jag tänker på tror jag brukar kosta 39 kr rullen och fastnar inte i färg men fäster bra och är lätt att hantera.
Analysen som du bifogat är inte entydig men signalerar som jag uppfattar det restprodukter från mikrob.
Idén med byggplast mot garaget ska jag nog prova. Badrummet har klätts av längs med båda sidor från utsidan. Alltså från omgivande rum. Isolering bytt. Inget konstigt i väggarna eller på insidan av skivorna. Innertak var en intressant tanke. Det är den enda del I sovrummet vi inte bytt ut....Jag har resonerat att eventuell luft/lukt stiger uppåt men det är kanske helt fel. Isåfall är huset från 1974 och jag borde kola innertaket. Består av mjuka tritex skivor. Försäkringsbolagets tips var att öppna upp bjälklaget under badrummet från källaren och det är jag inte jättesugen på. Men visst kan det vara så att det gömmer sig ngt skit i badrumsgolvet som även har elvärme och är ganska "tjockt".
Garageväggen kan vara värd ett försök men när jag ser din kommentar om golvbjälklaget bör nog det uteslutas också.
Din kommentar om bjälklaget fick min "problemlösningsradar" att pipa till.
Vad har ni för typ av bjälklag under badrummet?
Är det ett bjälklag av trä som innehåller ett "hålrum"?
Vad finns under badrummet dvs i källaren?
Om det inte är besvärligt material och taket i rummet under badrummet inte är "känsligt eller exklusivt" bör du med mindre hål få en känsla för om källan finns där. Två borrhål och en pump som drar ut en del luft borde få din hustru reagera rejält om koncentrationen av det hon är känslig för blir väldigt hög. Är det källan och det "läcker" ut i små uppåt i små mängder så kanske de flesta luftvägar reagerar om de får andas in "full koncentration".
Jag inser att det kan bli jobbigt och dyrt ifall det visar sig att källan finns i bjälklaget men då har ni i alla fall fakta. Det kan ju gå att påverka till det bättre innan det är dags för renovering. Några spontana exempel:
- Förutom att ta in expertis på sanerining förstås.
- Du skulle kunna låta din airsteril cirkulera luften i bjälklaget och därmed påverka direkt vid källan
- Finns det aktivt mikrob tillväxt bör det gå att se till att den upphör
- Är det fukt förhöjd fukt i bjälklaget så luktar torra material ofta mindre än fuktiga dvs torka och kombinera med airsteril eller annan metod. Undantaget kemiska processer som är fuktoberoende. Gammalt tryckat virke är ett sådant exempel.
- Annars skulle det teoretiskt gå antagligen gå att cirkulera luften i bjälklaget och återföra luktfri luft. Är lite försiktig med hur jag uttrycker detta för de första tankarna på lösning som kan poppa upp kan medföra andra konsekvenser.
När det gäller spridning av olika ämnen har det med ämnets densitet att göra och om ämnet kan "bli en del av luften".
Det brukar bli viss cirkulation mellan golv och tak bla på grund av radiatorer. De värmer luften som stiger och då dras det in ny luft vid radiatorn och jag har inte kompetensen att avgöra densitet på luktmolekyler dvs dess tyngd och då i förhållande till luftens densitet. Sen är det inte 100% att det är lukt hon kan reagera på något luktlöst ämne som kan vara en restprodukt av mögel eller annat. Ska jag fördjupa detta resonemang måste jag nog göra en del research och försöka återuppliva en del gammal kunskap som i så fall legat i dvala länge Det är inte omöjligt men inte praktiskt genomförbart. Jag tror att det är enklast att utgå från att luften cirkulerar mer eller mindre och det hon reagerar på kan följa luftens rörelser.
Om ni har ytterligare ett badrum så kan ni byta sovrum och plasta tejpa tätt vid passagen in mot badrum och sovrum. Förläng i så fall inplastningen så den täcker badrumsväggen i linje med där du tejpar igen passagen.
Din kommentar om bjälklaget fick min "problemlösningsradar" att pipa till.
Vad har ni för typ av bjälklag under badrummet?
Är det ett bjälklag av trä som innehåller ett "hålrum"?
Vad finns under badrummet dvs i källaren?
Om det inte är besvärligt material och taket i rummet under badrummet inte är "känsligt eller exklusivt" bör du med mindre hål få en känsla för om källan finns där. Två borrhål och en pump som drar ut en del luft borde få din hustru reagera rejält om koncentrationen av det hon är känslig för blir väldigt hög. Är det källan och det "läcker" ut i små uppåt i små mängder så kanske de flesta luftvägar reagerar om de får andas in "full koncentration".
Jag inser att det kan bli jobbigt och dyrt ifall det visar sig att källan finns i bjälklaget men då har ni i alla fall fakta. Det kan ju gå att påverka till det bättre innan det är dags för renovering. Några spontana exempel:
- Förutom att ta in expertis på sanerining förstås.
- Du skulle kunna låta din airsteril cirkulera luften i bjälklaget och därmed påverka direkt vid källan
- Finns det aktivt mikrob tillväxt bör det gå att se till att den upphör
- Är det fukt förhöjd fukt i bjälklaget så luktar torra material ofta mindre än fuktiga dvs torka och kombinera med airsteril eller annan metod. Undantaget kemiska processer som är fuktoberoende. Gammalt tryckat virke är ett sådant exempel.
- Annars skulle det teoretiskt gå antagligen gå att cirkulera luften i bjälklaget och återföra luktfri luft. Är lite försiktig med hur jag uttrycker detta för de första tankarna på lösning som kan poppa upp kan medföra andra konsekvenser.
När det gäller spridning av olika ämnen har det med ämnets densitet att göra och om ämnet kan "bli en del av luften".
Det brukar bli viss cirkulation mellan golv och tak bla på grund av radiatorer. De värmer luften som stiger och då dras det in ny luft vid radiatorn och jag har inte kompetensen att avgöra densitet på luktmolekyler dvs dess tyngd och då i förhållande till luftens densitet. Sen är det inte 100% att det är lukt hon kan reagera på något luktlöst ämne som kan vara en restprodukt av mögel eller annat. Ska jag fördjupa detta resonemang måste jag nog göra en del research och försöka återuppliva en del gammal kunskap som i så fall legat i dvala länge
Det är inte omöjligt men inte praktiskt genomförbart. Jag tror att det är enklast att utgå från att luften cirkulerar mer eller mindre och det hon reagerar på kan följa luftens rörelser. Om ni har ytterligare ett badrum så kan ni byta sovrum och plasta tejpa tätt vid passagen in mot badrum och sovrum. Förläng i så fall inplastningen så den täcker badrumsväggen i linje med där du tejpar igen passagen.
Eftersom jag ser att det råder en viss begreppsförvirring och blandning av olika system så kan man läsa mer här....Odjuret skrev:
https://www.google.se/url?sa=t&sour...nbpTkIWbmsGHm1JvA&sig2=dNn9dw81aWrGXFpyXDHYRQ
Obs i ett mekaniskt frånluftssystem reglerar man flödet på frånluftsventiler och fläkthastighet och inte tilluftsventilerna och påverkas inte av lufttryck och vind.
Tja... Testa å googla på frånluft nästa gång så kommer du förstå att lufttrycket utomhus har betydelse. Men att sitta å diskutera att frånlufts ventilation med någon som tydligen fått för sig att luftkvaliteten är jämförbar med ftx och inte vill förstå skillnaden.... Men som sagt du kan googla på det hela kommer du kunna läsa det jag har skrivit.roland53 skrev:
Nu är inte jag någon ventilationsexpert men om du har mekanisk frånluft så är det väl frånluftsfläkten, frånluftsdonen och till viss del ev. spjäll på friskluftsventiler som påverkar flödet?
Har ni provat torrfoggning av utrymmena?
Har ni provat torrfoggning av utrymmena?