Man kan ju ha ulika åsikter, det är ju inte lätt att säga vad som är "rätt" när man ändrar bruken av et äldre hus. Men på en gammal platta kan man nog använda diffåpen 2-komponentmembran. Allt kommer ju an på hur man badar och hur huset är konstruerat.
Mvh
Sakke
Mvh
Sakke
Är det en gammal källare med betongväggar utan kapillärbrytande skikt under golven så hade jag aldrig någonsin satt fuktspärr på golven.
Golvbrunn med manshett runt känns ok men sedan hade jag enbart lagt klinker på golvet i bastun och reglat upp träväggar med luftspallt mot källarväggen. Är det extremt fuktiga väggar så kanske lite träullit mellan bastu och vägg hade varit bra.
Golvbrunn med manshett runt känns ok men sedan hade jag enbart lagt klinker på golvet i bastun och reglat upp träväggar med luftspallt mot källarväggen. Är det extremt fuktiga väggar så kanske lite träullit mellan bastu och vägg hade varit bra.
Antar att du syftar på isolering på utsidan då? För markfukten kommer annars alltid att leta sig in i väggen underifrån och utifrån. Så länge väggen är naken mot källarrummet så kommer det inte att kondensera någon fukt på den även om man bastar.
Jo, der gör det. Om muren har 15 grader yttemperatur och bastun 80 grader, så får du kondens på betongen när den mycket varmare bastuluften träffar muren. Precis samma fenomen som när det är lite trafik mellan bastu och badrum så är speglar och kaklade ytor täckt av kondens.
Mvh
Sakke
Mvh
Sakke
Den lilla kondens är en fis i rymden jämfört med den vattenmängd som konstant försvinner från golv och väggar i en källare utan riktigt bra dränering och utvändig isolering. Det är stora mängder vatten vi pratar om, konstant dygnet runt och även om ytorna känns hyffsat torra.
Så jag röstar ändå för träväggar till bastun med en liten luftspalt mellan ytterväggarna för att säkerställa ventilationen av väggen, som är det viktiga.
Så jag röstar ändå för träväggar till bastun med en liten luftspalt mellan ytterväggarna för att säkerställa ventilationen av väggen, som är det viktiga.
Bastun ger tillfällig fukt under själva användandet men torkar ut efter badet utav bastun värme. Däremot annan fukt som avges sker mera eller mindre konstant så det är stor skillnad.Traume skrev:
Du kan därför låta ventileringen av bastun göras av utrymmet utanför bastun utan problem.
Handlar inte om fukt bastun avger utan om att fukten i luften kondenserar mot en kall yta.AndersS skrev:
Jämför med att öppna ett kylskåp, fukten i inomhusluften kondenserar mot kylelementet, även om det inte är hög luftfuktighet.
Håller med om du har källarväggarna i betong som vägg i bastun, men med en bastu där du har träpanel på väggarna så får du inte den effekten. Har du en luftspalt så cirkuleras den svala golvluften uppåt, den varma luften som stiger kan inte cirkulera nedåt.Traume skrev:
En vanlig konstruktion är reglar, sedan masonit (vissa har bastufolie) och läkt med panel. Då hamnar luftspalten utanför utrymmet mot yttervägg, mellan masonit och panel.
Så jämförelsen med kylskåp blir lite missvisande då det är en helt annan konstruktion och det finns flera skillnader här, bl.a. att ytterväggen får ingen direkt varm luftström utan det blir en sakta lätt uppvärnning i takt med att panel och luften bakom den värms, där ytterväggar inte försöker kyla ännu mera som i ett kylskåp utan de tar istället till sig värme.
Däremot med en invändig isolering mot yttervägg (om det dessutom saknas isolering på källarens yttervägg) kan skapa förhöjd fukt i ytterväggen. Se rekommendation att inte isolera källarväggar invändigt utan isolera utvändigt.
Källar väggarna är gjorda i någon typ av massiv sten och kommer vara kalla, speciellt om det finns en vägg innan för som bromsar uppvärmning. sen när bastu väggen blir uppvärmd kommer det bildas kondens på stenväggen.AndersS skrev:
Sen var det väl inte tänkt att isolera källarväggen utan bastu väggen.
Läs nedan så sen ni att det även är viktigt med tätskiktet.
5.2 Den jättestora luftavfuktaren
Vatten (fukt/ånga) kommer att vandra från den varma sidan till den kalla, dels genom diffusion från den sida som har högre ånghalt till den med lägre. Diffusionen fortgår tills jämvikt nås och hastigheten är direkt proportionell mot skillnaden i ånghalt [29]. Dessutom kommer vatten att transporteras genom konvektion, det senare eftersom delar av vattenångan kommer att kondenseras på den kalla väggen (och rinna ned). Detta leder till a) ett undertryck uppstår närmare den kalla sidan och b) att fukthalten sjunker vilket även driver på diffusionen. Konvektion och transport i vätskefas är en mycket snabbare form av fukttransport än diffusion [30].
Resultatet av detta är att väggarna suger fukt ur bastun[31]. Denna fukt kondenserar och transporteras i vätskefas nedåt i konstruktionen. Samtidigt kommer konstruktionen att uppta detta vatten kapillärt. Denna process fortgår så länge man badar bastu.
Något jämviktstillstånd mellan fukthalten inne i bastun och inne i väggen nås inte förrän allt trävirke är mättat med fukt.
Fukt i väggar är inte bra [32]. Fritt vatten är alltid en styggelse i en konstruktion och tyvärr kan kondensatet oftast inte kontrolleras. Risken kan vara t.ex. att utkondenserat vatten kapillärsugs till ett ställe där det inte kan torka bort. Är väggen av gips så kommer svartmöglet som ett brev på posten.
5.2 Den jättestora luftavfuktaren
Vatten (fukt/ånga) kommer att vandra från den varma sidan till den kalla, dels genom diffusion från den sida som har högre ånghalt till den med lägre. Diffusionen fortgår tills jämvikt nås och hastigheten är direkt proportionell mot skillnaden i ånghalt [29]. Dessutom kommer vatten att transporteras genom konvektion, det senare eftersom delar av vattenångan kommer att kondenseras på den kalla väggen (och rinna ned). Detta leder till a) ett undertryck uppstår närmare den kalla sidan och b) att fukthalten sjunker vilket även driver på diffusionen. Konvektion och transport i vätskefas är en mycket snabbare form av fukttransport än diffusion [30].
Resultatet av detta är att väggarna suger fukt ur bastun[31]. Denna fukt kondenserar och transporteras i vätskefas nedåt i konstruktionen. Samtidigt kommer konstruktionen att uppta detta vatten kapillärt. Denna process fortgår så länge man badar bastu.
Något jämviktstillstånd mellan fukthalten inne i bastun och inne i väggen nås inte förrän allt trävirke är mättat med fukt.
Fukt i väggar är inte bra [32]. Fritt vatten är alltid en styggelse i en konstruktion och tyvärr kan kondensatet oftast inte kontrolleras. Risken kan vara t.ex. att utkondenserat vatten kapillärsugs till ett ställe där det inte kan torka bort. Är väggen av gips så kommer svartmöglet som ett brev på posten.
Nja, nu halkar vi iväg gällande konstruktion . Merparten av gamla källare brukar vara murade med hålsten och där den inneslutna luften fungerar som isolering samt har det finns flera parallella förskjutna hålrum. Sedan ligger stor del av källaren under mark vilket också ger en utvändig form isolering.Traume skrev:
Men fråga var inte tätskiktet utan behovet av isolering, där jag tidigare noterat att en bastuvägg man bygger själv oftast har "En vanlig konstruktion är reglar, sedan masonit (vissa har bastufolie) och läkt med panel. Då hamnar luftspalten utanför utrymmet mot yttervägg, mellan masonit och panel"
Att du med denna konstruktionen skulle kunna värma luften i luftspalt som konstant transporterar svalare luft från golvet och sedan det oisolerade utrymmet i regelverket under ett bastubad så mycket att det kondenserar på en murad källarvägg är inte möjligt. Luften värms dessutom långsamt i utrymmena har även temperaturökning på murad yttervägg görs mycket långsamt vilket inte ger någon kondens.
Det exemplet du hänvisar till är i detta fallet inte tillämpbart utifrån den konstruktionen, utan ev. påverkan blir så liten att den kan se som försumbar.
Sedan kan det även finnas källare i natursten men de lämnar vi till ett annan forumtråd.