Tack, skönt!X xLnT skrev:
Har gjort om dragningen lite för batteriet, var lite tokigheter i första bilden, plus att jag lagt till en automatisk uppladning av kapacitorerna:
Jag är inte helt hundra på vilken ordning man ska ha sakerna. BMS före eller innan smart shunt? T-klassäkringen före eller innan brytaren?
Dessutom, så fattar jag det som att BMS:en först startar om man lägger till mer än 4-5 volt i spänning i förhållande till batteriet. Jag funderar på om man inte skulle göra en dragning för det också som utgår från ett 9v batteri (typ brandvarnare). Ska man göra samma sak då med en tryckknapp och en pool innan batteriet och en pool efter den?
Jag är inte helt hundra på vilken ordning man ska ha sakerna. BMS före eller innan smart shunt? T-klassäkringen före eller innan brytaren?
Dessutom, så fattar jag det som att BMS:en först startar om man lägger till mer än 4-5 volt i spänning i förhållande till batteriet. Jag funderar på om man inte skulle göra en dragning för det också som utgår från ett 9v batteri (typ brandvarnare). Ska man göra samma sak då med en tryckknapp och en pool innan batteriet och en pool efter den?
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 051 inlägg
Det ska man inte, alltså det finns ingenting som säger att överströmsskydd ska sitta före eller efter. Det är mer än praktisk fråga. Normalt har man ju flera grupper med individuella överströmsskydd med en gemensam JFB.M Messier1994 skrev:
För övrigt har jag inte satt mig in i ditt system och egenskaperna hos de produkter du valt, men du har redan fått goda råd.
Jag reagerar dock på 63 A dvärgar på varje solcellssträng. De gör ingen nytta där. Jag saknar säkringar nära batteriet.
Sedan är det för mig oklart ifall du matar din elcentral med 12-48 V DC eller 230 V AC?
Du har tydligen gjort en del val utifrån önskemål/förutsättningar/behov som inte framgår av tråden vilket gör det svårt att kommentera.
Tack!
Tanken med dvärgarna efter solsträngarna är att kunna stänga av dem helt vid behov att kunna göra service mm. Är det det bättre med rena brytare där om man vill kunna stänga av strömmen?
Strömmen från batteriet till invertern är 48V.
Förutsättningarna är att stugan ligger helt off-grid. Jag tänker att jag ska koppla batteriet till en befintlig 12 voltsslinga samt dra 230v-uttag inne i min stuga och ett gäng. Användningen är väldigt svår att uppskatta, men det kommer vara hushållsapparater, TV, dator mm. Möjligtvis även en kyl. Därutöver även elektriska verktyg.
Dessa paneler har en kortslutmingsström på drygt 12A vid 1000W/m² så med 2 parallellkopplade strängar blir det max 24-25A. En dvärg på 63A kommer därför aldrig att lösa ut. Bättre med en brytare som tål den strömmen och avsedd för att bryta likström, i detta fallet ska den klara minst 150V vid 25A. Exempelvis Garo GPVM 232 alternativt GPVM 416 om du sätter den före parallellkopplingen så man kan separera strängarna i framtiden om man skulle vilja.M Messier1994 skrev:
Den inverter du valt ger momentant 9kW vilket är c:a 39A resistivt vid 230V. En dvärg med C-karaktäristik på 25A skulle nog passa men kommer inte att lösa ut så snabbt vid kortslutning. Invertern är nog dessutom kortslutningsskyddad (men hittar inte dokumentation som bekräftar detta). Kabel mellan inverter och AC-central bör därmed vara 6mm². Så en C25 som "huvudsäkring", en JFB och så många C10 till grupper som behövs.
Sedan tror jag det är bättre med kopplingsskenor med 3-4 bultar i stället för en enda bult, risken är att 4 kabelskor inte får plats.
Stort stort tack!Logad skrev:
En fråga: Från solcellerna kommer jag att ha två uppsättning 6mm2 kablar som vardera bär ca. max 3 x 11,77A = 35,31A. Därför bör jag väl inte använda en MC4 Y förgreningskoppling som är rejtad för max 30A.
Hur kopplar jag då ihop dessa innan de kommer till MPPT:en som bara har två ingångar? Ett alternativ skulle väl vara att bara snurra ihop dem och köra in dem i MPPT:en. Men det kanske inte är jättesnyggt, eller? Ska man klämma ihop dem i en kabelhylsa med en krympare? Eller ska jag lägga ihop dem i en grendosa med plint?
Jag funderade på om de kan läggas ihop i en grendosa med plint, men för de hittar jag inga angivelser på max ampere. @Bo.Siltberg Har du någon tanke om hur detta ska planeras?
Hur kopplar jag då ihop dessa innan de kommer till MPPT:en som bara har två ingångar? Ett alternativ skulle väl vara att bara snurra ihop dem och köra in dem i MPPT:en. Men det kanske inte är jättesnyggt, eller? Ska man klämma ihop dem i en kabelhylsa med en krympare? Eller ska jag lägga ihop dem i en grendosa med plint?
Jag funderade på om de kan läggas ihop i en grendosa med plint, men för de hittar jag inga angivelser på max ampere. @Bo.Siltberg Har du någon tanke om hur detta ska planeras?
Så som du ritat det så har du 2 strängar med 3 seriekopplade paneler i varje. När man seriekopplar så är det spänningen som ökar och inte strömmen. När man parallellkopplar är det tvärtom strömmen som ökar men inte spänningen. Du hae 2 strängar varav varje ger knappt 12A så efter hopkopplingen i Y-skarven blir strömmen till MPPT den dubbla, drygt 23A. Så ingen ko på isen.M Messier1994 skrev:
Kan någon hjälpa att förklara följande uttalande?
https://solenergibutiken.se/dimensioneringsguiden/
"Den höga strömmen i kombination med den låga spänningen kan ge betydande spänningsfall i kablarna med åtföljande effektförlust. Använd därför minst 6mm2 kabel om du ska parallellkoppla solpaneler och undvik i möjligaste mån längder över 10 meter. Måste du parallellkoppla många solpaneler, parallellkoppla dem iså fall vid regulatorn, inte vid solpanelerna. Det medför visserligen mera kabelåtgång totalt men effektförlusterna minskar påtagligt."
Jag har förstått att följande formel gäller för att dimensionera kabelarea:
Totallängd kabel i M x ampere x 0,017 (kopparresistens) / accepterad förlust i volt = kabelarea mm2
När jag räknar med denna formel får jag inte den nämnda effekten, det är tvärtom egalt.
Förutsättningar:
Längd = 5 meter enkel resa / 10 meter kabel om jag parallellkopplar direkt vid solcellerna / 20 meter kabel om jag parallellkopplar direkt vid laddaren
Accepterad förlust i volt = 41,4V * 3 * 2% = 2,48V
Ampere = 11,77A innan parallellkoppling / 23,54A efter parallellkoppling
Alt 1. Parallellkoppling direkt vid solcellerna
10m x 23,54A x 0,017 / 2,48V = 3,22 mm2
Alt 2. Parallellkoppling precis innan laddaren
20m x 11,77A x 0,017 / 2,48V = 3,22 mm2
Gör jag någon tabbe ovan? Går detta att slå ihop minuspolerna i alt 2 så att det blir 15m?
https://solenergibutiken.se/dimensioneringsguiden/
"Den höga strömmen i kombination med den låga spänningen kan ge betydande spänningsfall i kablarna med åtföljande effektförlust. Använd därför minst 6mm2 kabel om du ska parallellkoppla solpaneler och undvik i möjligaste mån längder över 10 meter. Måste du parallellkoppla många solpaneler, parallellkoppla dem iså fall vid regulatorn, inte vid solpanelerna. Det medför visserligen mera kabelåtgång totalt men effektförlusterna minskar påtagligt."
Jag har förstått att följande formel gäller för att dimensionera kabelarea:
Totallängd kabel i M x ampere x 0,017 (kopparresistens) / accepterad förlust i volt = kabelarea mm2
När jag räknar med denna formel får jag inte den nämnda effekten, det är tvärtom egalt.
Förutsättningar:
Längd = 5 meter enkel resa / 10 meter kabel om jag parallellkopplar direkt vid solcellerna / 20 meter kabel om jag parallellkopplar direkt vid laddaren
Accepterad förlust i volt = 41,4V * 3 * 2% = 2,48V
Ampere = 11,77A innan parallellkoppling / 23,54A efter parallellkoppling
Alt 1. Parallellkoppling direkt vid solcellerna
10m x 23,54A x 0,017 / 2,48V = 3,22 mm2
Alt 2. Parallellkoppling precis innan laddaren
20m x 11,77A x 0,017 / 2,48V = 3,22 mm2
Gör jag någon tabbe ovan? Går detta att slå ihop minuspolerna i alt 2 så att det blir 15m?
Tack!
Redigerat:
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 051 inlägg
Ja, det är något konstigt med dina längder. Hur kan längden öka vid parallellkoppling? Det är kanske enklast att titta på en bild. Här sker en parallellkoppling av tre strängar vid den röda linjen. Den blå ledningen kommer då att bära en tre gånger så hög ström. För att få samma spänningsfall per meter behöver den ledningen ha en area som är tre gånger större än de svarta ledningarna.
Om du däremot drar separata ledningar (svarta) ända fram till omriktaren så kan de var o en ha en klenare area. Men spänningsfallet är ju beroende av längden också, så om den blå delen av ledningen är väldigt lång kan det löna sig att använda just en gemensam ledning fast med en betydligt större area.
Om du däremot drar separata ledningar (svarta) ända fram till omriktaren så kan de var o en ha en klenare area. Men spänningsfallet är ju beroende av längden också, så om den blå delen av ledningen är väldigt lång kan det löna sig att använda just en gemensam ledning fast med en betydligt större area.
Tack, jag ska titta!
Angående hur längden kan öka om jag parallellkopplar. Jag var lite otydlig. I båda fallen parallellkopplar jag. Men om jag har två strängar med 3 seriekopplade paneler i varje så kommer jag ju har fyra ledningar fram tills att att jag parallellkopplar strängarna varefter jag får två ledningar. Om jag parallellkopplar direkt vid solcellerna och därefter drar två ledningar de 5 metrarna till regulatorn blir ju den totala kabellängden (5x2) kortare än om jag drar alla fyra ledningar ända från till regulatorn (5x4), och parallellkopplar dem precis innan de går in i regulatorn.
Jag förstod den texten som jag citerade att i valet mellan att parallelkoppla direkt vid panelerna eller precis innan regulatorn, så var det bättre att göra det sistnämnda trots att det innebar längre kabellängd totalt. Men med formeln jag tillämpar tar fördubblingen av kabellängden ut sig mot fördubblingen av amperen.
Alltså typ såhär:
Redigerat:
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 051 inlägg
Ja precis, bara man väljer area efter strömmen så kan man uppnå samma spänningsfall oberoende av hur man parallellkopplar. Det är enkel matematik. Du har förstått det helt rätt för hur man räknar på det. Texten från solenergibutiken är väldigt allmänt hållen.
Har uppdaterat skisserna lite och även adderat underlag för de ställningstaganden jag gjort. Har lite svårt att komma i mål i alla delar... (särskilt där det är markerat med rött kryss) All input tas som vanligt tacksamt emot!
Bästa svaret
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 051 inlägg
Detta är inte mitt bord, så jag har bara titta lite lätt på dina bilder.
(C) Det är riktigt att dvärgen fyller ingen funktion som säkring. Det är först vid tre eller fler strängar som en säkring kan göra nytta, då som skydd för varje enskild sträng. Ett gemensamt skydd för samtliga strängar är likaså meningslöst då det är svårt att skilja på normal belastningsström och kortslutningsström. Reglerna är ganska komplicerade, men jag ser inget krav på ett sådant skydd.
Så du bör byta dvärgen till en DC-lastfrånskiljare så att det ser bra ut, exempel:
https://www.elbutik.se/product.html/garo-sakerhetsbrytare-dc-gpvm
Det kanske finns billigare. Den ska placeras på "lämplig" plats, ofta i närheten av växelriktaren, eller MPPTn i ditt fall. Brandkåren kan ha synpunkter på dess placering.
(F) Det är inte fel med en dvärg här, tvåpolig, även om dess största kanske bli att frånskilja, så egentligen ska det vara både och. Stora kortslutningsströmmar från batteriet tar batteriets säkring.
(H) Kablarna ska tåla kortslutningsströmmen från batteriet, till dess att säkringen på 320 A löser. Det går att räkna på detta, genomsläppt energi, men inte ikväll... Det behövs uppgifter om hur säkringen uppför sig. Ta till lite extra...35 mm² blir säkert bra.
(I) Du får försöka bedöma normal belastningsström i batterikabeln och leta efter en brytare som klarar det. Troligen är det belastningen från växelriktaren som genererar den största strömmen, men du har även en 48/12 V omvandlare som kanske är signifikant. Sedan leta efter en DC-brytare likt den i (C) som klarar detta.
Hur är det med jordning av ena DC-polen? Om ingen av polerna är uttalad jord så rekommenderas säkring och brytning av båda polerna.
(J) Det kommer inte att gå några stora strömmar genom jord. Du kan följa reglerna för en jordtagsledare som säger minst 6 mm², främst av mekaniska skäl.
(K) Kräver växelriktaren en säkring som överlast- eller kortslutningsskydd? Den bör då i så fall sitta direkt efter växelriktaren. Även om kabeln mellan växelrikare och central är lång så kan det vara värdefullt med en säkring. Det beror mycket på växelriktarens egenskaper.
(M) Du har dels samma frågeställning som i (H), kabeln ska tåla kortslutning. För överlast är det främst omvandlaren 48/12 det handlar om. Har den inget krav på säkring så välj ledning efter märkdatat som du hittade, 380 W eller 10 A. En säkring bör då ligga lite under märkdatat ifall omvandlaren inte har inbyggda skydd.
(N) Tänk även på kortslutningsströmmen som bör vara så hög att dvärgen löser innan ledningarna tar skada, inom 5 sekunder. Detta beror på vilken kortslutningsström som växelriktaren kan ge. Kanske har den inbyggda skydd som i praktiken tar över. Det kan ändå vara ide att välja snabba dvärgar, B-typ. Då kräver en B25A dvärg 125 A för att säkert lösa inom 0.1s. Från och med 75 A kan den lösa, dvs det är vad den allra minst behöver. Så välj lägre märkström på dvärgarna. Vad ska du med 25 A till??
(O) En JFB ska dels ha en märkutlösningsström på max 30 mA, och dels en märkström som överstiger den normala belastningsström som växelriktaren kan ge, och/eller som du kan ta ut. Så kanske bäst du väljer en 40 A JFB.
Övriga punkter tycker är på plats. Men jag har säkert missat en massa som inte finns med.
(C) Det är riktigt att dvärgen fyller ingen funktion som säkring. Det är först vid tre eller fler strängar som en säkring kan göra nytta, då som skydd för varje enskild sträng. Ett gemensamt skydd för samtliga strängar är likaså meningslöst då det är svårt att skilja på normal belastningsström och kortslutningsström. Reglerna är ganska komplicerade, men jag ser inget krav på ett sådant skydd.
Så du bör byta dvärgen till en DC-lastfrånskiljare så att det ser bra ut, exempel:
https://www.elbutik.se/product.html/garo-sakerhetsbrytare-dc-gpvm
Det kanske finns billigare. Den ska placeras på "lämplig" plats, ofta i närheten av växelriktaren, eller MPPTn i ditt fall. Brandkåren kan ha synpunkter på dess placering.
(F) Det är inte fel med en dvärg här, tvåpolig, även om dess största kanske bli att frånskilja, så egentligen ska det vara både och. Stora kortslutningsströmmar från batteriet tar batteriets säkring.
(H) Kablarna ska tåla kortslutningsströmmen från batteriet, till dess att säkringen på 320 A löser. Det går att räkna på detta, genomsläppt energi, men inte ikväll... Det behövs uppgifter om hur säkringen uppför sig. Ta till lite extra...35 mm² blir säkert bra.
(I) Du får försöka bedöma normal belastningsström i batterikabeln och leta efter en brytare som klarar det. Troligen är det belastningen från växelriktaren som genererar den största strömmen, men du har även en 48/12 V omvandlare som kanske är signifikant. Sedan leta efter en DC-brytare likt den i (C) som klarar detta.
Hur är det med jordning av ena DC-polen? Om ingen av polerna är uttalad jord så rekommenderas säkring och brytning av båda polerna.
(J) Det kommer inte att gå några stora strömmar genom jord. Du kan följa reglerna för en jordtagsledare som säger minst 6 mm², främst av mekaniska skäl.
(K) Kräver växelriktaren en säkring som överlast- eller kortslutningsskydd? Den bör då i så fall sitta direkt efter växelriktaren. Även om kabeln mellan växelrikare och central är lång så kan det vara värdefullt med en säkring. Det beror mycket på växelriktarens egenskaper.
(M) Du har dels samma frågeställning som i (H), kabeln ska tåla kortslutning. För överlast är det främst omvandlaren 48/12 det handlar om. Har den inget krav på säkring så välj ledning efter märkdatat som du hittade, 380 W eller 10 A. En säkring bör då ligga lite under märkdatat ifall omvandlaren inte har inbyggda skydd.
(N) Tänk även på kortslutningsströmmen som bör vara så hög att dvärgen löser innan ledningarna tar skada, inom 5 sekunder. Detta beror på vilken kortslutningsström som växelriktaren kan ge. Kanske har den inbyggda skydd som i praktiken tar över. Det kan ändå vara ide att välja snabba dvärgar, B-typ. Då kräver en B25A dvärg 125 A för att säkert lösa inom 0.1s. Från och med 75 A kan den lösa, dvs det är vad den allra minst behöver. Så välj lägre märkström på dvärgarna. Vad ska du med 25 A till??
(O) En JFB ska dels ha en märkutlösningsström på max 30 mA, och dels en märkström som överstiger den normala belastningsström som växelriktaren kan ge, och/eller som du kan ta ut. Så kanske bäst du väljer en 40 A JFB.
Övriga punkter tycker är på plats. Men jag har säkert missat en massa som inte finns med.
Jag går i liknande planer. Har också studerat YT till leda.
Har du funderat på Growatt spf 5000es. Bra allt i ett lösning, tyvärr bara en mppt (450voc 22A)
Vet inte hur kostnaderna för dina batteri ser ut, men en enkel och bra lösning är
Pylontech Lifepo4 48V US2000 (2.4kWh) Kostar 12000kr på amazon.se
Har du funderat på Growatt spf 5000es. Bra allt i ett lösning, tyvärr bara en mppt (450voc 22A)
Vet inte hur kostnaderna för dina batteri ser ut, men en enkel och bra lösning är
Pylontech Lifepo4 48V US2000 (2.4kWh) Kostar 12000kr på amazon.se