Hur sparar ni på el och värmekostnader?

[Styrman_jansson]

Jag har funderat en del kring ”teknikvurmandet” som finns inom begreppet energi. Uttalar sig man sig i någon form negativ kring detta så är man stofil, hänger inte med i tiden m.m.

Kanske är det jag som resonerar konstigt men när jag funderar på hur det sett ut historisk så tror jag vi kan hitta lärdomar även där. För inte allt för länge sedan fanns det ju människor som helt enkelt inte hade tillgång till el, alls. De fick lösa mathållning/uppvärmning m.m. på andra sätt. Jag kan tänka mig att vissa nog blev rätt bra på att med kanske lokala material ( inga transporter) samt nyttja de av naturen fixa eller bevara den energi man behövde. Jordkällare är ett bra exempel.

Om man kikar lite längre fram har vi istället en period där vi generellt inte brydde oss särskilt mycket om att spara energi alls. Denna ligger oss betydligt närmare och innehåller dessutom många av de ”komforthöjande” apparaterna och teknikerna vi har vant oss vid idag. D.v.s. vi ligger historisk närmare en period av energislöseri än ett av sparsamhet.

Jag kan ta några exempel på hur jag ibland resonerar;

Sparar man energi på att installera en rörelsevakt för belysning? Inte nödvändigtvis. Om du istället är nog med att tända/släcka manuellt kan man undvika både onödig efterlystid samt tomgångsförluster i elektroniken. D.v.s. tekniken medför en ökad förbrukning.

Jag har som elkonsult har flera gånger också blivit ifrågasatt när jag skriver in typ garderobsbrytare istället för närvarosensorer i t.ex. elnischer, mindre förråd m.m. Blivit kallad allt ifrån bakåtsträvare till stofil. När jag sedan förklarat att med en närvarovakt finns det alltid en viss efterlystid som är helt onödig efter att man stängt dörren har man bara fnysigt åt mig, men har svårt att argumentera emot. Det är dessutom betydligt billigare och kräver ingen inställning.

Jag hade också en diskussion med elektrikern hemma när jag ville ha de klassiska kopplingen ljusrelä med ett ur för nattsäkning och han istället ville sätta en ”pjed” puck ed astrour. Jag påpekade att astrouret egentligen inte hade någon aning om om det är mörkt eller inte utan bara gick på ett schema till skillnad mot ett ljusrelä som bara tänder om det verkligen behövs.

Med det sagt så håller jag med om att det finns massor av fantastisk teknik som är bra och tillför mycket i vårt samhälle. Men kan man lösa ett problem med ”passiv” teknik eller kanske ett visst beteende är det nästan alltid bättre.

 

[Jerald Stuartson]

Jag har funderat en del kring ”teknikvurmandet” som finns inom begreppet energi. Uttalar sig man sig i någon form negativ kring detta så är man stofil, hänger inte med i tiden m.m.

Kanske är det jag som resonerar konstigt men när jag funderar på hur det sett ut historisk så tror jag vi kan hitta lärdomar även där. För inte allt för länge sedan fanns det ju människor som helt enkelt inte hade tillgång till el, alls. De fick lösa mathållning/uppvärmning m.m. på andra sätt. Jag kan tänka mig att vissa nog blev rätt bra på att med kanske lokala material ( inga transporter) samt nyttja de av naturen fixa eller bevara den energi man behövde. Jordkällare är ett bra exempel.

Om man kikar lite längre fram har vi istället en period där vi generellt inte brydde oss särskilt mycket om att spara energi alls. Denna ligger oss betydligt närmare och innehåller dessutom många av de ”komforthöjande” apparaterna och teknikerna vi har vant oss vid idag. D.v.s. vi ligger historisk närmare en period av energislöseri än ett av sparsamhet.

Jag kan ta några exempel på hur jag ibland resonerar;

Sparar man energi på att installera en rörelsevakt för belysning? Inte nödvändigtvis. Om du istället är nog med att tända/släcka manuellt kan man undvika både onödig efterlystid samt tomgångsförluster i elektroniken. D.v.s. tekniken medför en ökad förbrukning.

Jag har som elkonsult har flera gånger också blivit ifrågasatt när jag skriver in typ garderobsbrytare istället för närvarosensorer i t.ex. elnischer, mindre förråd m.m. Blivit kallad allt ifrån bakåtsträvare till stofil. När jag sedan förklarat att med en närvarovakt finns det alltid en viss efterlystid som är helt onödig efter att man stängt dörren har man bara fnysigt åt mig, men har svårt att argumentera emot. Det är dessutom betydligt billigare och kräver ingen inställning.

Jag hade också en diskussion med elektrikern hemma när jag ville ha de klassiska kopplingen ljusrelä med ett ur för nattsäkning och han istället ville sätta en ”pjed” puck ed astrour. Jag påpekade att astrouret egentligen inte hade någon aning om om det är mörkt eller inte utan bara gick på ett schema till skillnad mot ett ljusrelä som bara tänder om det verkligen behövs.

Med det sagt så håller jag med om att det finns massor av fantastisk teknik som är bra och tillför mycket i vårt samhälle. Men kan man lösa ett problem med ”passiv” teknik eller kanske ett visst beteende är det nästan alltid bättre.

Passiva lösningar är alltid bättre än aktiva om man kan uppnå samma syfte, åtminstone ur energisynpunkt avseende driften.

T.ex. förespråkar jag alltid markiser istället för att installera en AC om syftet är att hålla nere inomhustemperaturen.

 

[Bjober]

Ja, det är det jag är ute efter, ska man höja långsamt så kommer det ta många timmar att hämta sänkningen, därav så anser jag inte att nattsänkning är att föredra, inte om man har golvvärme heller.

Däremot om man är borta mer än ett dygn blir det lönsamt enligt min erfarenhet.

Då är vi helt överrens. Jag tycker själv nattsänkning är en dålig ide som inte passar vårat hus och familj.

 

[Jan Young]

Fast du rationaliserar bort så mycket av fysikaliska principer att de som är kvar inte är adekvata att beskriva modellen. Det är det jag opponerar mig mot, inte att den grundläggande återstående principen inte gäller.

Just, den grundläggande fysiken gäller. Avser inget annat.

Håller med om att exemplet är väl simpelt i övrigt.

Har du något bättre förslag för att beskriva ett annat och bättre exempel så är både jag plus säkert några tvivlare här idel öga. Varsågod att börja!

PS. Först, vad är svaret på min fråga?

 

[Jerald Stuartson]

Antar att de flesta förstår ändå i begreppsdjungeln, utan pekpinnar

Men tack för hjälpen ändå, kanske är det någon som behöver 110% ig perfektion för att kunna ta till sig?

Du viftar flitigt med din "trollpinne" så det känns befogat att från min sida använda pekpinnar då det är helt enligt ämnet. För att överhuvudtaget förstå energifrågor är det relevant att vara medveten om att energi aldrig förstörs, helt enligt termodynamikens första huvudsats.

 

[Jan Young]

Du viftar flitigt med din "trollpinne" så det känns befogat att från min sida använda pekpinnar då det är helt enligt ämnet. För att överhuvudtaget förstå energifrågor är det relevant att vara medveten om att energi aldrig förstörs, helt enligt termodynamikens första huvudsats.

Det stämmer Einstein, det lärde man sig i 7:an eller 8:an att energi bara kan övergå till olika former. Energi kan inte försvinna. Till och med lärde jag mig då att termisk energi från en radiator övergår till luften genom konvektion.

Nämn en enda sak som jag har skrivit som är "trolleri"

 

[Styrman_jansson]

En reflektion jag nyss fick.

Det sägs ofta att en normallång dusch förbrukar mindre energi än ett bad.

Ponera då att du ett hus med värmepump för värme och varmvatten badar. Men låter vattnet vara kvar i badkaret efter badet tills det svalnat, d.v.s. värmt inneluft. Är fortfarande dusch där värmeenergin åker ut i avloppet bättre?

 

[Jerald Stuartson]

En reflektion jag nyss fick.

Det sägs ofta att en normallång dusch förbrukar mindre energi än ett bad.

Ponera då att du ett hus med värmepump för värme och varmvatten badar. Men låter vattnet vara kvar i badkaret efter badet tills det svalnat, d.v.s. värmt inneluft. Är fortfarande dusch där värmeenergin åker ut i avloppet bättre?

Värmen från badet ventileras ut till största del men har man återvinning på frånluften så återanvänds en del.

 

[Demmpa]

En reflektion jag nyss fick.

Det sägs ofta att en normallång dusch förbrukar mindre energi än ett bad.

Ponera då att du ett hus med värmepump för värme och varmvatten badar. Men låter vattnet vara kvar i badkaret efter badet tills det svalnat, d.v.s. värmt inneluft. Är fortfarande dusch där värmeenergin åker ut i avloppet bättre?

Nja, om du låter badvattnet kylas av i rumsluften tills det håller rumstemperatur så bör det gå åt mindre energi att bada än att duscha.

För att räkna på det så måste man egentligen veta en massa olika parametrar, bl.a. beror det på hur mycket extra det ventileras ut vid bad än dusch, hur mycket varmare rumsluften blir vid bad än vid dusch, mm.

 

[Dilato]

Stäng av kaffebryggaren efter färdigbryggt tex.i 15 min. Sätt därefter på den igen och servera påtår efter 15 minuter, tot 30 minutets tid.
Kaffet är då lika varmt efter 30 min som om bryggaren varit igång i 30 min utan avstängning.

Jag roade mig idag att göra just detta.
Bryggare: Melitta Special 731.
Vattenmängd: 6 koppar enligt skalan.
Omgivningstemperatur: 21°C
Mättid: 30 minuter
Elpris: 180 öre inkl allt.

Tyvärr fanns det en grundläggande parameter som gjorde att experimentet misslyckades.

Kaffetemperaturen i kannan med påslagen bryggare var ~82°C hela tiden.
Med avstängd bryggare i 15 minuter och sedan påslagen 15 minuter var temperaturen i kannan ~73 °C.

Poblemet var att det verkar finnas en hysteres i bryggarens termostat så den slår av på 73 °C om temperaturen varit lägre, men stannar kvar på 82°C om den inte varit avstängd.

Extremt lite energi förbrukas oavsett, värmemelementet är helt avstängt 95% av tiden (uppskattat av mig) det slås på i kanske 5 sekunder varannan minut.
Min Tecnoline Cost Control energimätare visade en kostnad på 5 öre för att hålla kannan varm 82°C och 3 öre för 73°C.

Frågor på det?

 

[Styrman_jansson]

Värmen från badet ventileras ut till största del men har man återvinning på frånluften så återanvänds en del.

FTX tänker jag att vi räknar med.

 

[Martin Lundmark]

Temperatursänkning

En grov överslagsberäkning gällande ”temperatursänkning” på min värmeanläggning (bergvärme), om jag sänker temperaturen 4 grader 8 timmar/dag under den tid man man arbetar. Det går naturligtvis att ”skala om” för andra tider och temperatursänkningar.

2008 använde jag totalt 16 015 kWh till mitt hus varav 6820 kWh till värme. Mitt hus behöver ca 280 W per grader temperaturskillnad inne/ute. Om COP är 3,5 så innebär det att värmepumpen behöver en eleffekt på (280/3,5 = 80) W per grader temperaturskillnad inne/ute för att leverera den värmeeffekten.

Om jag sänker temperaturen 4 grader i huset under 8 timmar, 20 dagar per månad i 9 månader (de månader som huset har värmebehov). Då minskar elbehovet till min värmepump ca 80*4*8*20*9= 460,8 kWh/ år. Jag tar i beräkningen inte hänsyn till att det tar tid att svalna respektive värma upp huset. Utan jag tittar bara på den möjliga minskade energimängden (effekt - tidytan).

Med ett elpris på 1kr/kWh är den maximala vinsten (om jag räknat rätt) ca 461 kr/år.

Rimligen så kommer huset (med alla tidskonstanter) att upplevas svalt/kallt mer än 8 timmar /dygn men beräkningen indikerat den maximala energivinst jag kan göra enligt de givna villkoren.

Genom att installera och trimma in min bergvärmepump minskade min totala elanvändning från 42 638 kW/år till 16 015 kWh.

När jag extraisolerade den nyinstallerade varmvattenberedaren till värmepumpen så minskade den tillförda eleffekten till värmepumpen (p.g.a tomgångseffekten, värmeavgivningen i varmvattenberedaren) med ca 60 W dvs ca 526 kWh/år. Isoleringen kostade ca 300 kr.

Att kunna installera och justera min värmepump på ett bra sätt, ger för mig, mycket mer tillbaka än eventuell "temperatursänkning". Jag gör hellre ” Low-tec” extraisolering än ”temperatursänkning” om jag har det att välja mellan.

 

[useless]

Temperatursänkning

En grov överslagsberäkning gällande ”temperatursänkning” på min värmeanläggning (bergvärme), om jag sänker temperaturen 4 grader 8 timmar/dag under den tid man man arbetar. Det går naturligtvis att ”skala om” för andra tider och temperatursänkningar.

2008 använde jag totalt 16 015 kWh till mitt hus varav 6820 kWh till värme. Mitt hus behöver ca 280 W per grader temperaturskillnad inne/ute. Om COP är 3,5 så innebär det att värmepumpen behöver en eleffekt på (280/3,5 = 80) W per grader temperaturskillnad inne/ute för att leverera den effekten.

Om jag sänker temperaturen 4 grader i huset under 8 timmar, 20 dagar per månad i 9 månader (de månader som huset har värmebehov). Då minskar elbehovet till min värmepump ca 80*4*8*20*9= 460,8 kWh/ år. Jag tar i beräkningen inte hänsyn till att det tar tid att svalna respektive värma upp huset. Utan jag tittar bara på den möjliga minskade energimängden (effekt - tidytan).

Med ett elpris på 1kr/kWh är den maximala vinsten (om jag räknat rätt) ca 461 kr/år.

Rimligen så kommer huset (med alla tidskonstanter) att upplevas svalt/kallt mer än 8 timmar /dygn men beräkningen indikerat den maximala energivinst jag kan göra enligt de givna villkoren.

Genom att installera och trimma in min bergvärmepump minskade min totala elanvändning från 42 638 kW/år till 16 015 kWh.

När jag extraisolerade den nyinstallerade varmvattenberedaren till värmepumpen så minskade den tillförda eleffekten till värmepumpen (p.g.a tomgångseffekten, värmeavgivningen i varmvattenberedaren) med ca 60 W dvs ca 526 kWh/år. Isoleringen kostade ca 300 kr.

Att kunna installera och justera min värmepump på ett bra sätt, ger för mig, mycket mer tillbaka än eventuell "temperatursänkning". Jag gör hellre ” Low-tec” extraisolering än ”temperatursänkning” om jag har det att välja mellan.

Eftersom du är intresserad av hur tekniken funkar så tillhör du tyvärr det klientel som Jan inte vill ha något att göra med.

 

[Jan Young]

Jag roade mig idag att göra just detta.
Bryggare: Melitta Special 731.
Vattenmängd: 6 koppar enligt skalan.
Omgivningstemperatur: 21°C
Mättid: 30 minuter
Elpris: 180 öre inkl allt.

Tyvärr fanns det en grundläggande parameter som gjorde att experimentet misslyckades.

Kaffetemperaturen i kannan med påslagen bryggare var ~82°C hela tiden.
Med avstängd bryggare i 15 minuter och sedan påslagen 15 minuter var temperaturen i kannan ~73 °C.

Poblemet var att det verkar finnas en hysteres i bryggarens termostat så den slår av på 73 °C om temperaturen varit lägre, men stannar kvar på 82°C om den inte varit avstängd.

Extremt lite energi förbrukas oavsett, värmemelementet är helt avstängt 95% av tiden (uppskattat av mig) det slås på i kanske 5 sekunder varannan minut.
Min Tecnoline Cost Control energimätare visade en kostnad på 5 öre för att hålla kannan varm 82°C och 3 öre för 73°C.

Frågor på det?

Tack!

Om du testar att brygga bara med vatten så slösar du inte kaffe.

Om man använder en äldre typ eller annan typ av byggare utan den dubbla termostatfunktionen.

På högskolan gjorde vi liknande experiment. Men det var i ett vanligt rum i byggnadens källare.

 

[Jan Young]

Eftersom du är intresserad av hur tekniken funkar så tillhör du tyvärr det klientel som Jan inte vill ha något att göra med.

Jaha, så du är jag? Känns tryggt att ha dig som hjälper mig att svara här.