Jag arbetar ju mest som direkt anställd på timpenning åt fastighetsägare. Det innebär å ena sidan att fastighetsägaren tar vissa arbetsgivarrisker men å andra sidan innebär det att de får arbetet utför för absolut självkostnadspris. Som enda anställda är jag naturligvis noggrannt övervakad gällande hur jag använder arbetstid och material. Är de missnöjda får jag sparken omedelbart.

Totala kostnaden som belastar fastighetsägaren/arbetsgivaren är då i Finland 30-35 euro i timmen beroende på hur det råkar sig. Av det har jag 22 eller 23 euro i timmen i lön inklusive verktyg plus kilometerersättning och semesterersättning. Räknar jag bort cirka 5 euro i timmen verktygskostnader återstår min "vanliga" timlön på 17-18 euro i timmen. En vanlig kollektivavtalsenlig timmermanslön för en anställd när arbetsgivaren håller med verktyg.
Genom att verktygen är mina egna och kostnaderna minskar min nettolön är jag dels motiverad att inte köpa onödiga verktyg och underhålla och vara rädd om verktygen jag har. Dels också motiverad att investera i verktyg som påtagligt ökar effektiviteten eftersom jag då kan höja min timlön utan att projektets totalkostnader blir orimligt höga.
 
Clarken37 skrev:
Snarare vill alla försöka hoppa på bolånekarusellen.
Du själv då, är du en del av problemet eller en del av lösningen?
Eftersom du verkar vilja hoppa upp ytterligare en våning på ovan nämnda karusell, så....

Förresten:

Vilka driver upp bostadspriserna i storstadsområdena? - Välbeställd övre medelklass som rensar Avanza-spargrisen och maxar bolånet.
Vilka upprätthåller priserna på hantverkstjänster? - Välbeställd övre medelklass som saknar kunskap, tid och framförallt vilja att utföra renovering, om- och tillbyggnad på bostäderna i den förra frågan, och väljer att istället köpa in tjänsterna. Du hävdar, TS, på flera ställen i tråden att kompetens kostar, och det är sant. Även vad gäller hantverkare.
 
  • Gilla
Dilato och 1 till
  • Laddar…
Davinci, jag ger dig rätt att jag skrev inlägg 590 på ett olämpligt sätt.

Jag skulle skrivit att TS förslag på lösning missgynnar många som anpassat sig efter nuvarande system, pensionärer, lågavlönade mm och gynnar de där den ene tjänar väldigt mycket och den andre väljer att jobba deltid, på ett generellt plan. Inte gått in på ts specifika situation och mina tankar och synpunkter på det. Så. Nu har jag pudlat det.

Det jag vill säga också är att jag inte sagt sänkta marginalskatter är fel.

Det jag sagt är fel är att höja skatt och kostnader för andra människor, som köpt bostad under de premisser och förhållanden som gäller så att många skulle få gå från hus och hem, för att gynna de med höga inkomster.

Jag vill också tycka att skatt på egendom är konfiskering. Skatt på arbete och avkastning är enligt mitt sätt att se det den avgift/försäkring vi betalar för att ha ett samhälle med vård, skola, omsorg osv. För min del skulle kapitalvinst och skatt på bostadsvinster kunna få skattas lika högt som arbete. Problemet är då skulle kapital direkt försvinna utomlands. Så jag vill tro att de skatterna är av tekniska skäl.
 
J JohanLun skrev:
Davinci, jag ger dig rätt att jag skrev inlägg 590 på ett olämpligt sätt.

Jag skulle skrivit att TS förslag på lösning missgynnar många som anpassat sig efter nuvarande system, pensionärer, lågavlönade mm och gynnar de där den ene tjänar väldigt mycket och den andre väljer att jobba deltid, på ett generellt plan. Inte gått in på ts specifika situation och mina tankar och synpunkter på det. Så. Nu har jag pudlat det.

Det jag vill säga också är att jag inte sagt sänkta marginalskatter är fel.

Det jag sagt är fel är att höja skatt och kostnader för andra människor, som köpt bostad under de premisser och förhållanden som gäller så att många skulle få gå från hus och hem, för att gynna de med höga inkomster.

Jag vill också tycka att skatt på egendom är konfiskering. Skatt på arbete och avkastning är enligt mitt sätt att se det den avgift/försäkring vi betalar för att ha ett samhälle med vård, skola, omsorg osv. För min del skulle kapitalvinst och skatt på bostadsvinster kunna få skattas lika högt som arbete. Problemet är då skulle kapital direkt försvinna utomlands. Så jag vill tro att de skatterna är av tekniska skäl.
Jag tror att det är dags att låta den här tråden dö.

Det tycks uppenbart att den inte längre handlar om husköp, eller ens samhällsekonomiska principer. Snarare om frustration och avundsjuka, därav alla motstridiga argument som ventileras från ett och samma håll.

Om det fanns ett delforum för personliga relationer eller psykologi kanske den här tråden skulle platsa där. Men som det är nu känns det bara som ett helt gäng slår på nån som redan ligger ner.
 
  • Gilla
Pin och 1 till
  • Laddar…
Ämnet är viktigt och engagerande. Att bostadsköpare, speciellt yngre som inte hunnit spara ihop så mycket kapital, ska kunna köpa en bostad är givetvis otroligt viktigt. Därmed bostadspriser, låneregler och skatter.

Att de som är inne på bostadsmarknaden inte drabbas hårt av förändringar är också viktigt.

Det är ett svårt problem. Det förtjänar en egen tråd som inte tar fasta på en specifik situation då det lätt blir personligt. Jag håller med om att denna tråden spårat ur. TS kommer i närtid sannolikt inte få ett kraftigt ändrat skattesystem och diskussion om detta gör inte möjligheten större att köpa något. TS verkar dessutom vara rätt bestämd själv vad han vill ha så jag vet egentligen inte om jag eller någon annan kan ta denna diskussion framåt.

Ämnet om bostadsmarknaden engagerar mig, så jag hoppas det kommer någon specifik tråd där detta kan diskuteras istället för här.

Jag säger iallafall, trots jag och TS har olika syn på samhället och skatter, lycka till och hoppas du och din respektive hittar en kompromiss som funkar för båda.
 
  • Gilla
datja
  • Laddar…
Clarken37 skrev:
Skulle ni köpa ett hus enligt liknande standard med er absoluta maxbudget och noll möjlighet till renoveringsbudget?
Nej. Det skulle jag inte. Det tycker jag låter utomordentligt ogenomtänkt.
Clarken37 skrev:
Med det kapital jag har byggt upp är det i princip omöjligt för en annan yngre löntagare att komma ikapp. Även om denne är enormt produktiv så växer mitt kapital hela tiden och har låg beskattning
Grattis. Du behöver alltså bara vänta till den dag ditt lågbeskattade kapital vuxit så mycket att det räcker för att realisera din sambos och dina drömmar.
 
  • Gilla
TommyC och 1 till
  • Laddar…
Clarken37 skrev:
Sitter och funderar på vårt nästa husköp på marknaden.

Sambo är helt såld på äldre hus och vill på inga villkor bo i något annat än hus byggt senast 1930-tal. Klassisk villa av gammalt snitt helt enkelt. Jag tycker också gamla hus är vackra men inte livsnödvändigt vilket det är för sambon. Hela hennes psykiska välbefinnande står och faller i princip med att bo i gammalt vackert hus.

Problemet är att i Stockholm med omnejd i hyfsade områden så ligger dessa ungefär i linje med vår absoluta maxbudget. Maxar vi den så finns egentligen inget utrymme ÖHT för renoveringar. Det FINNS givetvis äldre hus i mycket bra skick som är väl omhändertagna, men då sticker de också iväg såtillvida att de är långt från vår budgetram.

Min sambo har inga problem med ett hus med massor av skavanker. Det har egentligen inte jag heller, så länge de är kosmetiska. Jag vägrar bo i ett hus där tex taket är ruttet utan pengar att fixa det, eller där vi har stora fuktskador utan att ha råd att åtgärda dem. De hus vi hittar som är inom vår budget har i regel flera av följande "fel";

* Något/några badrum med utgångna ytskick
* Fuktproblematik i grund
* Tak som är avksrivna
* Avlopp original
* Fönster original
* Självdrag
* Bomljud överallt i murad grund.
* Gamla avskrivna uppvärmningssystem

Överlag rekommendationer att ta in fackman för att se över flera punkter för åtgärder.

etc.

Skulle ni köpa ett hus enligt liknande standard med er absoluta maxbudget och noll möjlighet till renoveringsbudget? Observera att vi har små barn och krävande jobb och obefintliga möjligheter att själva stå och snickra, samt saknar en massa hantverkare i familjen etc. Allt vi ska göra kommer behöva köpas in.

Vi skulle inte ha några problem alls att hitta nybyggda hus (2010 och framåt) i områden vi tycker är relativt bra.

Äldre hus som är i bra skick inom vår budget innebär i princip att vi bosätter oss i skogen, med allt vad det innebär. Inga grannar barnen kan leka med, enorm pendlig och enormt mkt bilkörande.

För mig känns det som ett rent självmordsprojekt.
Jag ser många göra just det du beskriver och klara det bra förutsatt att de vägt nuvarande värdering mot en framtida värdering efter renoveringar samt viktat mot dagens marknad, räknar på nuvarande driftskostnader (och ev möjlighet att sänka dem), de har en god disponibel inkomst, är erfarna/lättlärda/kunniga inom hus/renovering/projektering och har ett jäklar driv. Även om ni skulle ta in hantverkare dom gör grovgörat så tar det mycket tid att planera, förbereda, samordna, ta alla hundra beslut hela tiden, finnas tillgänglig när saker inträffar, stämma av, sitta med papper och byråkrati osv. Allt beroende på projektets storlek, var huset ligger, kulturmärkning mm.

Det är många år av hårt arbete ständigt på marginalerna! Det går att genomföra men det är inget jag rekommenderar om ni inte verkligen älskar det, och är beredda att leva för projektet och för huset så som det kan bli i framtiden. Om bara en av er vill finns risken att det blir en skiljsmässomakare, där talar jag av egen erfarenhet.
 
Produkter som diskuteras i tråden
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.